Fiskartorpet - Fjäderfä FISKE Världens viktigaste fiskeländer Ungefärlig fångst i 1 OOO-tal ton 1970 Peru 12 613 Japan 9 309 Sovj. 7 252 Norge 2 980 USA 2 714 Indien 1 746 Sydafr. rep. 1 606 Thailand 1 595 Spanien 1 497 Danmark m. Färöarna 1 434 Canada 1 378 Storbr. 1 099 Chile 1 077 Filippinerna 990 Sydkorea 934 Frankrike 775 Island 734 Formosa (Taiwan) 613 V-Tyskl. 613 Polen 469 Portugal 457 Pakistan 420 Italien 403 Angola 368 Ö-Tyskl. 322 Nederl. 301 Sverige 294 Hela världen ca 69 300 Kustfisket i Sverige 1971 (ton) Sill o. strömming 87 900 Torsk 19 100 Skarpsill 6 200 Kolja 5 100 Gråsej 3 800 Makrill 3 200 Flundrefisk 1 400 Ål 1 300 Långa 1 100 Lyrtorsk 700 Vitling 600 Lax 400 Total fångst 339 700 Fiskartorpet på n. Djurgården, Sthlms stads skidsportcentrum; skidmuseum. Fiske. I många länder är yrkesfisket en väsentlig faktor i landets försörjning o. ekonomi. Viktigast för yrkesfiskarna är överallt havsfisket, som främst bedrivs i n. Atlanten o. n. Stilla havet. -Det sv. saltsjöfiskets centrum är västkusten. Största utbytet ger sill- o. torskfisket. Även makrill-, kolja- o. vitlingfisket är betydande. Storsjöfiske kallas somrarnas fiske vid Shetlands-o. Orkneyöarna (mest långa). I Östersjön är sill-o. strömmingsfisket dominerande. Det sv. söt-vattensfisket (gädda, abborre m.fl.) drivs som binäring. - Se även Sportfiske. E Fiskar II, IV-VII. m Fiskebäckskil, fiskeläge o. badort i mell. Bohuslän. Havsbiologisk station (Kristineberg). Fiskeredskap. Vid yrkesmässigt fiske används vanligen nät el. garn, som snärjer fisken. Ström-mingsnät kallas också skötar. Näten är i över- o. underkanterna försedda med flöten resp, sänken. - Vadar o. notar är rörliga instängningsredskap. Snörpvad, som läggs ut runt fiskstim, o. trål, som släpas efter fartyg, används båda vid havsfiske, liksom snurrevad som liknar snörpvad. Drivgarn är stora flytande garn. Modernt havsfiske arbetar även med s.k. elektrofiske: fisk loc kas med ljus in i ett elektriskt fält och dras där mot den positiva polen så att den kan pumpas ombord med ett rör. Bubhelridåfiske: ridåer av luftbubblor från perforerade slangar, nedsänkta på botten, håller samman fiskstimmet inom räckhåll för fångstnätet. - Bland fasta redskap märks mjärdar o. ryssjor. Krokredskap används mest av hobbyfiskare, t.ex. långrev (backa), en lina med många tafsade krokar. Se även Sportfiske. E Fiskar II, IV-VI. Fiskeristyrelsen, central statsmyndighet i Gbg, gr. 1948. Lyder under jordbruksdep. IB Departement. Fiskevård innefattar åtgärder för förbättrande av fiskets avkastning, t.ex. vattenvård, fredande under lektiden, inplantering av fisk, bestämmelser om fiskeredskap. Fiskgjuse, dagrovfågel (60 cm) med svartaktig översida o. vit buk. Fångar fisk med klorna. I Sv. vid stora sjöar o. Östersjökusten. Flyttfågel. E Fåglar I, VI. Fiskmås, vår vanligaste mås (45 cm). Gråblå, vit undersida, svarta vingspetsar. Lever av småfisk, insekter, mask. N. Europa o. Asien. Flytt- och stannfågel. E Fåglar X. Fisködlor, Ichthyosauria, en grupp vattenlevande kräldjur med fenor. Dog ut under krita. E Fossil, Geologi. Fission, klyvning av atomkärnan hos vissa tyngre grundämnen, t.ex. torium o. uran, till två medeltunga kärnor. E Kärnteknik I. Fissur. 1. Sår i form av smal spricka i huden. -2. Spricka på skelettben orsakad av skada. - 3. Fåra mellan hjärnvindlingar. Fistel, abnorm rörformig förbindelse mellan hudytan o. en kroppshålighet el. en inre varbildning. Fitzgerald [-dserrald], Ella, f. 1918, amer. jazz-o. populärsångerska. Fiume, ital. namn på Rijeka. Fix, fast, bestämd. Fix idé, tvångsföreställning, sjukligt fasthållen mening. Fixativ, besprutningsmedel varmed färgstoftet i t.ex. en kolteckning binds till papperet. Fixera, fästa, bestämma; se skarpt på; göra ljusbeständig. Fixering. L Konserverande process som t.ex. gör en fotografisk plåt ljusbeständig. - 2. Be-sprutning med fixativ på teckning e.d. - 3. Fästande av kroppsdel i rätt läge. - 4. Överdriven känslomässig bundenhet vid människa el. föremål. Fixeringsbild, bild med dold figur som framträder först vid närmare granskning. Fixstjärnor, de till synes orörliga stjärnorna. Mots: planeter. Fjellstedt, Peter. 1802-81, missionär, 1845 föreståndare för Lunds missionssällskaps missionsskola, som 1859 flyttades till Uppsala o. 1862 ombildades till Fjellstedtska skolan, internatskola främst för blivande präster, missionärer o. u-landspersonal. Fjolner, i nord, saga en sveakung av Ynglinga-ätten, som drunknade i ett mjödkar. Fjord, lång, smal o. djup havsvik med branta stränder. Fjäder. L Hudbeklädnad hos fåglar. E Fåglar I. - 2. Elastiskt maskinelement som bl.a. används till att mildra stötar. Fjäderfä, benämning på de fågelarter som tämjts o. hålls som husdjur för köttets, äggens el. 206