Indianapolis - Indien Indianapolis, huvudstad i Indiana, USA, 746 000 inv., med förorter 1,1 milj. Slakterier, kemisk industri, verkstadsindustri. Indianer, Amerikas urinnevånare. Trol. invandrare från n.ö. Asien för ca 30 000 år sedan via en då befintlig landbrygga vid Berings sund. Olika folkgrupper med över hundra skilda språkfamiljer o. mycket varierande kulturer. Nordamerikas indianer var före de vitas ankomst ca 1 milj., men är numera ca 740 000, därav ca 555 000 i USA. Särskilda indianreservat har skapats, i USA 290 st. I Mexico, Centralamerika o. v. Sydamerika utgör indianerna alltjämt majoriteten av befolkningen, o. det finns också en stor biandbefolkning, mestiser. Hela Latinamerika beräknas ha ca 20 milj, indianer. - I Mexico, Centralamerika o. n.v. Sydamerika har funnits flera indianska högkulturer, bl.a. hos azteker, maya, inkariket. E, även E Arkeologi, Dräkt II. E Indianreservat, statsägda områden i USA, skattefritt reserverade för indianer. INDIEN 1815 Engelsk kolonisation (grå områden); indiska stater (svart område) dominerade av maratterna, ett hindufolk i Dekkan. 1926 Brittiska Indien. 1949 Indiska unionen. Indiansommar, detsamma som brittsommar. Indicera, annan stavning av indikera. Indicium, plur. indicier, tecken; vid rättegång: omständighet som pekar i viss riktning, ej säkert bevis. Indien, off. Bharat, förbundsrep., självstyr, medl. av Britt, samväldet. 3,3 milj, km2, 547 milj. inv. Huvudstad New Delhi (se d.o.). - S. om Himalayas bergmassiv utbreder sig ett tätt-befolkat lågland kring Brahmaputras o. Ganges’ bördiga flodslätter. Större delen av halvön består av högplatån Deccan, avgränsad mot kusterna av förkastningsbranter, ghats. - Näst Kina är I. jordens folkrikaste land med en folktäthet av 166 inv./km2. I söder mörkhyade dravidafolk, i norr INDIEN ■ Historia i sammandrag f.Kr.: 3000 Högtstående stadskultur (InduskultUren, städerna Harappa o. Mohenjo-Daro) med eget ännu otolkat skriftspråk. 2000 Arisk (indo-europeisk) invandring ca 2000. Jordbrukskultur. Kastväsendet uppkommer. Hymnsamlingen Rigveda, Upanishaderna (religiös-filosofiska texter), båda på äldre sanskrit. 500 Religionsgrundaren Buddha (d. 483). Kontakt med västerlandet genom perserriket ca 500. Eposet Ramayana. 300 Alexandertåget till Induslandet 327-325. Maurjaväldet 322-185, indiskt storrike. Mahabharata, sanskritlitteraturens största epos (med bl.a. Bhagavadgita). e.Kr.: 100 Kushanariket ca 40-225, starkt beroende av Afghanistan. 300 Guptariket 320 till slutet av 400-t., Indiens guldålder. Den klassiska sanskritlitteraturens o. den indiska konstens höjdpunkt. Kalidasas dramer, fresker i Ajantas grottempel. 700 Arabiska anfall i n.v. Indien på 700-t. 1000 N. Indien under afghanskt välde ca 1000-1200. Islam vinner terräng i n.v. Indien. 1200 Delhisultanatet 1206-1554, inre splittring o. upprepade mongoliska anfall. Timur Lenks invasion 1398-99. 1400 Vasco da Gama upptäcker sjövägen till Indien 1498. 1500 Nytt islamiskt välde: Stormoguls rike 1526-1858. Portug., fransk o. eng. infiltration 1500- o. 1600-t. Drottningmausoleet Taj Mahal, ett av den islamiska konstens främsta byggnadsverk. 1700 Engelsmännen under Robert Clive driver ut fransmännen 1756-63. Engelska ostindiska kompaniet utsträcker sitt välde över hela Indien. 1850 Sepoy supproret 1857-59 gör att britt, kronan övertar förvaltningen 1858. Drottning Victoria kejsarinna av Indien 1877. 1900 Krav på självstyrelse. Gandhi börjar ohörsamhetskampanjer 1919. En första indisk författning 1919. Skalden R. Tagore. 1925 Splittring mellan hinduer o. muslimer. Indien delas i två oberoende dominions, Indiska unionen (hinduer) o. Pakistan (muslimer) 1947. Svåra inbördeskrig följer. Fysikern Ch. V. Raman. 1950 Indien neutralt i kampen ipellan öst o. väst. Gränskonflikt (ännu olöst) med 'Kina 1959. 1960 Konflikten med Kina mot ny kulmen 1962. Kortvarigt gränskrig 1965 med Pakistan p.g.a. motsättningar om Kashmir. 1970 Nytt krig med Pakistan 1971, indiska trupper befriar Ostpakistan som blir fria staten Bangladesh. Starkare pol. anknytning till Sovj. 346