Järnmasken - Jösse Eriksson Järnmasken, Mannen med järnmasken, fransk statsfånge 1698-1703 i Bastiljen, Paris. Bar alltid en svart sammetsmask. J:s identitet är omtvistad. Järnridå, brandskyddsridå mellan teaterscen o. salong. - Järnridån, den noggrant bevakade väst-gränsen för Sovj:s intressesfär i Europa, uttryck präglat av Churchill 1945. Järnväg. Ett första primitivt ånglokomotiv byggdes 1804 av engelsmannen R. Trevithick, men den som mer än någon annan främjade utvecklingen var hans landsman G. Stephenson, som bl.a. förbättrade lokens konstruktion o. byggde den första järnvägen för persontrafik mellan Stockton o. Darlington,1825. Sveriges första järnväg invigdes 1856. Angdriften var länge alle-narådande, men kring sekelskiftet började man experimentera med el- o. dieselmotordrivna lokomotiv. Den första enspåriga banan, Alweg, färdigställdes 1957 i Köln. - Järnvägsbanan består av räler (räls) utlagda på sliprar av trä el. betong med ett inbördes normalavstånd av 1 435 mm, normalspår; dessutom finns bred- o. smalspåriga järnvägar. En modern j. är utrustad med ett omfattande signalsystem. Vid automatisk linjeblockering har man blocksignaler utplacerade längs banan. Via spårledningar kontrolleras automatiskt att linjen framför varje blocksignal är fri. S.k. automatiska tågstopp gör att ett tåg inte kan föras förbi en stoppsignal. Från fjärrblockerings-centraler fjärrstyrs signaler o. växlar inom ett stort område. (B Järnåldern, den förhistoriska period mellan bronsålder o. medeltid då järnet började användas till vapen o. verktyg. Järnhanteringen uppfanns ca 1500 f.Kr., trol. i trakten av Svarta havet, o. spreds så småningom till Grekl. o. Mellaneuropa. I Norden började järnet användas ca 400 f.Kr. Romersk järnålder kallas här tiden 50 e.Kr.-400. Den präglades av livligt handelsutbyte med romarna i Centraleuropa o. Italien. De kampfyllda förhållandena under folkvandringsti-den, 400-550, o. det starka kulturella inflytandet från Frankerriket under merovingertiden, 550-800, avspeglas också av de nord, fynden (t.ex. i Vendel). Med 1000-t:s seger för kristendomen slutar nord. j. Järpe, hönsfågel med huvudtofs, gråspräcklig, stor som en duva. Vanligast i Norrland, även ned till n. Småland. El Fåglar VI. Järrel, Stig, f. 1910, skådesp. Karaktärsroller o. komiska roller på scen o. i film (Hets 1944). Järta (före 1800 Hierta), Hans, 1774-1847, ämbetsman. Till en början påverkad av upplysningsfilosoferna, senare konservativ politiker. Avsade sig adelskapet 1800, formulerade som sekr. i konstitutionsutskottet större delen av regeringsformen 1809. Landshövding i Kopparbergs län 1812-22, riksarkivarie 1837-44; Sv. akad. 1819. Järtecken, egendomlig händelse el. företeelse som uppfattas som ett varsel. Järv, svartbrunt mårddjur, längd ca 1 m. Häl-gångare, träd klättrare. Föda: lämlar o. småvilt; angriper även renhjordarna. Norrlands fjällområde. El Rovdjur II. Järvafältet, Solna, tidigare Sthlms garnisons förläggningsort med bl.a. skjutfält. Jäsning, en av mikroorganismer (jäst- o. mögelsvampar, bakterier) åstadkommen ofullständig nedbrytning av organiska näringsämnen, utan medverkan av syre. Med avseende på slutpro dukten talar man om bl.a. mjölksyra-, alkohol- o. ättiksyrajäsning. Jäst, produkt framställd av jästsvampar, anv. vid öl- o. brännvinstillv. o. vid brödbakning. Jästsvampar, encelliga mikroskopiska svampar, vars enzym framkallar jäsning i sockerhaltiga vätskor, varvid alkohol o. koldioxid bildas. Jättar, i myt. o. folktro stora o. starka människolika väsen, ofta skildrade som lömska men lätt-lurade. I nord. myt. bodde j. (även kallade tursar) i Utgård o. låg i ständig kamp med asarna. Jättegrytor, grytliknande urholkningar i fast berg, orsakade av virvlande vatten som satt lösa stenar i roterande rörelse. Jätteklodyvel. E) Insekter I. Jätteödlor, detsamma som skräcködlor. Jäv, anmärkning mot någons behörighet att uppträda i viss egenskap, t.ex. som domare el. vittne, då skäl för partiskhet föreligger. Jävig, obehörig p.g.a. jäv. Mots: ojävig. Jökel, nyisl. jökull, glaciär. Jönköping, residensstad i Jönköpings län i n. Småland vid Vätterns sydspets, 80 690 inv. Pappers-, sko- o. verkstadsindustri. Göta hovrätt (1634). Garnisonsstad. Gamla rådhuset (nu museum) från 1600-t. J. omfattar även Huskvarna. -J. kommun se DÖ Sverige. Jönköpings län omfattar n.v. Småland. 10 589 km2, 307 896 inv. Residensstad Jönköping. Jönsson, Gabriel, f. 1892, förf. Lyrik med anknytning till Skåne o. särsk. Ven. Flaskpost 1920 med Flicka från Backafall. Jörgen, pseud. för Georg Lundström, 1838-1910, utgivare av tidningen Figaro. Kåsör o. fruktad polemiker. Jörgensen, Anker, f.1922, dansk soc.-dem. politiker. Statsminister 1972-73. Jösse Eriksson, d. 1436, dansk fogde i Västmanland, Dalarna o. Jämtland. Enl. traditionen skulle hans hårda regim ha framkallat Engelbrektsupp-roret. Avrättad. 378