Kommendant - Kompakt Kommendant. 1. Högste befälhavare i fästning el. garnisonsort. - 2. I vissa staber officer för stabens skydd, förflyttning o. underhåll. Kommendera, befalla; föra befäl. Kommen-dering, tjänsteuppdrag el. tjänstgöring av tillfällig (militär) art. Kommendör. 1. Högsta regementsofficersgraden i sv. flottan. Motsv: överste. Närmast lägre grad är kommendörkapten. E Gradbeteckningar. - 2. Innehavare av högre grad inom en förtjänstorden. Kommensurabel, mätbar med samma mått. Kommentar, utläggning, förklarande anmärk-ning(ar). Kommentator, tolkare, referent. Kommentera, förklara, förse med synpunkter el. noter. Kommers, handel. Kommersiell, handels-. Kommersialiserad, präglad av handelsintressen. Kommerskollegium, ämbetsverk under handels-dep., gr. 1651. E Departement. Komminister, ordinarie präst i församling, närmast under kyrkoherden. Kommiss, grovt uniformstyg. Kommissarie, ombud, fullmäktig; titel för vissa tjänstemän, t.ex. poliskommissarie; ledare för utställning; militär befattningshavare med ansvar för förplägnaden. Kommission, uppdrag. - 1. Rättsförhållandet mellan kommissionären som åtagit sig uppdrag från kommittenten att i eget namn köpa el. sälja lös egendom. - 2. Större kommitté för särsk. utredning, förlikning i en större arbetstvist m.m.; tillfälligt statligt ämbetsverk, t.ex. under kristid. Kommitté, grupp av personer som utsetts för att utreda en viss fråga. Kommpd, flyttbart tvättställ, tvättskåp. Kommun, lokalt begränsad samhällsbildning. Man skiljer i Sv. dels mellan borgerlig o. kyrklig k., dels mellan primärkommun o. sekundärkommun; den senare består av flera primärkommuner. K. har beskattningsrätt o. till de viktigaste uppgifterna hör bostadsförsörjning, undervisningsväsende, sociala omsorger, sjukvård m.m. Genom 1952 och 1962 års kommunreformer har antalet borgerliga primärkommuner minskat från 2 498 före 1952 till 278 år 1974. Sammanslagning återstår i tre kommunblock, och slutmålet för reformen är att antalet kommuner skall minskas till 272. Som adm. term betecknar kommun fr.o.m. 1971 tidigare stad, köping o. landskommun. E Sverige. Kommunalförbund, frivillig sammanslutning av primärkommuner för att gemensamt lösa vissa omfattande uppgifter, t.ex. brandväsen, skolfrågor, renhållning. Kommunalråd, heltidssysselsatt kommunal förtroendeman, i större kommuner med ansvar för ett spec. förvaltningsområde (»rotel»). Kommun^rd, anhängare av Pariskommunen 1871. Kommundepartementet, inrättat 1974, handlägger ärenden rörande länsstyrelser o. kommuner. Kommunminister är från 1973 Hans Gustafsson. Kommunernas Försäkrings AB, KFA, Sthlm, gr. 1963, tjänstegrupplivförsäkring. Kommunfullmäktig, vald ledamot av kommuns beslutande organ, kommunfullmäktige. Kommunförbundet, Svenska k., Sthlm, gr. 1968 genom sammanslagning av Sv. stadsförbundet o. KOMMUN - Den kommunala organisationen Indelning Primärkommuner indelas i borgerliga o. kyrkliga ( = församlingar). Sekundärkommuner, landstingskommuner, består av flera primärkommuner. Landstingens verksamhetsområde överensstämmer i regel med länen. Beslutande organ (utses genom allmänna val vart 3:e år) Primärkommuner: kommunfullmäktige, kyrkofullmäktige. Sekundärkommuner: landstinget. Förvaltande och verkställande organ Primärkommuner: kommunstyrelse, kyrkoråd. Sekundärkommuner: förvaltningsutskott. Övriga primärkommunala nämnder o. organ: Inrättade enl. kommunallagen, t.ex. central byggnadskommitté, fritidsnämnd, kulturnämnd. Inrättade enl. speciallagstiftning, t.ex. skolstyrelse, sociala nämnder, byggnadsnämnd. Övriga landstingskommunala nämnder o. organ: Inrättade enl. landstingslagen, t.ex. utbildningsnämnd. Inrättade enl. speciallagstiftning, t.ex. sjukvårdsstyrelse, hälsovårdsstyrelse. Tjänstemän (chefstjänstemän) Primärkommuner: kanslichef, drätseldirektör. Sekundärkommuner: landstingsdirektör, kanslichef. dåvarande Sv. kommunförbundet (tidigare Landskommunernas förbund), kommunernas service- o. intresseorgan, förhandlingspart på den kommunala arbetsmarknaden. Kommunicera, delta i nattvardsgång; stå i förbindelse, meddela, delge någon en inlaga e.d. för yttrande. - Kommunicerande kärl, två el. flera kärl som nedtill står i förbindelse med varandra o. i vilka en vätska inställer sig så att ytorna kommer på samma höjd. Kommunikation, förbindelse; samfärdsel, sam-färdsmedel. Vid rättegång skriftligt meddelande mellan part o. motpart. Kommunikationsdepartementet, inrättat 1920, handlägger ärenden rörande samfärdsel (vägar, flyg, post osv.) o. allm. arbeten. Kommunikationsminister är sedan 1969 Bengt Norling. Kommuniké, officiellt meddelande till allmänheten. Kommunipn, eg. 'gemenskap’, nattvardsgång. Kommunikant, nattvardsgäst. Kommunism, 'egendomsgemenskap’, politisk ideologi utformad av bl.a. Lenin o. Stalin efter Marx’ o. Engels’ samhällsåskådning (jfr Marxismen). Syftade urspr. till ett klasslöst samhälle med socialisering av produktionsmedlen o. där statsmakten självdör. Utvecklingen i Sovj. har dock medfört partidiktatur o. nya klasskillnader. Ofta partibeteckn. »folkdemokrater». Kommunistiska manifestet, av K. Marx o. F. Engels 1848 utg. skrift med de grundläggande socialistiska idéerna. Kommutativ kallas en räkneoperation som är oberoende av termernas ordningsföljd. Ex: a+ b=b+a, ab=ba. Kompakt, tät, fast sammanpackad, massiv; orubblig. 409