Fylgia - Fysi(o)- FYSIK ■ Viktiga data ur fysikens och kemins historia 200-t. f.Kr. Archimedes studerar kroppar o. vätskor i jämvikt. 1602 G. Galilei upptäcker accelerationens betydelse o. studerar särsk. det fria fallet o. pendelrörelsen. 1609 J. Kepler uppställer lagarna för planeternas rörelser. 1687 I. Newton publicerar sina arbeten rörande dynamikens huvudprinciper, ljusets uppdelning i spektrum m.m. 1780-t. A. L. Lavoisier kan experimentellt bevisa grundämnesbegreppets riktighet. - C. de Coulomb studerar lagarna för elektrisk o. magnetisk attraktion o. repulsion. 1810 J. Dalton ger de första kvantitativa bevisen för att materien är uppbyggd av atomer. 1820 H. C. Örsted finner att elektriska laddningar i rörelse är omgivna av ett magnetfält. 1820-t. J. Berzelius anger molekylvikter för över 2 000 föreningar samt inför det kemiska formelsystemet. 1824 F. Wöhler gör den första syntesen av organisk-kemiska ämnen, oxalsyra o. urinämne. 1831 M. Faraday upptäcker att föränderliga magnetfält ger upphov till elektriska strömmar (induktion). 1840-t. H. von Helmholtz o. R. Mayer formulerar satsen om energins oförstörbarhet. - J. von Liebig studerar de levande varelsernas kemi. 1859 G. R. Kirchhoff o. R. Bunsen inför spektral-analysen. 1850-t. W. Kelvin m.fl. lägger grunden till termodynamiken. 1864 Guldberg-Waages lag formulerar villkoret för jämvikt i ett kemiskt system (massverkans lag). -J. C. Maxwell sammanfattar i två ekvationer de elektriska o. magnetiska fenomenens växelverkan. 1869 D. Mendelejev inför grundämnenas periodiska system. 1887 S. Arrhenius behandlar i sin dissociations-teori elektrolyters egenskaper i lösningar. 1895 W. von Röntgen upptäcker röntgenstrålarna. 1896 H. Becquerel upptäcker radioaktiviteten, som han o. makarna Curie senare närmare undersöker. 1897 J. J. Thomson m.fl. finner att den elektriska enhetsladdningen utgörs av elektronens laddning. 1900 M. Planck framlägger sin teori att all strålning utsänds i form av små begränsade belopp, kvanta. 1905 A. Einstein inför fotonbegreppet samt publicerar sin speciella relativitetsteori. 1911 E. Rutherford upptäcker atomkärnan. - F. Soddy föreslår att flera atomslag kan inneha samma plats i periodiska systemet (isotoper). 1913 N. Bohrs atomteori framläggs: elektronerna rör sig i stationära banor runt atomkärnan. 1919 E. Rutherford utför den första konstgjorda kärnom vandlingen. 1926 W. Heisenberg o. E. Schrödinger utarbetar en ny mekanik för behandling av atomära fenomen. 1929 Hypotesen att solens och stjärnornas energi härrör från kärnreaktioner framläggs av R. Atkinson m.fl. 1931 Konstruktionen av de första acceleratorerna möjliggör intensifierat studium av kärn-omvandlingar. 1932 Neutronen o. den positiva elektronen upptäcks (J. Chadwick, C. D. Anderson). 1934 De första konstgjort radioaktiva ämnena framställs med hjälp av cyklotroner. 1936 För första gången iakttas mesoner experimentellt. 1938 O. Hahn o. F. Strassmann upptäcker fissionen, dvs. klyvningen av vissa tunga atomslag. 1940 Det första transurana grundämnet upptäcks av E. McMillan. 1942 E. Fermi lyckas få den första atomreaktorn att fungera (Chicago). 1948 J. Bardeen o. W. H. Brattain upptäcker transistorns princip. 1953 J. D. Watsons o. F. H. C. Cricks modell över DN A-molekylen. 1955 Antiprotonen, o. året därpå antineutronen, framställs i Berkeley. 1956 T. D. Lee o. C. N. Yang visar den begränsade räckvidden av paritetsprincipen. 1960 Upptäckten av elementarpartikelresonanserna. 1961 Mössbauereffekten. 1964 Laser. 1971 Holografi. Fylgia el. hgmingia, i fornnord. tro kvinnlig skyddsande. Fylke. L Fornnord. smårike. - 2. Civilt förvaltningsområde i Norge. Motsv. sv. län. Fylking, svinfylking, fornnord. slagordning i kilform. Fylkingen, förening gr. 1933 i Sthlm, numera för experimentell konst, främst elektronisk musik. Fyllnadsprövning, prövning för komplettering av avgångs- el. examensbetyg från det allmänna skolväsendet. Fylogeni, fylogenes, en växt- el. djurarts utvecklingshistoria. Jfr Ontogeni. Fyn, den näst största av de danska öarna, beläget mellan Stora o. Lilla Bält. 2 976 km2, 390 000 inv. Största stad Odense. Fyr, ljus till sjöfartens el. luftfartens ledning; byggnad el. ställning som uppbär fyrljuset. Som f. räknas även fyrskepp o. lysbojar. Obemannade fyrar med acetylenljus tänds o. släcks genom en solventil, konstruerad av G. Dalén. 4H-rörelsen, internat. ungdomsrörelse för studier, tävlingar, ungdomsutbyte m.m. Började i USA 1902; Riksförbundet Sveriges 4H bildades 1960. Fyrisvallarna, i isl. sagor slätterna kring Fyrisån vid Uppsala, där Erik Segersäll besegrade Styrbjörn Starke. Fyrisån, å i Uppland, flyter ut i Mälaren. 80 km. Fyrmänning, brylling, kusiners barnbarn. Fyrskepp, specialbyggt fartyg med fyr; förankras vid farliga grund. Fürst, Sigge, f. 1905, skådesp. Revyer, film- o. teaterkomedier, karaktärsroller på Dramaten. Radions Frukostklubben. Fyrtiotalisterna, grupp sv. diktare o. konstnärer på 1940-t. med ångestmättad tidsmedvetenhet o. pessimistisk livsinställning. Fyrtornet och Släpvagnen, artistnamn på det danska filmkomikerparet Carl Schenström (1881-1942) o. Harald Madsen (1890-1949). Populära under 1920-30-t. Fyrögonfisk, dubbelögonfisk, en 20 cm lång tand-karp, vars ögon är delade så att den ser över vattnet med ena ögonhalvan o. under med den andra i vattenbrynet. Sötvatten o. flodmynningar i Central- o. n. Sydamerika. E Fiskar I. Fysik, läran om materiens o. energins former o. omvandlingar. Indelas ofta traditionellt i mekanik, värmelära, magnetism, elektricitetslära, akustik o. optik samt atom- o. kärnfysik. Efter arbetssättet indelas fysiken i teoretisk el. matematisk f. o. experimentalfysik. (I Fysikalisk, som hör till fysiken. Fysi(o)-, natur- (grek, förled). 251