Drottning Nefertitis grav, slutet av 1300-talet f.Kr. KONST 1 Kore, omkr. 530-500 f.Kr. Drottning Nefertitis gravkammare (t.h.) har väggarna täckta av hieroglyfer och målningar med magiskt syfte. Taket är mälat som en stjärnhimmel, golvet svart för att ange dödsrikets utseende. EGYPTEN Det forntida Egyptens ekonomi var uppbyggt kring jordbruket och helt beroende av Nilens återkommande översvämningar. Arbetet med dammbyggen och konstbevattning organiserades av prästerskapet. Detta agrarsamhälle präglades av en statisk, hierarkisk ordning, och de stora ekonomiska och konstnärliga ansträngningarna satsades pä förhärligandet av Farao, symbolen för den eviga världsliga och gudomliga makten. De stränga regler som rådde i samhället återspeglas i konsten. Bildframställningarnas människor skildras sä gott som alltid efter samma stereotypa mönster: huvud och ben avbildas i profil, skuldror och bål rakt framifrån. Ovan ett exempel på den mest utpräglat officiella väggmalningsstilen—frän drottning Nefertitis grav i Drottningarnas dal. Slutet av 1300-talet f.Kr. GREKLAND De grekiska skulpturerna fran arkaisk tid (ca 700-580 f.Kr.) har haft de egyptiska som förebild, men i Grekland förändrades det statiska agrarsamhallet till en handelsstat med livliga kontakter med hela Orienten, och konstnärerna arbetade med allt större realism. Även i Grekland stod konsten i religionens tjänst. På tempelområdena uppsattes till gudarnas ära s.k. votivfigurer, föreställande unga flickor (kurai) och pojkar (kouri). Skulpturerna var bemålade, och i uttrycket finns en strävan till realism. Rester av färg finns kvar pa flickstatyn t.v.