Frett - Friluftsdagar Frett, tam albinoform av den sydryska illern. Används vid jakt på råttor m.m. Freuchen [fråjk-], Peter, 1886-1957, dansk po-larforskare, förf. Utforskade speciellt Grönland. Polarskildringar, memoarer. Freud [fråjt], Sigmund, 1856-1939, österr. läkare, skapare av psykoanalysen (se d.o.). Drömtydning 1900, Vardagslivets psykopatologi 1901, Orientering i psykoanalysen 1-2, 1917 o. 1929. Fria konster, sköna konster el. bildande konst: måleri, grafik, skulptur, arkitektur. Fria riksstäder, tyska städer som från 1200-t. till 1810 lydde direkt under kejsaren. Fribaptister, helgeqner, medl. av samfund bildat på 1870-t. av f.d. baptistpredikanten Helge Åkesson. Missionsverksamhet. Fribord, på fartygssidan det lodräta avståndet midskepps mellan vattenytan o. vanl. det översta genomgående däcket. E Segling I. Friboren [-bå-], född fri (i mots. till frigiven slav). Fribytare, kapare, sjörövare. Fricsay [fritsjaj], Ferenc, 1914-63, ung. dirigent, verksam i Tyskland från 1947. Fridegård, Jan, 1897-1968, förf. Motiv från uppländsk statarmiljö o. från sv. forntid; oftast självbiografiska inslag; ypperlig stilist. Trilogin Lars Hård 1935-36, Trägudars land 1940. Fridell, Axel, 1894-1935, grafiker. Stadsutsikter o. arkitekturbilder, porträtt. Fridell, Folke, f.1904, förf. Problemromaner i ar-betarmiljö. Död mans hand 1946, Bjälken i ditt öga 1954. Fridh, Gertrud, f. 1921, skådesp. vid bl.a. Dramaten. Fridlysning, förr kungörande av frid (i mots. till fredlöshet). Nu myndighets bestämmelser för att bevara naturminnen, djur- o. växtarter m.m. Frigg(a), i nord. myt. Odens maka, Asgårds drottning, Balders mor. Frigiditet, nedsatt sexuell retbarhet hos kvinnor; oförmåga att uppnå orgasm. Frigid, sexuellt ointresserad, kall. Frihamn, hamn o. hamnområde, som i tullhänseende betraktas som utländskt område. F. finns i Sv. i Sthlm, Gbg o. Malmö. Frihandel, handelsutbyte mellan olika länder utan tullrestriktioner el. andra inskränkningar. Mots: protektionism. Frihandelsområde, område med tullfrihet mellan medlemsländerna. Ex: EFTA. Friherre, adlig titel (tilltalstitel är baron). Frihet, jämlikhet, broderskap, fr. Liberté, Egalité, Fraternité, valspråk från Franska revolutionen, upptaget av socialismen. Frihetsstatyn, rest 1886 på Bedloe’s Island i New Yorks hamn som en symbol för friheten. 46 m hög, med sockeln 93 m. Skänkt till USA av franska folket. Frihetsstraff, för svårare brott ådömd förlust av frihet, i sv. rätt fängelse, ungdomsfängelse o. internering. Fängelse kan ådömas för en tid av en månad till 10 år el. på livstid. Ungdomsfängelse huvudsaki. för personer mellan 18 o. 21 år; avtjänas på anstalter med möjligheter till yrkesutbildning. Ungdomsfängelsenämnden beslutar bl.a. om vård utom anstalt o. om återintagning i anstalt. Internering ådöms för ej i förhand bestämd tid när det anses nödvändigt för att förebygga fortsatt allvarlig brottslighet. Avtjänas vanl. i inter- neringsanstalt. Interneringsnämnden beslutar om vård utom anstalt o. om återintagning i anstalt. Overvakningsnämnderna övervakar dem som åtnjuter vård utom anstalt. Frihetstiden, i Sw.s historia tiden 1718 till 1772 med svag kungamakt, riksdagsvälde o. partistrider mellan hattar o. mössor. Frihjul, anordning som frikopplar en hjulaxel från den drivande axeln el. kedjan vid rörelse i ena riktningen. Friholt, se Fender. Fri idrott, förr allmän idrott, omfattar löpning, hopp, kast samt dessa grenar kombinerade i s.k. mångkamp; gång räknas i Sv. som en fristående idrott. Löpningens sträckor indelas i kortdistans (sprinterlöpning) upp till 400 m, medeldistans 800 o. 1 500 m o. långdistans 5 000 o. 10 000 m o. maraton (se d.o.). Stafettlöpning (se d.o.) förekommer vanl. på sprintersträckor. Häcklöpning löps över 10 häckar av herrar på 110 o. 400 m o. av damer på 100 m. 3 000 m hinder löps över 35 hinder varav 7 i kombination med vattengrav. Terränglöpning ordnas på snitslade banor av varierande längd. I hopp utförs höjd- o. stavhopp över ställning med löst liggande ribba. Hoppstilar i höjdhopp är bl.a. dykstil o. Fosbury flop (efter OS-segraren 1968). Ribban höjs undan för undan, deltagarna går in i tävlingen på valfri höjd o. kvarstår tills 3 hopp i följd underkänts. Längd- o. trestegshopp utförs med ansats o. avstamp från en planka, det senare med 3 steg utan att den fria foten vidrör marken. Kastgrenarna är 4. Kulstöt-ning utförs med solid metallkula som för män väger 7 257 g. Diskus, en rund träskiva, diameter 22 cm, med metallring runt kanten, kastas med roterande ansats; vikt 2 kg. Spjut är ett 260-270 cm (för män) långt skaft med cirkelrund genomskärning, försett med metallspets. Det kastas över axeln efter 30 m ansats o. måste ta mark med spetsen för godkänt kast. Släggan väger 7 257 g o. består av metallkula, metallsträng o. handtag. Efter roterande ansats slungas redskapet i väg. Kastringen omges av skyddsbur. I mångkamp ingår i männens 10-kamp första dagen 100 m, längdhopp, kulstötning, höjdhopp, 400 m, o. andra dagen 110 m häcklöpning, diskuskastning, stavhopp, spjutkastning o. 1 500 m; i kvinnornas 5-kamp 100 m häcklöpning, kulstötning, höjdhopp, längdhopp samt 200 m. - F. utgjorde en del av antikens idrott, uppkom på nytt i Engl. på 1800-t.; dominerar nu OS. E E Frikadell, kokt bulle av kalv- el. hönsfärs. Frikassé, kokt lamm, kalv el. höns i ljus sås (frikassésås). Friktion, motverkande kraft som uppstår i be-röringsytan mellan två kroppar som glider mot varandra, beroende bl.a. på ojämnheter i ytorna; bildl.: slitning. Frikyrkor, protestantiska samfund som är oberoende i förhållande till staten. Flertalet frikyrkliga (ofta kallade frireligiösa) i Sv. kvarstår dock i statskyrkan. De största frikyrkorörelserna i Sv. är Pingströrelsen, Missionsförbundet o. Frälsningsarmén. E Frilans, eng. freelance. - 1. Partilös politiker. - 2. Tidningsman e.d. som inte är fast anställd. Frilla, äldre ord för älskarinna. Friluftsdagar, förr idrottsdagar, skoldagar för friluftsverksamhet, studiebesök o.d. 244