Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustafsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustafsson - Gyllene skinnet
Gustafsson, Åke, f. 1908, botanist o.
ärftlighets-forskare, prof, vid Skogshögskolan. Även
kulturellt författarskap.
Gustav, Gustaf, sv. kungar. - 1. Gustav I,
Gustav Vasa, 1496-1560, kung 1523, son till
riksrådet Erik Johansson Vasa. Samlade 1521
allmogen i Dalarna till uppror mot Kristian II.
Med hjälp från Lübeck intogs Sthlm, o. G., som
1521 blivit riksföreståndare, valdes 6 juni 1523 till
Sv:s kung. Han ordnade rikshushållning o.
statsförvaltning o. framstår som den sv.
nationalstatens grundare. Han främjade riksenheten
genom att slå ned flera uppror (dalupproren,
Dackefejden) o. bryta Lübecks handelsvälde.
Reformationen genomdrevs (Västerås riksdag
1527). Arvrike infördes 1544. Gift 1531-35 med
Katarina av Sachsen-Lauenburg, 1536-51 med
Margareta Leijonhufvud o. från 1552 med
Katarina Stenbock. Far till Erik XIV, Johan III
o. Karl IX. - 2. Gustav II Adolf, 1594-1632,
kung 1611, son till Karl IX. Avslutade genom
frederna med Danm. i Knäred 1613 o. med
Ryssl. i Stolbova 1617 två av sina »ärvda» krig,
medan kriget mot Polen fortsatte o. ledde till
Livlands erövring. 1630 ingrep G. definitivt i
30-åriga kriget för att fördriva de kejserliga från
Östersjön o. hjälpa Tysklands protestanter. Hans
seger vid Breitenfeld 1631 blev en vändpunkt i
kriget. Genom sin utrikespolitik grundläde han
Sv:s stormaktsvälde. Inom landet igångsattes
omfattande nydaningsarbete på de flesta
områden. G. stupade i slaget vid Lützen 6 nov.
1632. Gift 1620 med Maria Eleonora av
Brandenburg. Far till Kristina. - 3. Gustav III,
1746-92, kung 1771, son till Adolf Fredrik. Sedan
G. misslyckats med att försona hattar o. mössor
genomförde han en oblodig statsvälvning 1772,
som gav kungen det avgörande inflytandet. Han
inledde ett framgångsrikt reformarbete, men på
grund av vissa missgrepp o. ett slösaktigt hovliv
växte oppositionen o. kom till öppet uttryck
under kriget mot Ryssl. 1788-90. Med de ofrälses
bistånd genomdrev G. 1789 Förenings- o.
säkerhetsakten, varigenom han blev nästan
enväldig. En adelssammansvärjning ledde till
Anckarströms attentat på operamaskeraden 16
mars 1792. G. dog av skadorna 29 mars. Den rikt
begåvade G. stod i centrum för tidens helt
franskorienterade kulturliv. Han skapade Kungl.
teatern (operan) o. inrättade Sv. akad. o. Mus.
akad. God dramatisk förf. Gift 1766 med Sofia
Magdalena av Danm. - 4. Gustav IV Adolf,
1778-1837, kung 1792, regent 1796-1809, son till
Gustav III. G. var arbetsam o. plikttrogen o. tog
del i de första åtta årens reformarbete. Hans
kulturpolitik var dock trångsynt, o. rädsla för
tidens revolutionära strömningar ledde till sträng
censur. Den pietistiskt religiöse o. vidskeplige G.
såg i Napoleon Bibelns stora vilddjur, o. därav
bestämdes hans utrikespolitik.
Ämbetsmanna-oppositionen, motgångarna i Finska kriget samt
ökade penningsvårigheter bragte honom själsligt
ur balans. Den 13 febr. 1809 tillfångatogs han vid
en statsvälvning o. avsattes. G. skildes 1812 från
Fredrika av Baden o. förde därefter under
namnet överste Gustafsson ett kringirrande liv.
