Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Flugfälla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flugfälla - Flyttblock
Terrormetoder, bl.a. kidnappat Quebecs
arbetsminister Laporte, som senare mördades (1970).
Flugfälla, venusflugfälla, Dionaea muscipula,
insektätande växt, vars blad kan sluta sig kring
insekter o. upplösa dem. S.ö. USA. E Blommor
XI.
Flugor, en artrik grupp tvåvingar. Egentliga f. (ca
500 arter i Sv.) är vanl. grå el. svartaktiga med
tjock kropp o. väl utvecklat sugrör. Vår
vanligaste fluga, husflugan (8 mm), är en stor
bakte-riespridare; en fluga kan april-sept. ge upphov
till 26 milj, individer. Den blåglänsande spyflugan
(ca 15 mm) lägger sina ägg i kött; larverna utgör
s.k. köttmaskar. Den blå- el. grönglänsande
guldflugan (6-10 mm) lägger ägg i sår hos
varmblodiga djur, i ruttet kött el. exkrementer.
Hästflugan, fäflugan (knappt 10 mm) är brunaktig o.
lever på hästar o. nötkreatur. E Insekter I, II.
Flugsnappare, en grupp tättingar, vanliga i
tropikerna. Fångar insekter i flykten. I Sv. grå f.,
svartvit f., på Gotland o. sällsynt på Öland
hals-bandsflugsnappare (alla 13-14 cm) o. i s.ö. Sv.
liten f. (11 cm). Flyttfåglar. E Fåglar VI.
Flugsvampar, Amanita, skivlingar med vita
skivor, vitt sporpulver o. fjäll på hatten. Ca 10 sv.
arter i skogsmark. De flesta är mycket giftiga.
Vanlig f. (A. muscaria) är röd med vita fjäll, vit
f. (A. virpsa) o. lömsk f. (A. phalloides) vit- el.
grönaktiga. Ätlig är rodnande f. (A. rubescens).
Fluidistor, flödistor, reglerelement som bygger på
strömningsförhållanden i en vätska eller gas.
Anv. som förstärkare, för processtyrning m.m.
Fluidum, vätska, dryckesvara.
Fluktuation, stigande o. fallande, variation.
Fluktuera, vara ostadig, växla.
Flundrefiskar, flundror, flatfiskar, plattfiskar, en
grupp fiskar med platt, från sidorna hoptryckt
kropp. Båda ögonen sitter på den mörka
översidan; undersidan är vit. Bottenfiskar. 14 arter
vid västkusten o. i Östersjön, t.ex. rödspätta,
slätvar, piggvar o. hälleflundra. Goda matfiskar.
E Fiskar IV.
Fluor, F, grundämne, gröngul gas. Fluorväte,
HF, är färglös o. starkt frätande. Fluorföreningar
används bl.a. i aluminiumindustrin. Organiska
fluorföreningar ger plast.
Fluorbehandling, sköljning el. annan behandling
av tänderna med fluorhaltig lösning el. tandkräm
i kariesskyddande syfte. Fluoridering, tillsättande
av natriumfluorid till dricksvatten i samma syfte.
Fluorescens [-sens, -sjens], vissa ämnens
åter-utsändande av ljus då de bestrålas.
Flussmedel, ämnen som tillsätts bl.a. malmer för
att göra dessa mer lättsmälta.
Flusspat, fluorit, mineral (kalciumfluorid).
Fluster, flyghål i bikupa el. duvslag; även brädan
utanför detta.
Fluvi?l, fluviatil, som hör til! flod, älv el. annat
rinnande vatten.
Flyg- Världens första flygning med ett
motordrivet flygplan gjordes av bröderna Wright 17 dec.
1903 (flygsträcka 260 m, flygtid 59 sek.). 1909
flög fransmannen Blériot över Eng. kanalen.
