Förskola - Första världskriget Förskola, sammanfattande namn på daghem och lekskola. Förskoleseminarium, statlig undervisningsanstalt för utbildning av förskollärare. Förskuren, om vin el. sprit: uppblandad med annan sort el. med alkohol. Försoning, i teol. språkbruk återupprättande av det genom synden avbrutna gemenskapsförhål-landet mellan Gud o. människan genom Kristus o. hans död på korset. Första maj, sedan 1890 internat. demonstrationsdag för arbetarrörelsen, i Sv. helgdag sedan 1939. Förstamajblommans riksförbund, Gbg, gr. 1907 för att bekämpa folksjukdomarna, främst tuberkulosen, med medel som insamlas genom försäljning av majblommor. Numera främst till sjuk-domsförebyggande åtgärder för barn. FÖRMÖRKELSE 1 Solförmörkelse. Månen kastar sin skugga över jorden. Kärnskuggan (a), som ger total förmörkelse, vandrar på grund av månens banrörelse som ett mörkt band över jordytan (h). Om kärnskuggan inte når fram till jordytan kallas förmörkelsen ringformig. I halvskuggan (c) syns förmörkelsen som partiell (d). 2 Månförmörkelse. Är den total befinner sig hela månen i jordens kärnskugga (a). Då endast en del av månen är i kärnskuggan kallas förmörkelsen partiell. När månen uppehåller sig i halvskuggan (b) är förmörkelsen penumbral. Första världskriget utkämpades 1914-18. Deltagare var å ena sidan Tyskl., Osterr.-Ungern, Bulgarien o. Turkiet (»centralmakterna»), å den andra Frankr., Ryssl., Storbr., Italien o. USA med bundsförvanter (»ententemakterna»). Krigets FÖRSTA VÄRLDSKRIGET • Kort historik 1914 Juni-juli. Den österr.-ung. tronföljaren Frans Ferdinand o. hans gemål dödas 28 juni i Sarajevo av en bosnisk student, som fått uppdraget av en serbisk nationalistisk terroristorganisation. Osterr.-Ungern överlämnar 23 juli ett skarpt formulerat ultimatum till Serbien, riktat mot dess strävan att skapa en sydslavisk stat. Wien utfärdar krigsförklaring mot Serbien 28 juli. Ryssl. beordrar allmän mobilisering 30 juli för att bistå Serbien. Aug.-okt. Tyskl. förklarar krig mot Ryssl. I aug. o. mot Frankr. 3 aug. Storbr. förklarar krig mot Tyskl. 4 aug. med anledning av att tyska trupper kränkt Belgiens neutralitet. - Den tyska offensiven genom Belgien o. n.ö. Fra~kr. hejdas genom det s.k. Marneslaget i börjar av sept., o. den rörliga krigföringen på västFcaten avlöses av ställningskriget. I aug.-sept. h' aas den ryska framryckningen på östfronten genom tyska segrar vid Tannenberg o. Masuriska sjöarna i Ost-preussen samt av österr.-ung. armén vid Karpaterna. Turkiet inträder i kriget på centralmakternas' sida i okt. 1915 Italien inträder i kriget på ententesidan2 i maj. Bulgarien inträder i kriget på centralmakternas sida i okt. Serbien besegras o. ockuperas i nov. 1916 Febr.-sept. Oerhört förlustrika strider mellan fransmän o. tyskar om Verdun på västfronten. Juli-nov. Misslyckad, förlustrik britt, offensiv på västfronten vid floden Somme. 1917 Jan.-april. Tyskl. proklamerar det oinskränkta ubåtskriget 31 jan. I mars revolution i Ryssl., vars stridskrafter bryter samman efter svåra motgångar på östfronten. USA förklarar krig mot Tyskl. 6 apr. 1918 Mars-juli. Freden i Brest-Litovsk 3 mars mellan Tyskl. o. bolsjevikregimen i Ryssl. Tyskarna inleder på västfronten en stort upplagd offensiv 21 mars, som dock ebbar ut i juli utan att någon genombrytning av fronten kunnat åstadkommas. Aug.-nov. Ententemakterna går under sensommaren till offensiv på västfronten, i Italien o. på Balkan. Centralmakternas styrkor pressas tillbaka. Bulgarien kapitulerar 29 sept., Turkiet 30 okt., Osterr.-Ungern 4 nov. o. Tyskl. il nov. 1919 Fredsfördragen omgestaltar Europas karta. Tyskl. undertecknar Versaillesfördraget 28 juni, avstår bl.a. Elsass-Lothringen till Frankr. o. Oberschlesien till Polen. Osterr.-Ungern sönder-styckas, dess slaviska delar tillfaller Jugosl., Polen o. Tjeck., medan Italien erhåller Sydtyrolen o. Triesteområdet o. Rumänien får Transsylvanien o. Bukovina. 'Centralmakterna: Tyskl., Österr.-Ungern, Bulgarien, Turkiet. 2Ententemakterna: Frankr., Ryssl., Storbr., Italien, USA med bundsförvanter. 269