Klövja - Knyppling KNOPAR Några vanliga knopar: 1 enkel överhandsknop, 2 dubbel överhandsknop, 3 överhandsknop i åtta, 4 pålstek, 5 rännsnara, 6 två halvslag, 7 två halvslag om egen part, 8 råbandsknop, 9 käringknop, 10 enkelt skotstek, 11 dubbelt skotstek, 12 skotstek med ögla, 13 timmerstek, 14 vanlig trumpetstek, 15 trumpetstek med löpknop, 16 krona på en tross, t.h. fallrepsknop. -Med tagling surrar man änden av ett rep och med splitsning hopfogas två repändar: 17 schematisk beskrivning av tagling, 18 kortsplits. småblad med vitgrå fläck. Även den vilda skogs-klövern, T. medium, är rödblommande. Alsike-klöver, T. hybridum, har vita el. rödlätta blommor, vitklöver, T. repens, vita o. harklöver, T. arvense, gråludna blommor. E Blommor IV, VI, Nyttoväxter III. Klövja, forsla last hängande på ömse sidor om ett djurs rygg, ofta i klöv(je)sadel. K.M:t, K(ungl). Maj:t, förk. för Kunglig Majestät. Knalle. 1. Ett slags hård skeppsskorpa. - 2. (Västgötajknalle, västgötsk gårdfarihandlare. Knallebygden, Sjuhäradsbygden. Knallespråket, detsamma som månsing. Knallgas, explosiv blandning av vätgas o. syrgas. Knapadel, knapherrskap, nedsättande benämning på fattig lågadel. Knape, Ulrika, f. 1955, simhopperska, i världsklass sedan 1969. Vann höga hopp o. kom 2:a i svikthopp i OS 1972 o. i VM 1973. Knappologi, läran om knappar, sägs om systematisering av oväsentligheter. Knark, slanguttryck för narkotika. Kneip, knejp, (tysk) ölstuga. Knekt, förr: soldat, krigare till fots. Knickerbockers [nikk-], eng., äldre form av knäbyxor, något snävare än golfbyxor. Knight, eng., 'riddare’, lågadlig icke ärftlig titel. Kvinnl. motsv: dame. Knipa, en dykand (46 cm). Hanen är svart o. vit med en vit kindfläck. Honan går i brunt. Flyger med snabba, visslande vingslag. Främst n. Sv. Flyttfågel. E Fåglar II. Knittel, 4-taktig vers med parrim, vanlig i svensk medeltidslyrik. Knockout, förk. k.o., eng., utslagning, då boxare fälls till golvet o. inte kan resa sig inom 10 sek. Tekn. k.o. när den ena boxaren är oförmögen att fortsätta matchen. Sv. verb knocka. Knop. 1. Sjömansuttryck för knut. E - 2. Enhet för hastighet till sjöss. 1 k. = 1 nautisk mil (1 852 m) i timmen. Knopp, skottanlag hos växter, ur vilket blommor o. bladbärande skott utvecklas. Knoppning. 1. Celldelning genom avsnörning hos urdjur, vissa svampar m.fl. - 2. Hos koralldjur m.fl. bildning av dotterindivid, som sitter kvar på moderdjuret. Knorrhane, detsamma som knot. Knpssos, forntida stad på Kreta med stort palats, som förknippats med sagokungen Minos. Utgrävningar påbörjades 1898 av A. Evans. Knot, knorrhane, en ca 40 cm lång taggfenig fisk med framifrån sett tillplattat huvud, pansrat med ben. Bröstfenorna har tre fria fenstrålar. Kan avge ett knorrande läte. Västkusten. Matfisk. E Fiskar IV. Knott, en grupp tvåvingar, 1-3 mm. Honorna suger blod av människor o. djur. Främst i Norrland. E Insekter I, Parasiter. Know-how, eng., ’veta-hur’, yrkeserfarenhet. Knox [nåkks], John, 1505-75, skotsk reformator, införde den reformerta (kalvinistiska) läran i Skottland. Knubbsäl, en max. 1,8 m lång säl med kort nos. Grågul med mörkare, ofta sammanflytande fläckar. I Sv. vid västkusten o. s. Östersjöns kuster. E Sälar. Knudsen, Kolbjörn, 1897-1967, skådesp. vid Göteborgs stadsteater sedan 1935. Knut, da. Knud, danska kungar. - 1. Knut den store, 995-1035, son till Sven Tveskägg. Valdes 1014 till kung av Engl., där han mest vistades, blev senare regent även i Danm. o. Norge. Upprättade biskopssätet i Lund. Kraftfull regent. Riket delades mellan hans söner. - 2. Knut den helige, ca 1040-1086, dansk kung 1080. Dräpt i kyrkan i Odense. Danmarks skyddshelgon, kanoniserad 1101. - 3. Knut Lavard, dansk prins, mördad 7 jan. 1131. Åminnelsedagen framflyttades till den 13 jan. (»tjugondag Knut»). Kanoniserad 1169. Knutsson, Gösta, 1908-73, barnboksförf. (Pelle Svanslös) o. radioman (särsk. frågesport) i Uppsala 1936-69. Knyppling, metod för tillverkning av spetsar. 404