Fraktion - Frank FRANKRIKE ■ Historia i sammandrag 50 f.Kr. Gallien romersk provins genom Caesar. 500 e.Kr. Frankiskt rike under Klod vig (d. 511). Paris blir huvudstad. Franskan utvecklas ur latinet på 700-t. 800 Karl den store kejsare över ett väldigt europeiskt rike (800). Fördraget i Verdun 843 delar riket i Västfranken o. Östfranken. Romansk stil (S:t Etienne i Caen). 1100 Korstågen mot islam !090-t.-1290-t. Gotisk stil (katedralerna i Chartres, Reims o. Amiens). Litteratur: Rolandssången ca 1100, trubadurerna. Roman de la rose. 1300 Hundraårskriget mot Engl. 1337-1453. Jeanne d’Arc räddar landet. 1450 Fransk nationalstat växer fram under Ludvig XI (1461-83). Fran^ois Villons dikter. 1500 Kampen mot Habsburg börjar under Frans I (1515-47). Renässansen. Litteratur: Rabelais. 1550 Hugenottkrigen 1562-98 slutar med religionsfrihet för protestanterna (ediktet i Nantes 1598). Montaignes essäer. 1600 Fransk hegemoni i Europa byggs upp av Richelieu (1624—42). Franska akademien stiftas 1635. Filosofen Descartes. 1650 Frankrike Europas ledande stat under Ludvig XIV (1643-1715). Barocken (slottet i Versailles påbörjas). Fransk-klassisk dramatik: Corneille, Racine, Molière. Filosofen Pascal. 1700 Gradvis förfall under Ludvig XV (1715-74). Kolonialväldet förloras till Engl. Stabiliserings-försök under Ludvig XVI (1774-92). Upplysningen: Encyklopedin. Montesquieu, Voltaire, Rousseau. Målarna Watteau, Boucher. 1780 Franska revolutionen 1789. Första republiken 1792-1804. Militärdiktatur under Napoleon 1799-1804. 1800 Första kejsardömet under Napoleon I 1804-14. Segerrika napoleonkrig. Nederlag vid Waterloo 1815. Romantisk litteratur: Chateaubriand. Målaren David. 1825 Restauration av kungamakten. Algeriet erövras 1830-47. Julirevolutionen 1830, februarirevolutionen 1848. Andra republiken 1848-52. Victor Hugo, A. Dumas d.ä. Realistiska romaner: Balzac, Stendhal. Målarna Ingres, Delacroix. 1850 Andra kejsardömet (Napoleon III, 1852-70). Nederlag i fransk-tyska kriget 1870-71. Tredje republiken 1870-1940. Offenbachs operetter, Dumas d.y:s dramer, Flauberts romaner, Baudelaires dikter. Målaren Courbet. Kemisten Pasteur. 1875 Ny författning o. allmän rösträtt 1875. Aktiv kolonialpolitik i Afrika. Allians med Ryssl. 1894. Naturalistisk litteratur: Zola, Maupassant. Symbolism: lyrikern Mallarmé. Målarna Monet, Degas, Manet, Renoir (impressionister), Gauguin, Cézanne; skulptören Rodin. Bizets opera Carmen; komponisten Debussy. 1900 Fransk-engelska ententen 1904, trippelententen 1907. Revansch på Tyskl. i l:a världskr. 1914-18. Litteratur: France, Apollinaire, Proust. Konst: Matisse (expressionism), Picasso, Braque (kubism). Fysikerna Marie o. Pierre Curie. 1925 Vänsterorienterad inrikespolitik (folkfronten 1936). Landet besegrat o. delvis ockuperat av Tyskl. (1940) i 2:a världskr. Den tyskvänliga Vichyregimen 1940-44. Befriat 1944. Fjärde republiken 1946-58. Litteratur: Martin du Gard, Gide, Claudel; existentialism (Sartre). 1950 Kolonialväldet avvecklas. Indokinakrisen 1946-54. Nordafrikakrisen med början 1954 (främst Algeriet) störtar fjärde rep. de Gaulle till makten 1958. Femte rep. Nobelpristagarna Mauriac o. Camus (romaner), Perse (lyrik). 1960 Algeriets självständighet erkänns 1962. Franska kärnvapen, de Gaulle strävar efter fransk dominans inom EEC (veto mot britt, anslutning). Studentkravaller o. strejker 1968. 1970 de Gaulle avgår 1969. Efterträdare president G. Pompidou, som uppger motståndet mot britt. EEC-anslutning. Fraktion. 1. Åsiktsgrupp, särsk. inom pol. parti e.d. - 2. Destillat vid etappvis försiggående (frak-tionerad) destillation. Fraktur. 1. Gotisk skrift o. trycktyp från början av 15Ö0-t. - 2. Brott, t.ex. benbrott. Framboesi, infektionssjukdom liknande syfilis men med lindrigare förlopp. Framstegsalliansen, ekon, samarbetsorganisation gr. 1961. Medl. är USA o. 19 latinamer. stater. Verksamheten leds sedan 1963 av CIAP, in-teramer. kommittén för F. Franc [fra’, sv. frang], plur. francs, förk. fr., frcs, myntenhet i Frankr., Belgien, Schweiz m.fl. länder (bl.a. f.d. kolonier). Franczonen utgörs av Frankr. med utomeurop. territorier o. forna kolonier (utom Guinea). Centralbank i Paris som utger en gemensam valuta, CFA-franc. France [fra’s], La France, fr., Frankrike. La douce France, ’det ljuva Frankrike’. France [fra’s], Anatole, eg. J.A.F. Thibault, 1844-1924, fransk förf. Nobelpris 1921. Klar o. elegant stil, ironisk-skeptisk livssyn. Drottning Gåsfot 1893. Francesca da Rimini [-tjäska], ital. adelsdam på 1200-t., som jämte sin älskare Paolo Malatesta dödades av sin man; episoden har bl.a. besjungits av Dante. France-Soir [fra^s-soar], Paris, Frankr:s största kvällstidning, gr. 1941. Partipolitiskt obunden. Francis, Sam, f. 1923, amer. målare. Färgstarka målningar med rik associationsvärld. Franciscus av Assisi, den helige F., 1182-1226, ital. vandrarpredikant, franciskanordens grundare, kallad Guds lille fattige. Francisk;norden, minoritorden, ur den helige Franciscus’ brödraskap uppkommen tiggarorden, stadfäst 1223. Kom till Sv. på 1230-L, där dess medlemmar efter sin dräkt kallades gråmunkar el. gråbröder. Kloster i bl.a. Visby, Skara, Uppsala o. Sthlm. Franck, César, 1822-90, belg.-fransk komp., organist. Kyrko- o. kammarmusik, Symfoniska variationer för piano o. orkester, d-mollsymfonin (1888). Franco [frangkå], Francisco, f. 1892, spansk militär o. politiker, överbefälhavare för de nationalistiska styrkorna i inbördeskriget 1936-39, sedan 1939 stats- o. regeringschef, i realiteten diktator med titeln El Caudillo ('hövdingen’). Frank, Anne, 1929-45, nederl. flicka av tysk-judisk börd, död i koncentrationslägret Bergen-Bel-sen. Efterlämnade en dagbok, Anne Franks dagbok 1947. 240