Just - Järnmalm Just [sjysst], fr. juste, rättvis, korrekt. Juste-millieu [sysst-miljö], fr., 'rätta medelvägen’, urspr. om den medlande politiken efter julirevolutionen. Justera [sjy-], rätta till; granska o. godkänna protokoll; inom idrott: skada, försätta ur spel. Justinianus I, 482-565, östrom. kejsare 527. Sökte återupprätta det romerska väldet, krossade östgoternas o. vandalernas riken. Lät kodifiera rätten i Corpus juris civilis. Justis [el. sjystis], rättskipning; rättvisa. Justitia [-tsia]. - 1. I rom. myt. rättvisans gudinna (grek, motsv. Dike). Framställs med bindel för ögonen samt med våg i vänster o. svärd i höger hand. E Symboler. - 2. Svensk Handelstidning Justitia, veckotidskrift gr. 1922, publicerar växeldomar, konkurser, utmätningar o.d. Justitiedepartementet, inrättat 1840, handlägger ärenden rörande lagstiftning, rättskipning, tryckfrihet, fångvård m.m. Justitieminister är från 1969 Lennart Geijer. Justitiekanslern, se JK. Justitiemord, avrättning el. annan bestraffning av oskyldig person. Justitieombudsmannen, se JO. Justitieråd, medl. av Högsta domstolen. Justitiestatsminister, jämte utrikesstatsministern främsta statsrådet 1809-76. Jutar, jylländare, förr även danskar. K Folkvandringar. Jutas, Juutas, by i v. Finl., känd genom Runebergs dikt om Döbelns seger vid J. 1808. Jute, bastfibrer ur stammen av Cprchorus-arter i Indien o. Pakistan. Anv. till säckväv o.d. E Nyttoväxter III. Juvel, slipad ädelsten. Juven^lerna, studentsällskap i Uppsala (1835-44) kring Gunnar Wennerberg, återupprättad 1907 som Juvenalorden. Juven^lis, Decimus Junius, ca 55-ca 135 e.Kr., rom. skald. Bittra satirer om Roms moraliska förfall. Juvenil, ungdomlig, omogen. Juver, mjölkkörtlarna hos vissa däggdjur. Jylland, dansk halvö (68% av Danm:s yta), uppdelat på Nörrejylland o. Sönderjylland. Jünger, Ernst, f. 1895, tysk förf. Romaner, krigsdagböcker. Heliopolis 1949. Jürgens, Curd, f. 1915, tysk skådesp. Filmer: Djävulens general 1955, Oga för öga 1957. Jägarförband, specialutbildade soldater, jägare, vid infanteri o. kustartilleri för operationer i svår terräng o. under vinterförhållanden. Jägersro, Skånska travsällskapets galopp- o. travbana vid Malmö, invigd 1907. Jägmästare, statlig skogstjänsteman med högre utbildning. Civiljägmästare, examenstitel vid Skogshögsk. Länsjägmästare, skogsvårdsstyrel-ses chefstjänsteman. Jämtland, landskap i Norrland. 34 159 km2, 113 018 inv. Slättbygd kring Storsjön, som avvattnas av Indalsälven. Jord- o. skogsbruk, trä-masseindustri, kraftverk. Turistlandskap, rik fjällvärld; Sylarna, Åreskutan. Jämtlands län omfattar Jämtland, Härjedalen samt n.v. Hälsingland. 47 508 km2, 126 388 inv. Residensstad Östersund. Jämvikt, tillstånd av balans mellan krafter. Jändel, Ragnar, 1895-1939, förf. Proletär kamp-diktare, senare finstämd naturlyriker. Järegård, Ernst-Hugo, f. 1928, skådesp. vid bl.a. Dramaten o. TV-teatern. Järn, Fe, grundämne, en vitglänsande tämligen mjuk metall, elektriskt ledande o. med magnetiska egenskaper. J. har i sina föreningar oxida-tionstalet + 11 el. + III. Det löser sig bl.a. i salt-o. svavelsyra under bildning av järnsalter. I fuktig luft rostar j. till porös, rödbrun järn(III)hyd-roxid. Järn(III)oxid, »järnoxid», Fe2O3, förekommer som mineralet hematit o. bildas vid glödg-ning av vissa järnsalter. J. är näst aluminium den vanligaste metallen i jordskorpan (ca 4,5%). I större koncentrationer förekommer j. i järnmalmer i form av bl.a. magnetit (svartmalm), hematit (blodstensmalm), limonit o. siderit. - J. utvinns genom reduktion av järnmalm i masugn, som ger kolrikt, icke smidbart tackjärn, vilket anv. dels direkt som gjutjärn för gjutnings-ändamål, dels som råvara för framställning av smidbart stål (med kolhalt under ca 2%). Vid ståltillverkning oxideras kolet, s.k. färskning. I tekniken anv. j. nästan uteslutande legerat, främst med metaller som t.ex. krom, nickel, mangan. EEs. 374-375. Järnbörd, se Gudsdom. Järnefelt, Armas, 1869-1958, finl. komp. o. dirigent, hovkapellmästare i Sthlm 1907-32. Violinstycket Berceuse. Järnek, kristtorn, Ilex aquifplium, buske med läderartade, tornförsedda, övervintrande blad o. röda frukter. S. o. v. Europas kuster, odlad i Skåne o. på Gotland. Järnkorset, tysk krigsdekoration, urspr. instiftat 1813, förnyat inför krigen 1870, 1914 o. 1939. Avskaffades 1945. E Ordnar. Järnmalm, mineralblandning som innehåller järn i brytvärd koncentration. Jfr Järn. JARNVAG 1-4 Loktyper 1 Ett av de första ångloken, George Stephensons The Rocket (»Raketen»), 1829. 2 Ånglokomotiv av sen svensk tillverkning, 1940-talet. 3 Modernt elektriskt expresståglok; hastighet ca 200 km/h (Frankrike). 4 Höghastighetståg av avancerad typ; vagnarna lutas i kurvorna så att inga sidokrafter skall besvära passagerarna (Storbritannien). 5-6 Bergbanor 5 Hissbana. De båda vagnarna är sinsemellan förbundna med en kabel som löper över ett linhjul i banans övre ände, så att de utgör varandras motvikter. 6 Kuggstångsbana. Motorvagnen har ett drivande kugghjul i ingrepp med en kuggstång mellan rälerna. 7 Extremt höghastighetståg, svävande på luft o. drivet med linjär elmotor (japanskt projekt), a. munstycken som bildar luftkuddar, b. metallskena för drivmotorn. 8-9 Rangering av godståg 8 Rangerloket (a) skjuter vagnarna över en rygg (b) så att de rullar ner mot vagnvågen (c) o. bromsas vid rangerbromsen (d). Från rangertornet (e) växlas vagnar med samma destinationsort in på gemensamt spår för att bilda ett tågsätt (f). 9 Rangertornet, varifrån ranger-broms o. växlar fjärrmanövreras. a. manöverbord med spårplan över rangerbangården. 10-19 Typer av lok och vagnar: 10 diesel-elektriskt lok, 11 diesel-elektriskt rangerlok, 12 motorvagnståg för lokaltrafik, 13 täckt godsvagn, 14 tankvagn, 15 malmvagn, 16 öppen godsvagn, 17 personvagn, 18 kombinerad person- o. godsvagn, 19 specialvagn för trailer- o. containertransport. 376