Kalkera - Kalmar KALLA KRIGET - En översikt 1945 Potsdamkonferensen 17 juli-2 aug. avslöjar djupa motsättningar mellan ryssarna o. de anglosaxiska makterna om behandlingen av Tyskl. o. om Moskvas politik i Östeuropa. 1947 President Truman lovar Grekl. o. Turkiet hjälp mot kommunisttrycket (Trumandoktrinen 12 mars). Förhandlingar i Moskva mars-april om fredsfördrag med Tyskl. bryter samman. Marshallplanen proklameras i juni, avvisas av Moskva. Europa börjar definitivt delas i två maktgrupper. 1948 Tjeck. inordnas i östblocket genom en kommunistkupp i febr. Sovj. inleder blockad mot Västberlin i juni. 1949 Atlantpakten 4 apr. Blockaden mot.Väst-berlin avvecklas 4 maj. Västtyskland o. Östtyskland upprättas som stater i sept. resp. okt. Kinesiska folkrepubliken proklameras 21 sept. 1950 Biståndspakt mellan Sovj. o. Kinesiska folkrepubliken i febr. Koreakriget börjar 25 juni. Beslut fattas i dec. om en enhetlig Atlantpaktstyrka o. om västtysk medverkan i Västeuropas försvar. 1951 USA bygger upp ett försvarssystem i Stilla havet genom biståndspakter o. försvarsfördrag. 1953 Rysk »fredsoffensiv» efter Stalins död i mars. En arbetarrevolt i Ö-Tyskl. i juni slås ned av ryska trupper. Vapenstillestånd i Korea 27 juli. 1954 Kris i Indokina april-juli i samband med Frankrikes krig mot den kommunistiska Vietminh-rörelsen. Vapenstillestånd 21 juli. De av Nationalistkina hållna öarna Quemoy o. Matsu börjar beskjutas från fastlandet i sept. Biståndspakt mellan Nationalistkina o. USA 1 dec. 1955 V:Tyskl. suverän stat 5 maj, inträder i Atlantpakten 9 maj. Warszawapakten mellan Sovj. o. dess satellitstater 14 maj. 1956 Polen tilltvingar sig i okt. en något friare ställning gentemot Sovj. En ungersk folkresning okt.-nov. slås ned av ryssarna. Britt.-fransk-israelisk militäraktion mot Egypten avvecklas genom amer.-ryskt samgående i FN. 1957 Eisenhowerdoktrinen 5 jan. mot kommunistisk aggression. Uppsändandet av Sputnik 4 okt. visar Sovjetunionens försprång på fjärrvapenområdet. 1958 Den västorienterade kungaregimen i Irak störtas 14 juli, vilket utlöser en kris i Mell. Östern med landsättningar av amer. o. britt, trupper i Libanon o. Jordanien. 1960 Nedskjutandet av ett amer. spaningsplan över ryskt område l maj utlöser internat. kris (»U2-affären»), toppkonferens i Paris bryter samman. 1961 Ny skärpning av motsättningarna om Berlin. Sovj. kräver Västberlins förvandling till »fri, demilitariserad stad» o. separata fredsfördrag med Ö- o. V-Tyskl. Den s.k. »Ulbrichtmuren» tillkommer i aug. för att stoppa flyktingströmmen från Ö-Tyskl. 1962 Efterkrigstidens farligaste internat. kris uppstår omkring Cuba. Moskvas försök att göra ön till robotbas vållar amer. sjöblockad i okt. Cubakrisen avvecklas genom direkt uppgörelse mellan Chrusjtjev o. president Kennedy. 1963 Viss avspänning efter det lyckliga bi-läggandet av Cubakrisen. Efter förhandlingar i Moskva uppnår USA, Storbr. o. Sovj. i juli enighet om ett fördrag för partiellt provstopp för kärnvapen (alla prov utom underjordiska förbjuds). Bl.a. Frankr. o. Kina vägrar dock godkänna Moskva-avtalet. 