Korgboll - Korsblommiga Korgboll, bollspel för lag, snarlikt basketboll. Förr utövat i skolorna. Korgosse, mässtjänare, vanl. 7-15 år, som biträder vid katolsk altartjänst. Korint, off. Kgrinthos, stad i mell. Grekl., 21 000 inv. - Gamla K., 5 km s.v. om K., var en av det gamla Grekl :s främsta handelsstäder, förstördes av romarna 146 f.Kr., nygrundades 44 f.Kr. Korinter, små, blå, kärnlösa russin. Korist, medlem av kör. Kork, periderm, vävnad på ytan av växters stammar o. rötter. Tekniskt anv. k. erhålls av korkek, Quercus suber, ett upp till 12 m högt träd i v. Medelhavsländerna; barken kokas o. delas i remsor, ur vilka t.ex. buteljkork stansas. E Träd II. Korkåpa, liturgiskt överplagg, som i sv. kyrkan endast bärs av biskopar o. pastor primarius. Kormofyter, se Växtriket. Kormästare, person som inövar kör. Korn. 1. Hgrdeum, grässläkte med sammansatta ax o. blomma i varje småax. Gammal kulturväxt. K. odlas nu mest till foder o. till malt; kan mogna även i n. Norrland. E Blommor II, Nyttoväxter III. - 2. Riktmedel på handeldvapen. Kornett, mässingsinstrument med något mjukare klang än trumpeten. E Musikinstrument I. Kornisch, urspr. övre kringlöpande listen på en byggnad; lös list för upphängning av gardiner e.d. Kornknarr, ängsknarr, en ca 25 cm lång fågel, släkt med tranorna. Brungul med svarta fläckar. Nattfågel. Springer snabbt, flyger ogärna. Snärpande läte. På sank ängsmark o.d., nu sällsynt. Flyttfågel. Kornstorlek. Jordens mineralpartiklar indelas i storleksgrupper: block (större än 20 cm), sten (2-20 cm), grus (2-20 mm), sand (0,2-2 mm), mo (0,02-0,2 mm), mjäla (0,002-0,02 mm), ler (under 0,002 mm). Koroll?rium, given följd; omedelbar följdsats. Korona [-rå-], lat. corona, 'krona’, 'krans'. - 1. Solens yttersta atmosfärshölje. - 2. K. el. krans, en el. flera ljusringar kring sol el. måne som uppstår i jordens atmosfär. - 3. Elektriskt urladdningsfenomen kring högspänningsledare. Koron?rskleros, åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Korp. 1. Vår största kråkfågel (ca 70 cm). Biåsvart. Allätare. Norrlands fjälltrakter, klippiga kusttrakter. Stann- el. strykfågel. E Fåglar I, VI. - 2. Kraftig, långskaftad hacka med böjd spets. Korporation, grupp, kår, sammanslutning av personer med samma yrke o.d. Korporationsidrott, »korpidrott», motions- o. tävlingsidrott som utövas av personal i firmor, yrkeskårer m.m. Svenska korporationsidrottsför-bundet, bildat 1945. Korporativism, korporatism, pol. åskådningar enl. vilka korporationerna (yrkesgrupperna) skall överta olika statliga uppgifter o. ev. tillsätta folkrepresentationen. K. har främst hävdats av fascistiska riktningar. Korporativ, som bygger på korporationer. Korpral, lägsta gruppbefälsgraden i krigsmakten. E Gradbeteckningar. Korpulens, fetma. Korpulent, fet, välfödd. Korpuskulgrstrålning, partikelstrålning, strålning av atomära partiklar (»korpuskler»). Korrekt, riktig, felfri, precis. Korrektion, rättelse, förbättring; bestraffning. Korrektionsanstalt, förr: tukthus. Korrektiv, rättelsemedel, motvikt. Korrektur, provavdrag av trycksats på vilket ev. rättelser kan antecknas. E Korrelat, satsdel el. sats som relativt pron. el. adverb syftar tillbaka på. Korrelation, växelverkan, ömsesidigt samband. Korrespondens [el. -angs], brevväxling; brevsamling; samband, motsvarighet. Korrespondensundervisning, undervisning meddelad av korrespondensinstitut, brevskola, genom tryckta häften o. studieanvisningar samt rättning av insända skriftliga uppgifter. Metoden infördes i Sv. 1898 av Hermods korrespondensinstitut i Malmö. Korrespondent, brevskrivare; den som handhar företags brevskrivning; nyhetsförmedlare till t.ex. tidning. Korrespondera, brevväxla; svara mot. Korresponderande ledamot av akademi el. samfund äger ej att delta i överläggningar el. beslut. Korridorpolitik, nedsättande: överläggningar i (riksdags)korridorerna. Korrigera [-sje-], rätta, förbättra, göra rättelser i. Korrosion. 1. Kemisk process varigenom metaller förstörs av fuktig luft el. frätande gaser o. vätskor (rost, ärg etc.). - 2. Nötning av fast berggrund genom yttre krafters påverkan. Korrugera [-gera], vecka, göra vågig. Korrugerad plat, galvaniserad vågig järnplåt. Korrumpera, moraliskt fördärva; vanställa (t.ex. en text); besticka, muta. Korrupt. 1. Om citat, ordform etc: vanställd. - 2. Moraliskt undermålig; besticklig. Korruption, mutsystem, besticklighet; (sede)fördärv. Kors, symbol för Kristi lidande o. död, kristenhetens heligaste tecken. I förkristen tid solsymbol, hjulkorset. Detta upptogs i det likarmade grekiska korset. Det latinska korset har nedre armen längre än de övriga. E Egypten, Symboler. Kors?r, sjörövare, fribytare; kaparfartyg. Korsband, ej förseglad postförsändelse, som inte får innehålla meddelande till adressaten. Befordras mot lägre taxa än vanligt brev. Masskors-band, minst 1 000 ex. Gruppkorsband är adresslösa o. utdelas till viss mottagargrupp. Korsbefruktning, sammansmältning av könsceller från två olika individer. Korsbenet, fem med varandra sammanväxta korskotor närmast ovanför svanskotorna i människans ryggrad. Korsbetningen, gravområde utanför Visby med medeltida kors över stupade i slaget 1361 mot Valdemar Atterdag samt med lämningar av Solberga nunnekloster. Korsblomma, detsamma som kristikorsblomma. Korsblommiga, Cruciferae, växtfamilj med ca 3 000 arter, vanl. örter, främst i tempererade o. kalla trakter. Klaselik blomställning utan stödblad, fyrtaliga gula, vita el. violetta blommor med korsvis ställda kronblad. Frukt vanl. tvårummig kapsel (skida). De flesta innehåller flyktiga, starkt smakande ämnen. Hit hör bl.a. åkersenap, kålsorterna, lövkoja, rädisa, pepparrot. E Blommor III. 418