Georgia - Ghasel Georgia, förk. Ga., delstat (1788) i s.ö. USA. 153 000 km2, 4,6 milj. inv. Bomull, majs, tobak. Textil- o. träindustri. Huvudstad Atlanta (se d.o.). Gegrgien el. Gruzien, Gruzinska SSR, unionsrep. (1936) i s.v. Sovj. vid Svarta havet. 69 700 km2, 4,7 milj, inv., 64% georgier, 11% armenier. Mangan, kol o. tungspat. Vattenkraft o. olja har möjliggjort snabb industrialisering. Odling av majs, vete, te, citrusfrukter o. vindruvor. Huvudstad Tbilisi (Tiflis), 889 000 inv. Georgskors. E Symboler. Geosynklinal, havsbäcken. Geoteknik, läran om markbärigheten o. dess nyttjande för byggnadsgrunder m.m. Gepard, jaktleopard, gulaktigt kattdjur med svarta fläckar. Mankhöjd 80-90 cm. Stäppdjur. Snabbast av alla däggdjur. Afrika, Indien. Kan tämjas o. användas för jakt. E Rovdjur II. Gepäck [g-], ty., resgods, bagage, pick o. pack. Géraldy [jeraldi], Paul, f. 1885, fransk förf. Kärlekspsykologi. Dikter: Du och jag 1913. Gerd, i nord. myt. en jättedotter, maka till guden Frö. Gerhard. 1. Karl, urspr. Karl-Gerhard Johnson, 1891-1964, revyskådesp., förf, av en rad kvicka o. tidsaktuella revyer från 1919. Memoarer. - 2. Per, f. 1924, son till G.l, regissör o. teaterchef. Gerhardsen [g-], Einar, f. 1897, norsk soc.dem. politiker, ordf, i arbetarpartiet 1945, statsminister 1945-51 o. 1955-65. Geriatrik [g-], läran om ålderssjukdomarna. Géricault [jerikå], Théodore, 1791-1824, fransk målare, en av banbrytarna för romantiken. Dramatiska ämnen (Medusas flotte, 1817) o. hänsynslös realism. Geridon [geridång], litet högt bord, avsett att uppbära en skulptur e.d. E Möbler. Gerillakrig, sp. guerilla, 'litet krig’ (från resningen mot Napoleon 1808-13), rörligt krig med friskaror; befrielsekrig mot koloniala o. andra förtryckare, ofta kombinerat med strävanden att mobilisera befolkningen i utvecklingsarbete o. till politisk medvetenhet. G. förs vanl. på landsbygden (t.ex. i Södra Afrika, Vietnam) men även stadsgerilla finns (tupamaros i Uruguay). Germaner, de folk som talar germanska språk. El Folkvandringar. Germania [g-]. - 1. Rom. namn på germanernas område mellan Östersjön, Rhen, Donau o. Wisla, Germanien. - 2. Kvinnlig personifikation av Tyskland. Germ^nicus [g-], Gajus Julius Caesar, 15 f.Kr.-19 e.Kr., rom. härförare. Vann stora segrar i Germanien; därav tillnamnet. Germanism, tyskt uttryck(ssätt), särsk. i annat språk. Ex: uppbevara (förvara). Germanist, person som studerar germanistik, dvs. germanska (särsk. tyska) språk- o. kulturförhållanden. Germ?nium, Ge, grundämne o. halvmetall; halvledare som anv. inom elektroniken. Germanska språk, gren av den indoeuropeiska språkfamiljen med tre grupper: västgerm. språk (bl.a. eng., tyska, holl.), nordgerm. el. nordiska språk, östgerm. språk (bl.a. gotiska). Germi, Pietro, f. 1914, ital. filmregissör. Skilsmässa på italienska 1962, Förförd på italienska 1963. Gerontologi [g-], vetenskapen om det biologiska åldrandets fenomen. Gers, annan stavning av gärs. Gershwin, George, 1898-1937, amer. komp. o. pianist. Symfonisk jazz. Rhapsody in Blue 1924 (för piano o. orkester), negeroperan Porgy och Bess 1935. Geschäft [g-], ty., affär (i sv. med nedsättande betydelse). Gesell, Arnold, 1880-1961, amer. barnpsykolog, känd för forskningar om barnens utvecklingsstadier. Gesims, listverk som upptill avslutar el. vågrätt indelar en fasad- el. väggyta; krönande list på t.ex. dörr- o. fönsteröppning. Gest [sj-], åtbörd; handling endast för formens skull. Gestaltpsykologi, riktning inom psykologin som betonar helhetsupplevelsen av sammansatta företeelser. Gestapo [g-], Geheime Staatspolizei, ty., hemliga statspolisen i nazismens Tyskl. Gestikulera, göra åtbörder, fäkta med armarna. Gesundaberget, känt utsiktsberg vid Siljans v. strand i Dalarna. 501 m. Gesvint [g- el. j-], ty. geschwind, snabbt, kvickt. Gesäll, se Skråväsen. Getingar, en grupp gaddsteklar, svarta med gula el. röda teckningar. Solitära o. samhällsbildande former. De senares bon består av söndertuggat, salivblandat trä. G. lever av andra insekter o. söta växtsafter. Bålgetingen, ca 35 mm, är vår största samhällsbildande g. E Insekter I. Getpors, detsamma som skvattram. Getrams, Polygonatum officinale (P. odoratum), ört bland liljeväxterna med vita, ensidigt hängande, rörformiga blommor i bladvecken. Upp till Norrland. E Blommor V. Getsemane, örtagård vid Oljeberget utanför Jerusalem. Här förråddes Jesus av Judas. Getter, en grupp slidhornsdjur med platta, bakåt-böjda horn, störst hos bocken. Lång- o. strävhå-rig päls, ragg. Skickliga klättrare. Förekommer vilda bl.a. i mell. Europas, s.v. Asiens o. Nordafrikas bergstrakter, t.ex. stenbockar, skruvget o. besoargeten, från vilken vissa tamformer anses härstamma. Dessa hör till våra äldsta husdjur. Viktigaste produkter är mjölk o. skinn. Ull fås bl.a. av angorageten från Mindre Asien (s.k. mohair) o. av kashmirgeten från Kashmir. E Får. Qetto, annan stavning för ghetto. Gettysburg, stad i Pennsylvania, n.ö. USA. Vid G. vann nordstaternas trupper 1863 en avgörande seger i amer. inbördeskriget o. här höll Lincoln s.å. sitt berömda Gettysburgtal. El USA. Getz [g-], Stan, f. 1927, amer. tenorsaxofonist, omkr. 1950 stilbildare inom s.k. cool jazz. Gevär, finkalibrigt eldhandvapen. De första kända är från 1300-t:s mitt. E Jakt, Vapen. Ghana, före 1957 Guldkusten, rep. i Afrika, självstyr. medl. av Britt, samväldet. 238 000 km2, 8,6 milj. inv. Kakao, mangan, mahogny. Huvudstad Accra (se d.o.). - Tidigare britt, kronkoloni, 1957 självständig stat under ledning av Kwame Nkrumah, som sökte bygga upp en en-partistat enl. socialistiskt mönster. Efter militärkupp 1966 som störtade Nkrumah har G. haft varierande civila o. militära regeringar. Ghasel, urspr. arab, versform där varannan rad rimmar, ofta med samma rimord. Vanlig i persisk litt. 280