1965 USA inleder luftanfall mot Nordvietnam för att stoppa landets inblandning i det syd-vietnamesiska inbördeskriget. Vietnamkriget utvecklas till världskris. 1967 Krig i Mell. Östern mellan Israel o. arabstaterna skapar nya påfrestningar i relationerna Sovj.-USA. 1968 Ökade spänningar i Europa efter rysk ockupation av Tjeck. Bombkriget mot Nordvietnam upphör o. fredsförhandlingar inleds i Paris. 1971 Närmande USA-Kina (»pingpong-diplomatin»). Kalla krigets mönster av »dualistisk» spänning mellan Sovj. o. USA ersätts allt tydligare av ett triangelspel Sovj.-Kina-USA. Peking-regeringen tar säte i FN. 1972 Nixons resor till Peking o. Moskva. Fördraget om Berlin, V.-Tyskl:s »östfördrag» o. grundavtalet V-Tyskl-Ö-Tyskl. bidrar till avspänningen i Europa. 1973 Konferens om säkerhetssystem för Europa. Förhandlingar N ATO-Warszawapakten om truppreduceringar i Europa. Kalkera, kopiera på genomskinligt papper, ev. med hjälp av på ena sidan svärtat papper (kalkerpapper); efterhärma. Kalkoner, en grupp stora hönsfåglar. Huvudet o. övre delen av halsen saknar fjädrar. Från övernäbbens rot hänger en hudflik. Vilda i USA o. Mexico. Tama k. i Sv. från 1600-t. E Fjäderfä, Fåglar VII. Kalkspat, kalcit, mineral av kalciumkarbonat. Ingår bl.a. i bergarten kalksten. Kalksten, tät till kristallin bergart, huvudsaki. bestående av kalkspat. Krita är mera jordformig k. Kalkyl, (kostnads)beräkning, överslag. Kalkylator, person som gör k. Verb: kalkylera. Kalla, calla, Zantedeschia aethiopica, storväxt ört bland missneväxterna. Pillika blad, små blommor i kolv, omgiven av ett stort, vitt hölster. Afrika. Hos oss odlad. Jfr Missne. E Blommor IX. Kalla kriget, av W. Lippmann 1948 lanserad benämning på den storpolitiska konflikten mellan väst- o. östblocken. (H Kallblod, se Häst. Kallbrand, en form av brand (se d.o.). Kallelse. 1. Uppmaning att infinna sig på t.ex. ett möte. - 2. Tillsättning av ämbete utan ansökan, utnämning. - 3. K. å okända borgenärer, offentlig stämning vari okänd fordringsägare uppmanas anmäla sina fordringar. - 4. 1 kristen mening: inbjudan till Guds rike el. till att tjäna nästan. Kalligraf, skönskrivare. Kalligrafi, skönskrift. Kallio, Kyösti, 1873-1940, finl. politiker (agrarpartiet), statsminister 4 ggr 1922-37, president 1937-40. Kalliope, i grek. myt. hjältediktningens musa. Kalljord, öppen odlingsplats i mots. till växthus o. drivbänkar. Kallortstillägg på lönen utgår till tjänstemän i vissa norrländska orter. Kaliskänka, föreståndarinna för kallskänken i restaurangkök, där kalla rätter o.d. tillreds. Kälmän, Emmerich, 1882-1953, ung. operettkomp. Czardasfurstinnan 1915. Kalmar, se Bläckfiskar. Kalmar, residensstad i Kalmar län vid Kalmarsund, 34 920 inv. Handel, industri o. sjöfart. Garnisons- o. turistort. Kalmar slott (se d.o.). Domkyrka (K. var till 1915 stiftsstad) i barock av N. Tessin d.ä. från 1660-82, rådhus från 1684-90, stadsportar (rester av fästningsverk). K. var under medeltiden en viktig handelsort i förbund med Hansan. - K. kommun se II Sverige. 381