Fjäll - Fladdermöss FLADDERMÖSS 1 Liten insektätande fladdermus. 2 Samma vilande. 3 Flygande hund tillhörande de fruktätande storfladdermössen. Rutan: Fladdermusen orienterar sig med hjälp av ett slags »radar» el. ekolod: genom att uppfånga ekot av sitt eget, för människan ohörbara skrik kan den lokalisera bytet. fjädrarnas skull; främst höns, kalkoner, gäss o. ankor. E Fjäll, berg som når över trädgränsen. Fjäll, platta, hårda hudbildningar hos djur (t.ex. fiskar). Fjällbrud, Saxifraga cotyledon, en max. 5 dm hög stenbräckeväxt med rosett av tunglika blad o. vita blommor. Sällsynt i sv. fjällen. Fridlyst. E Blommor V. Fjällglim. E Blommor V. Fjällgröna. E Blommor V. Fjällkåpa, se Daggkåpa. Fjällmus, detsamma som fjällämmel. Fjällning, avstötandet av hudens hornlager i små flagor. Fjällpipare, en småvadare (21 cm) med gråbrun rygg o. brunröd undersida. Tämligen allmän i n. Sv. Flyttfågel. E Fåglar II. Fjällros, se Rhododendron. Fjällräddning, samhällets beredskap för efterspaning o. räddning av nödställda i fjällen. Sker med militära o. civila patruller o. spaningsflyg. F. larmas hos länsstyrelsen el. polisen. Fjällsippa, Dryas octopetala, mattlikt växande dvärgbuske bland rosväxterna med stora, vita blommor o. eklövliknande, på undersidan vitludna blad. Tämligen allmän i fjällen. E Blommor V. Fjällskivlingar, Lepiota, en grupp svampar (skiv-lingar) som har hatten klädd med fjäll el. gryn. Ca 40 sv. arter, däribland den goda matsvampen stolt fjällskivling, L. prpcera, 30 cm hög. Skogs-bryn. Fjällvedel. E Blommor V. Fjällväxter, alpväxter, växter anpassade för klimatet i högfjäll mellan trädgränsen o. den eviga snön. E Blommor V. Fjällämmel, fjällemmel, fjällmas, en I5 cm lång, gul- o. svartfläckig gnagare i fjälltrakterna. Företar vissa år vandringar i stora massor (lämmel-tåg). E Gnagare. Fjär, stolt, högdragen, avvisande. Fjärding, fjärdedel. - l. Äldre rymdmått, för våta varor = 31,4 liter, för fasta varor=l8,3 liter. - 2. Äldre benämning på fjärdedelen av härad, socken, skeppslag el. stad. - Fjärdingsväg, l/4 av den gamla sv. milen = 2 672 m. Fjärdingsman, före I965 polisman i landskommun. Fjärilar, en grupp insekter med två par stora, breda flygvingar, täckta av små, ofta praktfullt färgade fjäll. F. genomgår fullständig förvandling, dvs. passerar ett puppstadium. Lever av nektar o.a. växtsafter; larverna lever av växtdelar o. är ofta svåra skadedjur. Över 100 000 kända arter, i Sv. ca 2 400. F. kan indelas i dagfjärilar o. nattfjärilar: till de senare hör bl.a. spinnare, svärmare, nattflyn, mätare, mal, mott o. vecklare. E, även E Insekter I. Fjärilsim, simsätt framvuxet ur bröstsim varvid armarna kastas framåt över vattnet o. sedan symmetriskt bakåt medan fotterna driver på i en parallell uppåt-nedåtgående rörelse. E Simsport. Fjärran Östern, eng. Far East |far i:st], länderna i ö. Asien, särsk. Kina o. Japan. Fjärrkontroll, fjärrstyrning, omfattar fjärrmät-ning, t.ex. överföring av mätvärden mellan en kraftstation o. en driftcentral, fjärrmanövrering, t.ex. radiostyrning av en flygrobot el. manövrering av en strömställare, o. fjärrindikering, t.ex. anv. av signallampor för att visa på vilket våningsplan en hiss befinner sig. Fjärrskådning, detsamma som klärvoajans. Fjärsing, fisk bland taggfeningarna. Sv:s enda giftiga fisk med gifttaggar bl.a. i ryggfenorna. Välsmakande kött. Max. 45 cm. Västkusten. E Fiskar IV. FK, förk. för första kammaren (i sv. riksdagen före I97l). Flacon [-kån], fr., flakpng, liten flaska, speciellt för parfym. Fladdermöss, flädermöss, läderlappar, en grupp däggdjur med flygförmåga. Vingarna består av hud spänd mellan kroppen, armarna o. de förlängda fingrarna. Nattdjur, som orienterar sig med ett slags radar (höga, för människan ohör- FJÄDERFÄ 1 Vit leghorn (tupp). 2 Rhode Island Red (höna). 3 Barnevelder. 4 Silkeshöns (tupp). 5 Phoenix-tupp. 6 Grårandig Plymouth Rock (tupp). 7 Ljus Sussex (tupp). 8 Svart bantamhöna. 9 New Hampshirehöna. 10 Bronskalkontupp. 11 Vit kalkon. 12 Toulousegås. 13 Pärlhöna. 14 Rouenanka. 15 Skånsk gås. 16 Emdengås. 17 Grågås. 18 Pekinganka. 19 Aylesburyanka. Rutan: De yttre delarna hos en tupp. a. kam, b. näbb, c. öronskiva, d. haklapp, e. halskrage, f. bågfjädrar, g- mindre stjärttäckare, h. yttre flygfjädrar, i. vingspegel, k. bröst, /. kroppsfjädrar, m. underben, n. has, o. tars, p. sporre, q. gump. 214