Klondike - Klöver Klondike, Klondyke, guldfält i n.v. Canada. Orsakade 1896 stor guldrush. Klor, Cl, gröngult, gasformigt, illaluktande grundämne. Anv. som desinfektions- o. blekmedel. K. bildar med väte gasen klorväte som löser sig i vatten till saltsyra. Dennas salter kallas klorider, av vilka den viktigaste är natriumklorid, koksalt, NaCI. Kloramin, organiskt ämne; anv. i 1%-ig lösning som antiseptikum. Klorerade kolväten, insektsbekämpningsmedel, bl.a. DDT (se d.o.) o. aldrin. Klorering, användning av klor i vatten i bakterie-dödande syfte. Klorofprm, triklgrmetgn, färglös vätska med sötaktig lukt. Förr narkosmedel. Klorofyll, bladgrönt, växternas gröna färgämne. Möjliggör kolsyraassimilationen. E Cell. Kloroplast, se Cell. Klorps, chloros, bleksot. - 1. Svag klorofyllutveckling hos normalt gröna växter. - 2. Järnbristanemi hos unga kvinnor. Kloster, institution för män (munkar) el. kvinnor (nunnor) som av religiösa skäl lever ett avskilt liv, vilket vanl. bestäms av en viss regel. Klosterlöftena gäller vanl. kyskhet, fattigdom o. lydnad. Det kristna klosterväsendet började på 300-t., de flesta klosterordnarna stiftades på 1000-1200-t. Klosterväsendets betydelse under medeltiden var mycket stor. Utom åt fromhetsövningar ägnade man sig i klostren åt sjukvård, vetenskapligt o. konstnärligt arbete, växtodling m.m. I de länder där reformationen genomfördes avskaffades KLIMAT II 1 Moln och nederbörd. Moln uppstår när luftens vattenånga kondenserar till svävande små droppar. Låg temperatur sänker luftens förmåga att hålla ångan, och molnen bildas därför av varmluft som häver sig och avkyls. När en bergskedja tvingar luften i höjden kan regn utlösas på lovartsidan (a). Läsidan har ingen nederbörd, men där blåser en varm och torr föhnvind nerför sluttningen (b). Stackmoln, cumulus, bildas genom lokal hävning av ett luftpaket (c). Är lufthavet labilt skiktat kan stackmolnet växa till stor höjd och bilda ett åskmoln, cumulonimbus (d). Dess översta del, det s.k. städet, innehåller iskristaller, som tillsammans med små underkylda vattendroppar bildar snöstjärnor. Under fallet mot marken smälter snöstjärnorna till regndroppar. 2 En varmfront uppstår när vidsträckta luftmassor långsamt glider upp över kallare luft (a). Utefter fronten kondenserar den fuktiga varmluften och ger regn eller snö (b). Högre upp bildas t.ex. böljemoln, altocumulus (c), slöjmoln, cirrostratus (d) och fjädermoln, cirrus (e). Höjderna angivna i km. 3 Tropiska orkaner, cykloner, är virvelstormar med upp till 600 km diameter och vindhastigheter över 75 m/s. Cyklonen består av roterande havsvindar kring ett lugnt och molnfritt lågtryckscentrum, ögat. När varm och fuktig havsluft sugs in mot centrum och stiger, kondenserar den och avger värme så att hävningen och därmed energiutvecklingen ökar. En viktig drivkraft bakom virvelrörelsen är jordens rotation, a. orkanens öga, b. stigande luft, c. regnband. 4 Vädersatellit. Från sin bana på ca 140 mils höjd övervakar den lufthavet under sig och sänder per radio regelbundet bilder och annan väderinformation till marken. I utrustningen ingår bl.a. TV-kameror. 5 Väderlekskarta, visande situationen i Europa en höstdag. Ett frontsystem med tillhörande regnområden rör sig österut. L och H står för låg- resp, högtryck, de heldragna linjerna, isobarerna, för lika lufttryck (1 000 millibar=750 mm), a. varm luftström, b. kall luftström, c. isobar, d. kallfront, e. varmfront, f. nederbördsområde, g. skurar, h. duggregn, i. åska. klostren. I Sv. återinfördes rätten att inrätta kloster 1951. - Klosterväsen förekommer även i utomkristna religioner, t.ex. buddhismen. Klot. 1. Kropp begränsad av sfär; sfäriskt stormvarningstecken. E Geometri. - 2. Satinvävt bomullsfoder. Bokbindarklot, klistrad tvåskafts-väv av t.ex. linne el. bomull. Klotho, en av de tre moirerna. Klubb, eng. club, sammanslutning för sällskaplig samvaro el. för främjande av gemensamma intressen. Klubbmästare, anordnare av fester i en klubb el. förening. Klubbsvampar, Clavgria, en grupp klubb-formade, gula fingersvampar bland hattsvamparna. Stor klubbsvamp, C. pistillgris, max. 20 cm hög o. 5 cm bred upptill. Vitt kött. Mild smak. Ätlig. Klumpfisk, en max. 3,5 m lång brungrå fisk med oval, från sidorna starkt hoptryckt kropp. Fjäll o. stjärt saknas. Rör sig långsamt. Varmare delar av världshaven. Tillfällig vid västkusten. E Fiskar III. Klumpfot, missbildning av foten, vanl. medfödd, som gör att yttre kanten blir stödyta. Klys, hål i fartygs sida, bog el. däck, varigenom tåg el. (ankar)kätting löper. KLYS, förk. för Konstnärliga o. litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, gr. 1960. Omfattar ca 20 organisationer, representerande alla kategorier av kulturarbetare. Klytaim(n)estra, i grek, saga maka till Agamemnon. Mördade denne vid hemkomsten från Troja o. dödades senare själv av sin son Orestes. Klyvare. E Fartyg I. Klyvbarhet, vissa tunga grundämnens förmåga att undergå fission (kärnklyvning). Klyvsvampar, detsamma som bakterier. Klyvöppningar, pneumatpder, luftporer, mikroskopiskt små springformiga öppningar i epidermis hos högre växter, talrikast på bladens undersida. Reglerar gasutbytet vid växternas assimilation o. andning. Kläde, enfärgat, valkat o. ruggat ylletyg med glänsande yta. Klangen, trådlika fästorgan hos vissa klätterväx-ter. Klärobskyr, fr. clair-obscur, ljusdunkel, av ljus genomsilat mörker. Klärvoajans, fr. clairvoyance, 'klarseende’, även fjärrskådning, förmåga att förnimma händelser utan att själv vara närvarande. Adj: klärvoajant. Klätterfisk, en ca 15 cm lång sötvattensfisk i s. Asien. Kan andas atmosfärisk luft med hjälp av ett särsk. organ i gälhålan. Företar kortare »vandringar» på land. E Fiskar I. Klätterväxter, växter med oftast svag stam som med häftrötter, klängen (klängväxter), genom att vrida sig (slingerväxter) el. på annat sätt fäster sig vid stödjande föremål för att föra upp blad o. blommor i luft o. ljus. Klövdjur, en grupp däggdjur som är tå- el. tå-spetsgångare o. har 2 el. 4 tår beklädda med ett starkt hornlager, klövar. Hit hör idisslare o. svindjur. E Klöver, Trifplium, en grupp örter bland ärtväxterna med trefingrade blad o. blommor i huvud. I Sv. 12 vildväxande o. odlade arter. Alla är viktiga foder- o. betesväxter, främst rödklöver, T. pratense, med mörkröda blommor o. ovala 401