Flyget togs i militär tjänst under l;a världskr.,
vilket påskyndade utvecklingen (konstruktören
A. Fokker). 1927 flög Ch. Lindbergh ensam över
Atlanten. Trafikflyget började utvecklas på
1930-t., militärflyget spelade en avgörande roll i
2:a världskr. (eng. Spitfire, ca 600 km/tim; tyska
Messerschmitt, Heinkel). Jetdriften togs i allmänt
bruk efter kriget: 1951 kom det första jetdrivna
passagerarplanet (eng. De Havilland Comet I),
1953 passerade ett amer. jaktplan ljudvallen i
planflykt, 1960 inträdde trafikflyget definitivt i
jetåldern. E, även E Förbränningsmotorer II. Hl
Flygande drake. E Kräldjur.
Flygande holländaren, holländsk skeppare som
enl. sägnen måste segla utan rast till domedagen
som straff för hädelse. Motiv hos bl.a. Heine o.
Rydberg; opera av Wagner.
Flygande hundar, stora, fruktätande
fladdermöss med huvud liknande en hunds. Varma
länder utom Amerika. Vingbredd hos den största
arten (i Ostindien) max. 1,5 m. E Fladdermöss.
Flygande tefat, eng. unidentified flying objects,
UFO, populär beteckn. för icke identifierade
lysande, med stor hastighet flygande kroppar,
som gett upphov till hypoteser om farkoster från
andra planeter.
Flygare-Carlén, Emilie, f. Smith, 1807-92, förf.
Romaner, ofta från Bohuslän. Ett köpmanshus i
skärgården 1860-61.
Flygcertifikat, luftfartscertifikat, tillståndsbevis
att framföra luftfartyg. F. utfärdas i Sv. av
Luft-fartsstyrelsen.
Flygdrakar, detsamma som draködlor.
Flygekorrar, en grupp gnagare med hudveck
längs sidorna mellan extremiteterna som tjänstgör
som »fallskärm». N. Asien, Nordamerika, en art
i n. Finl. o. Ryssl. E Gnagare.
Flygel. 1. Det förnämsta moderna
klaver-instrumentet, vars strängar i mots. till pianots
löper vågrätt i tangenternas längdriktning. E
Musikinstrument II. - 2. Vinkelparti el.
sidobygg-nad till större hus. - 3. En trupps yttersta högra
el. vänstra del.
Flygfiskar, silliknande fiskar med förstorade
bröstfenor, som tjänstgör som bärplan då fisken
hoppar upp över vattenytan. Max. flygsträcka
200 m. Varmare hav. E Fiskar III.
Flyglarm, signal från tyfon el. siren om
omedelbar fara för flyganfall.
Flygsand, finkornig sand, som transporteras med
vinden o. avlagras i dyner.
Flygvapnet, krigsmaktens luftmilitära del, med
jakt-, attack- o. spaningsflottiljer. E
Gradbeteckningar, Hl Försvaret.
Flyktighet, benägenheten hos fasta el. flytande
ämnen att övergå i gasform.
Flyn, se Nattflyn.
Flynn, Errol, 1909-59, amer. filmskådesp.
Romantiska äventyrsfilmer. De tappra 600 1936,
Gentleman Jim 1942.
Flytande luft, vätska som fås när luft förtätas
under tryck o. kylning. Kylmedel.
Flyttblock, av inlandsis el. isberg lösbrutna o.
förflyttade större stenblock.
FLYG l
Civilflyg, historiska flygplan.
1 Otto Lilienthals glidplan (1894), 2 bröderna Wrights
motorplan, det första i luften (1903), 3 Blériots
mono-plan (1909), 4 Vickers Vimy (19I9), 5 Ryan »Spirit of St.
Louis», med vilket Charles Lindbergh soloflög över
Atlanten (1927), 6 De Havilland Gipsy Moth (1925),
7 Junkers Ju-52 (1935), 8 Douglas DC-3 (1936),
9 Douglas DC-6 (1947), 10 De Havilland Comet (1951),
11 Convair 440 »Metropolitan» (1955), 12 Boeing 707
(1957), 13 Cierva C 30 A, autogiro (1933), 14 Bell 47 G,
helikopter (1953), 15 Scheibe Bergfalke, segelflygplan
(1951); standardskolflygplan i Sverige.
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0234.html