JORDEN 2 jordskorpa JORDENS BYGGNAD Manteln ' yttre kärna ' inre kärna PRINCIPEN FÖR ISOSTASI flytande block bägare med vätska berg _£ilipsoid Fördelning i viktprocent I JORDSKORPAN vulkan havsbukt oljeborrtorn manteln bergets »rot» Sial, rikt på kisel och aluminium Jordens skikt är kärnan (inre och yttre), manteln och jordskorpan. Isostasi avser jämviktstillståndet mellan manteln och den ovanpå flytande jordskorpan. För att bergen inte skulle sjunka ner i manteln måste de ha »rötter», som blir djupare ju högre bergen är. Jordens form beräknas utifrån två tänkta kroppar: ellipsoiden, som är den form jorden skulle ha som regelbunden rotationsellipsoid samt geoiden, vars yta har den nivå där jordgravitationen överallt är lika; ytan motsvarar havens medelvattenyta och dess fortsättning under kontinenterna. Kontinenternas bergarter har större täthet än vatten, och här ligger därför geoiden över ellipsoiden. Endast i vissa bergstrakter är förhållandet omvänt, emedan bergens »rötter» har mindre täthet än omgivningen, negativ gravitationsanomali. Jordskorpan har ett undre skikt, sima, och ett övre lager, sial. Magma tränger från manteln upp genom sprickor i jordskorpan och bildar vulkaner. reckade sedimentära ^bergarter Natrium 2,6 Kalium 2,4 Magnesium 1,9 Väte 0,9 Övriga 1,4 magma — (glödande Syre 49,4 Kisel 25,8 Aluminium 7,5 Järn 4,7 Kalcium 3,4 (stelnad och 10-70 km tjock) GRUND ÄMNEN Sima, rikt på kisef magnesium och järn