Häger - Häroldsbild Häger, Bengt, f. 1916, balettkritiker. Intendent för Dansmuseet, Sthlm. Rektor vid Koreografiska institutet. Hägerström, Axel, 1868-1939, prof, i praktisk filosofi i Uppsala, förgrundsgestalt i den s.k. Uppsalafilosofin. H. kritiserar i sin kunskapsteori den subjektivistiska filosofin o. parallellt därmed metafysiken. Genom hävdandet att värdeomdömen saknar objektiv grund o. endast är uttryck för känslan, H:s »värdenihilism», har H. starkt påverkat särsk. samhälls- o. rättsvetenskaperna. Enl. H. är den positiva rätten endast ett av staten genomfört regelsystem. Hägg, Prunus padus. medelstort träd el. buske bland rosväxterna med vita, starkt doftande blommor i hängande klasar, maj-juni. Allm. i Sv. E Träd I. Hägg, Gunder, f. 1918, en av världens främsta löpare med 15 världsrekord 194 M5 på alla distanser 1 500-5 000 m (alla slagna). Förklarades 1946 för icke amatör. Häggbom, Nils-Åke, f. 1942, dansör vid operan i Sthlm, premiärdansör 1966. Hägglöf, Gunnar, f. 1904, diplomat, envoyé i Moskva 1946—47, ambassadör i London 1948-67, i Paris 1967-71. Handelspolitisk expert. Hägrar, en grupp storkfåglar med ca 100 arter i hela världen. Långa ben o. vingar, lång hals som under flygning hålls indragen över ryggen. Föda: fisk, groddjur, maskar m.m. I s. Sv. häckar grå häger, som har svart nacktofs o. kan bli ca 1 m lång. Till h. hör även rördrommen. E Fåglar V. Hägring, fenomen i samband med kraftig inversion (stigande temperatur med höjden); ljuset från föremålet avböjs på sådant sätt att föremålet syns upplyft över jordytan. E Optik. Häktning, tvångsåtgärd, varigenom en för brott misstänkt person under vissa omständigheter berövas sin frihet o. sätts i allmänt häkte i väntan på rannsakning. Beslut om h. meddelas av domstol o. skall ske senast 5:e dagen efter anhållandet. Häleri, bl.a. att köpa el. försvåra återställandet av stulet gods. Den som gör sig skyldig till h. kallas hälare. Hälleflinta, i Sv. vanlig urbergsart; finkornig struktur, främst kvarts o. fältspat. Hälleflundra, helgeflundra, den största av alla flundrefiskar. Längd max. 4,7 m, vikt över 250 kg. Nordatlanten o. n. Stilla havet, även utanför sv. västkusten. God matfisk. E Fiskar IV. Hällefors, tätort i Västmanland. Järn- o. stålframställning, sågverksrörelse. 7 950 inv. - H. kommun se ID Sverige. Hällkista, gravkammare från yngre stenåldern, byggd av stenhällar o. dold av en hög el. ett röse. Förekommer i Sv. i Götaland, Värmland o. Närke. E Fornlämningar. Hällristning, bilder o. tecken som i förhistorisk tid huggits in el. målats (hällmålningar) på släta klipphällar, trol. i magiskt syfte. Förekommer över en stor del av jorden, även i Sv. E Fornlämningar. Hälsingborg, se Helsingborg. Hälsingland, landskap i s.ö. Norrland. 14 239 km2, 144 868 inv. Tillhör Gävleborgs län o. Jämtlands län. Kuperad urbergsplatå med talrika sjöar, bl.a. Dellensjöarna. Jordbruk o. skogsbruk samt träindustrier. Hälsovårdsstadgan, författning om bostäders o. andra lokalers sanitära utrustning, vattenförsörjning, renhållning m.m.; enl. h. skall varje kommun utgöra ett hälsovårdsområde med en hälsovårdsnämnd. Hämpling, finkfågel (14 cm) med grått huvud o. brun rygg, hanen med pannan o. bröstet röda. S. o. mell. Sv., sällsynt i Norrland. Flyttfågel. I n. Sv. häckar gulnäbhad hämpling, som saknar den röda färgen. Hämsko, hinder, broms. Handel, Georg Friedrich, 1685-1759, tysk komp., 1726 medborgare i Eng. (George Fredric Handel). H:s verk utgör jämte Bachs krönet på barocktidens musik. Många operor, bl.a. Orlando, Alcina o. Xerxes (med aria känd som H:s Largo). 12 concerti grossi. Storslagna oratorier, främst Messias 1742. Instrumentalverk, bl.a. Water Music o. Royal Fireworks Music. Hänge, blomställning med mjuk, hängande el. böjd huvudaxel. Hängefjäll, högblad i vars veck de blommor som bygger upp hänget sitter. E Blommor II, Träd I. Härad, gammal benämning på underdomstols domsagoområde i s. o. mell. Sv. Häradsdomare, förr för den i tjänsten äldste nämndemannen. Häradsrätt, se Domstol. Häradsskrivare, under länsstyrelse lydande tjänsteman som förestår ett fögderi; har att förrätta mantalsskrivning, upprätta röstlängder, debitera skatter m.m. Härbre, fristående byggnad, ofta på stolpar, anv. som förrådsbod el. sovstuga. Härdning. 1. Värmebehandling av stål som ger detta ökad hårdhet. - 2. Kemisk process som genom hydrering omvandlar mindervärdiga oljor o. fetter till fasta, beständiga fetter, användbara för t.ex. margarintillverkning. Även process vid vilken utgångsämnen i vissa plaster får reagera med varandra till fast härdplast. Härfågel, en blåkråkfågel, längd 27 cm. Har på huvudet en uppresbar tofs av rödbruna fjädrar. Häckar i Nordafrika. Tillfällig i s. Sv. E Fåglar V. Härjedalen, landskap i s.v. Norrland. 12 228 km2, 11 716 inv. Ingår i Jämtlands län. Kuperat o. skogigt med stora myrmarker. Fjällregion i n.v., högsta topp Helagsfjället. Skogsbruk o. jordbruk. Många vintersportorter. H. tillföll Sverige 1645. Härk, se Renar. Härkeberga, socken i s.v. Uppland. Gråstens-kyrka (ca 1300) med kalkmålningar av Albertus Pictor. Härlandafängelset, Gbg, sluten fångvårdsanstalt. Togs i bruk 1907. Ca 175 platser. Härmask, detsamma som luskung. Härmtrast, härmfågel, en gråbrun tätting i s. Nordamerika. Stor som en koltrast. Hålls som burfågel för sin vackra sång o. förmåga att härma andra fåglar o. olika ljud. E Fåglar VII. Härnösand, residensstad i Västernorrlands län vid Ångermanälvens mynning, 18 680 inv. Modern djuphamn. Mekaniska verkstäder, sågverk, tobaks-, grafit- o. maskinfabriker. Stiftsstad. Lärarhögskola, sjöbefälsskola. Friluftsmuseum. Garnisonsort. - H. kommun se ID Sverige. Harold, utropare, budbärare. Häroldsbild. E Heraldik. 334