Indelningsverket - Indiana INDIANER Amerikas största indianstammar Stam. Huvudsaki. uthredn.område (Kulturgrupp') Nordamerika norr om Mexic o Apacher - Ariz., N. Mex., Okla. (SV) Arapaho - Wyo., Okla. (P) Assiniboin - Mont., Can. (P) Bannock - Ida. (KM) Cherokee - Okla., N.C. (S) Cheyenne - Okla., Mont. (P) Chickasaw - Okla. (S) Chippewa - Can., Minn., N.D. m.fl. (S) Choctaw - Okla., Miss. (S) Comancher - Okla. (P) Cree - Can., Mont. (S) Creek - Okla. m.fl. (S) Crow - Mont. (P) Dakota (Sioux) - S.D., N.D., Mont., Can. (P) Dakota - S.D., N.D., Minn., Nebr., Can. (S) Delawarer - Okla., Ontario (S) Gros Ventre (Atsina) - Mont. (P) Hopi - Ariz. (SV) Irokeser - Can., N.Y., Wis. (S) Kiowa - Okla. (P) Kutenai - Can., Mont., Ida. (KM) Kwakiutl - Vancouverön m.fl. (NV) Menominee - Wis. (S) Mohikaner (Moheganer) - Conn. (S) Navajo - Ariz., N. Mex., Utah (SV) Nezpercé - Ida., Wash. (KM) Nootka - Vancouverön (NV) Osage - Okla. (P) Papago - Ariz. (SV) Pawnee - Okla. (P) 1 Förkortningar för kulturgrupp o. stammens urspr. utbredningsområde: A = Anderna (jordbruk, hantverk, högkultur) C = Centralamerika (jordbruk, högkultur) K = Karibiska öarna o. Centralamerika (jordbruk, jakt) KM = kaliforniska mellanbergstrakterna (samlar -kultur, jakt) Ma= »marginal indians» ö. och s. Sydamerika (jordbruk, jakt, samlarkultur) NV = nordvästkusten (fiske) P=prärien (buffeljakt) S = ö. skogslandet (jordbruk, jakt) SV = sydväst (pueblos med bykultur, nomadkultur) T = tropiska skogstrakter (jordbruk) Pima - Ariz. (SV) Potawatomi - Okla., Kans., Can. (S) Pueblo - N. Mex. (SV) Sauk o. Fox - Okla., la. (S) Seminole - Okla., Fla. (S) Shoshoner - Ida., Nev. (KM) Shoshoner - Wyo. (P) Sioux - se Dakota Svartfötter - Mont., Alberta (P) Tsimshian - Br. Col., Alas. (NV) Ute - Utah, Colo. (KM) Winnebago - Nebr., Wis. (S) Mexico, Central- o. Sydamerika Araukaner - Arg., Chile (A) Arowaker - Bras., Guayana (K) Aymara - Bolivia, Peru (A) Azteker - Mexico (C) Chibcha - Colombia, Costa Rica m.fl. (K) Gés - Bras. (Ma) Inkas - Bolivia, Ecuador, Peru (A) Jivaro - Ecuador (T) Kariber - Bras., Guayana m.fl. (K) Maya - Br. Honduras, Guatemala, Mexico (C) Mixteker - Mexico (C) Omagua - Bras. (T) Otomi - Mexico (C) Tarasco - Mexico (C) Tupi-Guarani - Bras. (T) Zapoteker - Mexico (C) Bosatta (1960) på de största reservaten Navajo - Ariz., N. Mex., Utah 69 274 Cherokee - Okla. 13 455 Creek - Okla. I0 044 Choctaw - Okla. 9 132 Pine Ridge - S.D. 8 200 Gila River - Ariz. 6 000 Rosebud - S.D. 5 250 Cherokee - N.C. 5 216 Svartfötter - Mont. 4 850 Papago - Ariz. 4 200 Hopi - Ariz. 4 123 Zuni - N. Mex. 3 934 Fort Apache - Ariz. 3 864 Wind River - Wyo. 3 772 Standing Rock - N.D., S.D. 3 751 San Carlos - Ariz. 3 515 tenfall: Tännforsen, Ristafallen m.fl. Flera kraftverk. Indelningsverket, system för avlöning av statens tjänstemän, främst inom krigsmakten, varvid lönen utgick in natura som anvisade räntor. Indelta armén hade boställen för soldaterna. I. ägde bestånd från Karl XI:s tid till ca 1900. Independence Day, eng., självständighetsdagen, 4 juli, USA:s nationaldag (självständighetsförKla-ringen 1776). Independenter, eg. 'oavhängiga’. - 1. Detsamma som kongregationalister. - 2. Les Indépendants, fransk konstnärsgrupp (1884) i opposition mot det officiella utställningsväsendet. Indeterminism, åsikten att viljan är fri. Mots: determinism. Index, lat., 'pekfinger’, 'visare’. - 1. Förteckning, register. - 2. Statistiskt jämförelsetal, särsk. för prisförändringar mellan två tidpunkter, t.ex. konsumentprisindex. - 3. Visare för avläsning av graderad skala. - 4. Särskiljande bokstav e.d. för mat. storhet. Ex: n i Xn. Indiana, förk. Ind., delstat (1816) i mell. USA. 94 000 km2, 5,2 milj. inv. Svin, nötboskap, majs. Järn- o. ståltillverkning. Huvudstad Indianapolis (se d.o.). INDIANER 1-8 Nordamerikas indianer: 1 Blockhus med husstolpar (totempålar). 2 Wigwam. 3 Tipi. 4 Puebloindianernas hus. 5 Näverkanot (inre Canada). 6 Fredspipa med fjäderprydnad. 7 Tomahawk, senare typ kombinerad med rökpipa. 8 Skalp uppspänd på ram. 9-12 Mellan- och Sydamerikas högkulturer: 9 Zapotekisk gravurna. 10 Teckning ur en aztekisk handskrift, dödsrikets gudinna. 11 Pyramid byggd under Mayakulturens slutskede. 12 Amfora med geometriskt mönster, Inkakulturen. 13-17 Sydamerikas primitiva indianfolk: 13 Huvudtrofé (tsantsa). 14 Bola, ett ålderdomligt jaktvapen. 15 Maloka, flerfamiljshus hos indianstammar i nordvästra Brasilien. 16 Balsa, båt av säv, Titicacasjön. 17 Biåsrör för pilar, impregnerade med det förlamande växtgiftet curare. Kartan visar några kända indiankulturers ursprungliga bosättningsområden. A Eskimåer. B Athapasker. C Algonkiner. D Nordvästkustens indianer. E Prärieindianer, bl.a. Sioux och Svartfötter. F Irokeser. G Californias indianer, bl.a. Pomo. H Zuni. I Hopi. K Navajo. L Mexicos högkulturer, bl.a. azteker och zapoteker, samt Mayakulturen ( M ). N Chibcha. O Arowaker. P Inkafolkets högkultur. Q Amazonas. R Chacoindianer. S Pampasindianer. T Eldsländare. 344