Frisera - Frontal Frisera, kamma o. lägga håret; piffa upp, tillrättalägga (en text). Frisiska öarna, låga sandiga öar utmed Nordsjökusten tillhörande resp. Danrn., V-Tyskl. o. Nederl. Frisksportrörelsen, rörelse för folkhälsa o. kroppskultur (friluftsliv o. sund föda). Friskytt. 1. 1 folktron skytt i förbund med djävulen. - 2. Franktirör. Frist, uppskov, betänketid. Frisyr, sättet att anordna o. klippa håret, hårmode. E Frithiofson, Karl, f. 1919, politiker (s), ämbetsman, sakkunnig i handels- resp, finansdep. 1953-58, statssekr. i försvarsdep. 1958-67, landshövding i Skaraborgs län från 1967. Ordf, i riks-idrottsförbundet från 1970. Fritidshem ger under skolfria tider tillsyn av skolbarn vars föräldrar förvärvsarbetar. Fritjofs saga, en isl. fornaldarsaga (ca 1300) om Fritjof den djärve. Ämne för Tegnérs diktcykel Frithiofs saga (1825). Frityr, flottyr, smält fett för matlagning. Frityr-koka, i frityr el. olja koka födoämne, doppat i frityrsmet. Fritänkare, eg. person med i religiösa frågor självständig uppfattning; nu oftast gudsförnekare, ateist. Fri vers, vers obunden av regler om rim, rytm o. strofindelning. Frivgl, lättsinnig, vågad, ekivok. Frivolitet, lättsinnighet. Frivoliteter, knuten spets av bomulls-tråd. FRISYR 1-15 Kvinnliga frisyrer. 1 Rom, l:a århundradet e.Kr. 2 Frankrike, 1400. 3 Flandern, 1577. 4 Nackhår uppfäst i chinjong, 1630. 5 Fontang, 1700. 6 Pudrat hår, 1746. 7 Pudrat hår, engelsk stil, 1780. 8 Pudrat hår eller peruk. Festfrisyr, fransk stil, 1780. 9 1800. 10 »Ä la girafe», 1829. 11 Mittbena, korkskruvar, 1840. 12 Håret hopfäst i chinjong, 1854. 13 1875. 14 1919. 15 Shinglat hår, 1926. 16-30 Manliga frisyrer. 16 Egypten, ca 1400 f.Kr. 17 Grekland, 3Ö0-talet f.Kr. 18 Rom, omkr. Kristi födelse. 19 Folkvandringstid. 20 Skålklippning, ca 1000. 21 Tonsur, medeltid och senare. 22 1600. 23 1640. 24 Allongeperuk, 1695. 25 Pudrat hår med stångpiska, 1750. 26 Direktoar, 1798. 27 1810. 28 1825. 29 1860. 30 1880. Frode, namn på danska sagokungar, av vilka särsk. stamfadern representerade en gången tids lycka o. välstånd. Till F. knöts sägnen om Grottekvarnen. Fromage [sv. fråma:sj], - 1. Det franska ordet för ost. - 2. Ett slags porös efterrätt tillsatt med gelatin o. stelnad i form. From sounds to things, eng., 'från ljud till saker’, från ord till handling (efter A. Pope). Frondera, visa missnöje, opponera. Frondör, oppositionsman, upprorsmakare. Front, framsida; truppförbands mot fienden vända del; stridslinje; krigsskådeplats;-gränsyta mellan luftmassor med olika täthet o. temperatur, varmfront el. kallfront. Frontal, sedd framifrån. Frontalitetsprincipen, i fornegypt. o. -grek, skulptur tendens till symmetrisk människoframställning. 247