Han dog i Schweiz. - 5. Gustav V, 1858-1950,
kung 1907, son till Oskar II. G. ingrep vid flera
tillfällen i politiska avgöranden. Under 1 :a
världskr. förde han en personlig, tyskvänlig
utrikespolitik. Under 2:a världskr. var G:s
auktoritet av betydelse som stöd för regeringens
utrikespolitik. Aktiv tennisspelare (»Mr G.»). Gift
1881 med Viktoria av Baden. Far till G. VI
Adolf, Wilhelm o. Erik. - 6. Gustav VI Adolf,
1882-1973, kung 1950, son till Gustav V. G. var
en energisk arbetsmänniska med många
intressen. Inom klassisk arkeologi o. östasiatisk
konst ansågs han tillhöra den internat.
expertisen. Hed.dr vid in- o. utländska univ. Gift
1905-20 med Margareta av Storbritannien (barn:
Gustaf Adolf, Sigvard, Ingrid, Bertil, Carl
Johan), 1923-65 med lady Louise Mountbatten.
Gustav, Gustaf, svenska prinsar. - 1. Gustaf,
1827-52, son till Oskar I, komp, med pseud.
G*****. Studentvisan Sjungom studentens lyckliga
dag. - 2. Gustaf Adolf, 1906-47, hertig av
Västerbotten, äldste son till Gustav VI Adolf.
Framstående idrottsman. Omkom vid flygolycka på
Kastrup. 1932 g.m. Sibylla av
Sachsen-Coburg-Gotha. Döttrar: Margaretha, Birgitta, Désirée,
Christina. Son: Carl XVI Gustaf.
Gustavi^ner. 1. De ledande författarna o.
konstnärerna på Gustav IILs tid. - 2. De som efter
Gustav IILs död bekämpade Reuterholm o.
förmyndarregeringen.
Gustavianska tiden, tiden mellan Gustav IILs
statsvälvning 1772 o. Gustav IV Adolfs
avsättning 1809.
Gustaviansk stil, den under Gustav IILs tid
förhärskande nyklassicistiska stilen inom arkitektur,
rumsinredning, konsthantverk. Motsv. närmast
den franska Louis-seize- stilen.
Gustavi^num, Uppsalas första egentliga
universitetsbyggnad (1620-t.) med Olof Rudbecks
anatomiska teater från 1662.
Gustavsberg, hamn- o. industriort strax ö. om
Stockholm, 6 310 inv. AB Gustavsbergs fabriker,
porslinsfabrik gr. 1827. Värmepannor, kyldiskar,
sanitetsgods, konst- o. prydnadssaker. Ägs av
KF.
Gute, gammalt namn på gotlänning.
Gutenberg, Johann, ca 1400-1468, tysk adelsman
från Mainz, ansedd som boktryckarkonstens
uppfinnare. Äldsta G.-tryck 1444.
Guterad, annan stavning av gouterad.
Guttural, om ljud som frambringas i strupen el.
bakre delen av munnen.
Guvernant, kvinnlig lärare i elevens hem.
Guvernem^nt, förvaltningsområde, styrt av
guvernör el. generalguvernör.
Guvernör. 1. Styresman för större
förvaltningsområde. - 2. I USA titel på regeringschefen i en
delstat.
Guyana, rep. (1966) i n. Sydamerika, självstyr,
medl. av Britt, samväldet. 215 000 km2, 740 000
inv. Bauxit o. socker. Huvudstad, Georgetown,
195 000 inv. K Sydamerika.
Gyllenborg, sv. släkt, adlad 1680, utslocknad
1863. - 1. Carl, 1679-1746, greve, statsman
(hattpartiet), förf. Komedin Swenska sprätthöken
(uppförd ffg. 1737). - 2. Gustaf Fredric,
1731-1808, brorson till G.l, greve, ämbetsman, skald.
Sv. akad. 1786. Stoisk livssyn. Människans
elände 1762, Ode över själens styrka 1766.
Gyllene horden, benämning på det mongolvälde
som ca 1250-1450 behärskade stora delar av
Ryssl. E E Mongolerna.
Gyllene skinnet. 1. En gyllene vädurshud, som
Jason o. argonauterna med Medeas hjälp
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0324.html