Frankenheimer - Frankrike Frankenheimer, John, f. 1930, amer. filmregissör. Fången på Alcatraz 1962, Grand Prix 1966, De dödsföraktande 1969. Fr?nkenstein, roman om en konstgjord människa (1818) av M. W. Shelley. Franker, germanska folkstammar som på 200-t. e.Kr. bodde omkring Rhen. E Folkvandringar. Frankering, betalning av postförsändelse genom påsatt frimärke el. frankostämpel. Frankfurt am Main, stad i mell. V-Tyskl. vid Main. 670 000 inv. Handels-, industri-, börs- o. mässtad. Stor flygplats. Univ. Konstmuseum. Goethes födelseort. Säte för flera statliga organ för näringslivet. Frankfurt an der Oder, industristad i Ö-Tyskl. 60 000 inv. Ö. delen, Dammvorstadt, tillhör Polen från 1945. Flodhamn. Frankfurter Allgemeine, liberal dagstidning i Frankfurt am Main, gr. 1949. Franklin, Benjamin, 1706-90, amer. statsman, fysiker, förf. Deltog i utarbetandet av författningen 1789, minister i Paris 1776-85. Uppfann åskledaren. Berömd självbiografi. Franklin, sir John, 1786-1847, britt, sjöofficer, polarforskare. Utforskade delar av Nordamerikas Ishavskust. Franko, franco, portofritt, fraktfritt (säljaren bekostar varans transport). Frankrike, off. République Fran^aise, Västeuropas till ytan största stat, 547 000 km2, 49,9 milj, inv. Huvudstad Paris. Till F. hör även Medel-havsön Corsica. N. delarna utgörs av slätter som FRANKRIKE Franska statsområdets omfattning 1422 och 1559. Franske kungens område (svart). Burgundiska områden (grått). Engelskt territorium (vitt). övergår i Parisbäckenet. Bretagneområdet i n.v. har kuperad terräng. De mell. delarna av landet upptas av det flacka höglandet Centralmassivet, i öster begränsat av bergskedjan Cevennerna, och i s.v. sluttande mot Garonnebäckenet. Vid gränsen mot Spanien bergskedjan Pyrenéerna. O. om floden Rhöne mot Italien o. Schweiz reser sig Alperna med Mont-Blanc, 4 807 m. Talrika floder. Seine med bifloderna Marne, Oise m.fl. avvatt- FRANKRIKE Regenter Pippin den lille 751-768 Karl den store 768-814 Ludvig I den fromme 814-840 Lothar 840-843 Karl 11 den skallige 843-877 Ludvig II 877-879 Ludvig III o. Karlman Karl den tjocke 879-884 884-887 Odo 887-898 Karl III den enfaldige 898-923 Raoul 923-936 Ludvig IV 936-954 Lothar 954-986 Ludvig V 986-987 Huset Capet Hugo Capet 987-996 Robert den fromme 996-1031 Henrik I 1031-1060 Filip I Ludvig VI Ludvig VII 1060-1108 1108-1137 1137-1180 Filip II August 1180-1223 Ludvig VIII 1223-1226 Ludvig IX den helige 1226-1270 Filip III den djärve Filip IV den sköne 1270-1285 1285-1314 Ludvig X 1314-1316 Filip V 1316-1322 Karl IV 1322-1328 Grenen Valois Filip VI 1328-1350 Johan II den gode 1350-1364 Karl V den vise Karl VI 1364-1380 1380-1422 Karl VII 1422 1461 Ludvig XI Karl VIII 1461-1483 1483-1498 Grenen Valois-Orléans 1498-1515 Ludvig XII 9-Lilla Focus 241 Grenen Orléans-Angouléme Frans I 1515-1547 Henrik II 1547-1559 Frans II 1559-1560 Karl IX 1560-1574 Henrik III 1574-1589 Grenen Bourbon Henrik IV 1589-1610 Ludvig XIII 1610-1643 Ludvig XIV 1643-1715 Ludvig XV 1715-1774 Ludvig XVI 1774-1792 Första republiken Konventet 1792-1795 Direktoriet 1795-1799 Konsulatet 1799-1804 Första kejsardömet Napoleon I 1804-1814 (De hundra dagarna) 1815 Grenen Bourbon Ludvig XVIII 1814-1824 Karl X 1824-1830 Grenen Bourbon-Orléans Ludvig Filip 1830-1848 Andra republiken Louis Napoléon (sedermera Napoleon III) 1848-1852 Andra kejsardömet Napoleon III 1852-1870 Tredje republiken 1870-1940 Vichyregimen 1940-1944 Fjärde republiken 1946-1959 Femte republiken Charles de Gaulle 1959-1969 Georges Pompidou 1969-1974 Valéry Giscard d’Estaing 1974-