Finlandssvensk - Finsk-ugriska språk FINLAND - Historia i sammandrag 1100 Erik den heliges korståg lägger grunden till svenskt välde ca 1150. Mission påbörjad av biskop Henrik. 1200 Fortsatt svensk expansion genom Birger Jarls korståg 1250 o. Torgils Knutssons fälttåg 1293. 1300 Freden i Nöteborg 1323 drar gräns mellan svenskt o. ryskt område. Svensk lag införs. 1400 Feodalförhållanden. Gränskrig med stor-furstendömet Moskva 1473-97. 1500 Reformationen genomförs (Mikael Agricola). Helsingfors grundläggs 1550. Krig med Ryssl. 1555-57 o. 1570-95. Freden i Teusina 1595 skjuter gränsen österut. Bondeuppror (klubbekriget) l596-97. Agricolas översättning av Nya testamentet 1548 lägger grunden till ett finskt skriftspråk. 1600 Freden i Stolbova 1617 tryggar ryska gränsen. Åbo hovrätt grundas 1623. Snabb utveckling under Per Brahes tid som guvernör (1640-t.). Åbo akademi grundas 1640. 1700 Krig med Ryssl. 1700-21 (Stora nordiska kriget) o. 1741—4^. S.ö. Finl. avträds vid frederna i Nystad 1721 o. Abo 1743. 1750 Vasa hovrätt 1775. Storskifte 1775. Krig med Ryssl. 1788—90. Anjalaförbundet (officerssamman-svärjning mot Gustav III) 1788. Svensk flottseger vid Svensksund 1790. Humanisten H. G. Porthan. 1800 Finl. blir ryskt genom Finska kriget 18)8-09. Helsingfors huvudstad 1812. Finsk nationell väckelse. E. Lönnrot utger Kalevala 1835-49. J. L. Runebergs dikter. 1850 Konstitutionell period 1855-81. Finskan off. språk jämte svenskan 1863. Förryskningsperiod under Bobrikov 1898-1904. Z. Topelius’ historiska romaner, realisten A. Kivi. Målarna A. Edelfelt, A. Gallen-Kallela. 1900 Enkammarriksdag, allmän o. lika rösträtt 1906. Frihets- o. inbördeskriget 1918. Självständig republik 1919. Fred med Rys§l. i Dorpat 1920, Petsamoområdet blir finskt. Åland tillerkänns Finl. genom NF 1921. Diktarna E. Södergran, E. Diktonius. Novellisten R. Schildt. Målarna H. Schjerfbeck, T. Sallinen. Arkitekten E. Saarinen. Sibelius’ musik. 1925 Nationalistiska strömningar (Lapporörelsen) 1929-32. Finsk-ryska kriget (Finska vinterkriget) 1939-40 slutar med betydande finska landavträdelser. Finskt fortsättningskrig 1941-44. Freden i Paris 1947 bekräftar 1940 års gräns, Petsamo avstås, Porkala upplåts som rysk bas. Finsk-rysk vänskaps- o. biståndspakt 1948. F. E. Sillanpääs folklivsskildringar. Skulptören V. Aaltonen, arkitekten A. Aalto. 1950 Bättre förhållande till Sovj. Finsk återhämtning. Förlängning av biståndspakten på 20 år 1955. Medlem i FN 1955. Sovj. återlämnar Porkalaområdet 1956. 1960 Täta regeringskriser 1960-70 till följd av in-stabilt parlamentariskt läge, vanl. regerings-koalitioner (inkl, kommunisterna efter valet 1966). Utrikespol. beroende av gott förhållande till Sovj. Associerad medl. av EFTA 1961. 1970 Avtal om associering med EG 1973. Åland, i Nyland o. Österbotten). - Jordbruket är huvudnäring o. drivs till stor del i små lotter med inriktning på animalisk produktion. Ca 70% av landarealen är skogtäckt o. skogsbruket med tillhörande träförädlings- o. massaindustri svarar för 60% av landets export. Trots begränsade råvarutillgångar är F. näst Sv. Nordens viktigaste industriland. - F. är indelat i 12 län (Nylands, Åbo o. Björneborgs, Ålands, Tavastehus, Kymmene, Sankt Michels, Kuopio, N. Karelens, Vasa, Mell. Finl., Uleåborgs, Lapplands län). - Republik. Enkammarriksdag med 200 medl. valda på 4 år; agrarer, socialdemokrater o. folkdemokrater (kommunister) viktigaste partier. H Finlandssvensk, som har avseende på finlandssvenskarna, den folkgrupp i Finl. som har svenska som modersmål. Finlandssvenska, den svenska dialekt som talas av ca 390 000 personer i Finl. Finländare, i Sv. vanlig benämning på invånare i F nl. Finländsk, som har avseende på Finl. (då språkgrupperna inte särskils). Finn, i nord, folksägen en jätte som på uppdrag av ett helgon byggt en kyrka mot att få helgonets ögon, om denne inte kan gissa hans namn. En stenskulptur i Lunds domkyrka tolkas som en bild av F. Finnbär, detsamma som havtorn. Finne, gcne vulggris, ytlig inflammation i huden med rodnad upphöjning. Finney, Albert, f. 1936, eng. skådesp. Filmer: Lördagskväll och söndagsmorgon 1960, Tom Jones 1963, Två på väg 1966. Finnmarken, gammal benämning på nordligaste Skandinavien o. Finl. Finnmarker, områden i mell. Sv., på 1500- o. 1600-t. koloniserade av finnar. Finnveden, Östbo, Västbo o. Sunnerbo härader i s.v. Småland. Finska, finsk-ugriskt språk som talas av ca 4,5 milj, i Finl. o. angränsande delar av Finlands grannländer. Finska inbördeskriget, Finska frihetskriget, de strider som efter Finlands självständighetsförkla-ring i dec. 1917 igångsattes av »röda garden» o. ryska soldater. Upproret kuvades med tyskt bistånd av general Mannerheims »vita» regeringstrupper, som 16 maj 1918 intågade i Helsingfors. Finska kriget 1808-09 inleddes utan krigsförklaring genom ryskt anfall på Finl. i febr. I808. De för försvaret nödvändiga förstärkningarna från Sv. uteblev till största delen sedan Sveaborg kapitulerat 3 maj. Den finsk-svenska armén under W. M. Klingspor måste retirera trots flera segrar under sommaren, o. vid årets slut utrymdes Finl. Våren 1809 företog ryssarna angrepp mot det egentliga Sv:s kuster, o. 25 mars kapitulerade finska armén. I freden i Fredrikshamn avträdde Sv. 17 sept. 1809 bl.a. Finl. o. Åland. Finska viken, fi. Suomen lahti, vik mellan Finl., Ryssl. o. Estland. Längd 425 km, minsta bredd 52 km. Finska vinterkriget, finsk-ryska kriget 30 nov. 1939 - 13 mars 1940. Efter segt motstånd måste Finl. kapitulera o. fick bl.a. avträda större delen av Viborgs län till Sovj. Finsk-ugriska språk omfattar östersjöfinska (finska, estniska m.fl.), lapska, volgafinska o. ugriska (bl.a. ungerska) språk. Tillhör ej den in-doeurop. språkfamiljen. 197