Grosshandel - Grupp GROTTA ■ Intressanta grottor Adelsberggrottan (Postojnska jama), Jugosl., nära Trieste. - En av Europas största, 22 km, vackra stalaktiter, flod genom större delen av grottan. Aggtelek, n. Ungern. - 8 km, stalaktiter. Altamira, Spanien, nära Santander. - Märkliga målningar från stenåldern. Antiparas, Grekl., på ön Antiparas. - Upp till 7 m långa stalaktiter med stor färg- o. formrikedom. Balsbergsgrottan, Sv., n. om Kristianstad. - Sv:s största naturliga grottbildning; två stora, 5 m höga, 20 resp. 35 m långa salar i kritkalken. Carlsbadgrottan, USA, s.ö. New Mexico. -Underjordiska labyrinter i tre plan, 250, 300 resp. 440 m under markytan, de största som hittills upptäckts. Fingalsgrottan, en ö utanför s. Skottl. - Längd ca 100 m, höga basaltpelare. Grotta azzurra (Blå grottan), Italien, på ön Capri. - Kalkstensgrotta med en blå dager som kommer av att dagsljuset passerar en stor öppning under vattenytan; halvfylld med vatten. Isgrottan, Tjeck., nära Dobsinå. - Vackra kristallformationer. Jenolangrottan, Austral., Blue Mountainplatån. -Vackra stalaktitformationer. Kents grotta, Storbr., nära Torquay. - Människo-fynd från äldre stenåldern. Lascauxgrottan, s. Frankr., v. Centralmassivet. -Märkliga målningar från stenåldern. Lummelundagrottan, Sv., n.ö. om Visby. - En serie grottor i vilka den underjordiska Lummelundaån mynnar. Luraygrottan, USA, Virginia. - Mångfärgade stora stalaktit- o. stalagmitpelare. Mammutgrottan, USA, Kentucky. - En av världens största grottor, kalkstensgrotta, diameter 16 km, gångarnas längd 24 mil, huvudgrottans 4,8 km. Konstant temp. 9°C. Nerjagrottorna, Spanien, ö. om Malaga. -Mycket välutbildade stalaktit- o. stalagmit-formationer. Djurmålningar. Sammanlagd längd ca 800 m. Peakgrottan, Storbr., Derbyshire. - Längd 750 m, lägsta punkt 200 m under markytan. Stora Förvar, Sv., Stora Karlsö. - Strandgrotta med ca 4 m mäktiga kulturlager från yngre stenåldern. Surtshellir, Island. - Lavagrotta med en längd av 1,5 km. Wyandottegrottan, USA, Indiana. - En av Nordamerikas största kalkstensgrottor, gångar i fem plan, 35 m högt underjordiskt berg. Grosshandel, partihandel, eg. handel i stor skala (fr. en gros), mellanled mellan tillverkare o. detaljhandel; även försäljning till producenter. Grossist, grosshandlare. Grossistförbundet, Sveriges G., gr. 1922, sammanslutning av ett 60-tal branschorganisationer inom enskilda partihandeln. Grotesk. 1. Befängd, löjligt överdriven. - 2. G., groteskornamentik, dekorationsstil med växt- o. djurmotiv, masker m.m., anv. främst i ital. renässansornamentik. - 3. Tryckstil med jämntjocka linjer o. utan schatteringar. Grotewohl, Otto, 1894-1964, tysk kommunistisk politiker, från 1949 regeringschef i Tyska demokratiska republiken (Ö-Tyskl.). Grptius, Hugo, 1583-1645, nederl. rättslärd, grundare av den moderna folkrätten. De jure belli et pacis 1625 (om rätten i krig o. fred). Från 1634 sv. ambassadör i Frankr. Grotta, i fast berg bildad större hålighet; utlös-ningsgrottor bildade genom kemisk verkan av i berggrunden cirkulerande vatten (t.ex. Altamira), strandgrottor genom vågornas arbete i strand branter. Ofta fyndplatser för förhistoriska redskap, benrester o. målningar. Föremål för grott-forskning, speleologi. E Grotta azzurra [adzorra], ital., Blå grottan, kalkstensgrotta på Capri. Grottbjörn, nu utdöd björn (mankhöjd 2 m), allmän i Europa under istiden. Grotte, i fornnord. gudasaga en kvarn ägd av kung Frode, vars trälinnor, Fenja o. Menja, malde guld o. lycka åt honom; besjungs i isl. Grottesången. - Grottekvarnen är i Rydbergs Den nya Grottesången 1891 symbol för industrialismens penningdyrkan. Grottmålningar, grottristningar, målningar o. ristningar i grottor, från äldre stenåldern, bl.a. i n. Spanien o. s. Frankr. Oftast djurmotiv. Grumiaux [grymiå], Arthur, f. 1921, belg. violinist med världsrykte. Mozartspecialist. Grums, tätort i s. Värmland, 6 970 inv. Sulfatfabrik, pappersbruk, sågverk. - G. kommun se E Sverige. Grundavdrag, avdrag med 4 500 kr (något högre för folkpensionär) från varje persons taxerade inkomst. G. minskar vid inkomst över 30 000 kr o. upphör helt vid 52 500. Ersatte 1971 tidigare orts-avdrag. Grundlag, författning innehållande grundläggande bestämmelser om ett lands styrelse. Sv:s grundlagar är regeringsformen (1809), riksdagsordningen (1866), successionsordningen (1810) o. tryckfrihetsförordningen (1949). Förslag till ny g. lades fram 1963. Grundskola, den 9-åriga obligatoriska skola som ersatt folkskolan, fortsättningsskolan, realskolan o. flickskolan. G:s utformning fastställdes 1962. G. infördes successivt i kommunerna och var helt genomförd läsåret 1972/73. Skolplikten inträder det år barnet fyller 7 år o. upphör med vårterminen det år barnet fyller 16 år. Undervisningen regleras av 1969 års reviderade Läroplan för grundskolan. På g:s lågstadium (årskurs 1-3) o. mellanstadium (årskurs 4-6) undervisar klasslärare (småskollärare resp, folkskollärare), på högstadiet tillämpas ämneslärarsystemet med särskilda lärare för varje ämne. På högstadiet har alla eleverna samma ämnen under flertalet veckotimmar, men de har dessutom att välja mellan fem tillval: språk (franska el. tyska), konst, ekonomi o. teknik; dessa är likvärdiga vid intagning till gymnasieskolan. Detta tillvalssystem ersätter den tidigare linjedelningen i årskurs 9. Grundtvig, Nicolai Frederik Severin, 1783-1872, dansk präst o. kyrkoreformator, förf. Grundtvigianismen, »den glada kristendomen», vill förena äkta kristet o. sunt världsligt liv. G. grundade folkhögskolerörelsen. 6 psalmer i Sv. ps. Grundvatten, vatten som trängt in i jordlagren o. berggrunden. Där g. rinner fram i dagen uppstår en källa. Grundvattensnivån, grundvattnets övre yta. Grundämne el. element, ämne som består av samma slags atomer, dvs. kärnorna har samma antal protoner; deras antal utgör ämnets atomnummer. De i kärnan ingående neutronerna kan däremot variera; grundämnet sägs då ha olika isotoper. Se även Periodiska systemet. E Atomer. E Grupp. Mat: mängd med en associativ (men inte nödvändigtvis kommutativ) räkneoperation, ofta 294