Korund - Kraftverk Korund, kristalliserande mineral av aluminiumoxid. Ädel k. är t.ex. rubin, safir. Vanlig k. anv. bl.a. i sliptekniken. Kgrus, kör(sång). I korus, samstämmigt, många på en gång. Korvald, Lars, f. 1916, ledare för Kristeligt Folkeparti, Norges statsminister 1972-73. Korvett. 1. Förr fullriggat örlogsfartyg med 18-20 kanoner, föregångare till nutida kryssare. - 2. En typ av eskortfartyg i USA under 2:a världskr. Korvförgiftning, se Botulism. Koryfé, eg. körledare i det antika grekiska skådespelet; den tongivande inom ett område, »pamp». Kosacker, slavisk folkgrupp, urspr. sammansatt av flyktingar från ryskt o. polskt område, uppblandade med tatarer. Levde som nomadiserande ryttarfolk i s. Östeuropa. Militärt organiserade med visst självstyre, senare inlemmade i armén. Berömda dansare o. sångare. E Dräkt II. Kosmetik, skönhetsvård; skönhetsmedel. Kosmetika, kosmetiska medel, icke receptbelagda preparat för vård av hud, hår, naglar o. munhåla. Kosmetolog, person som yrkesmässigt utövar skönhetsvård. Kpsmisk, som rör universum (kosmos, världsordningen); som försiggår utanför jorden o. dess atmosfär. Kosmisk strålning, högenergetisk partikelstrålning från världsrymden bestående av protoner o. andra lätta atomkärnor. Kosmogoni, teorier om himlakropparnas, spec. planetsystemets, uppkomst. Kosmologi, läran om världsalltet som helhet. Kosmonaut, ryska benämningen på rymdpilot (astronaut). Kosmopolit, värld sborgare, person som inte är rotfäst i ett visst land; djur el. växt som förekommer över hela världen. Kosmopolitisk, internationell. Kosmos, grek., världsalltet tänkt som ett ordnat helt. Mots; kaos. E Symboler. Kossuth [kåsjot], Lajos, 1802-94, ungersk statsman o. frihetskämpe, ledde oavhängighets-rörelsen mot Österr., var Ungerns president 1849. Kosta, brukssamhälle i mell. Småland, 1 280 inv. Ett av Sv:s äldsta glasbruk. Armaturfabriker. Koster, kosterbåt, segelbåt, urspr. klinkbyggd fiskebåt, nu ofta kravellbyggd o. med bermuda-rigg. Vanlig på västkusten. Kosteröarna, Nord- o. Sydkoster, ögrupp i n. Bohuslän. 3,9 resp. 7,6 km2. Kosygin [kazy-], Aleksej, f.1904, rysk kommunistisk politiker, regeringschef i Ryska sovjetrepubliken 1943-46, industriminister i Sovj:s regering 1948-54, vice regeringschef 1955-64, medl. av kommunistiska partiets presidium från 1960, regeringschef från 1964. Kota. 1. Ryggkota. - 2. Delen mellan skenbenet o. hoven på hovdjurens extremiteter. E Häst. Kotiljong, äldre sällskapsdans med ofta improviserade turer. Man bjöd upp genom att överräcka speciella kotiljongsmärken. Kotingor, en grupp traststora, fruktätande tättingar bland tyrannfåglarna från mell. o. s. Amerika. Honorna brunaktiga, hanarna färgsprakande. Den praktfullt blå hanen av hals-bandskotingan från ö. Brasilien hålls ofta som burfågel. Till k. hör även parasollfågeln. E Fåglar VIII. Kotka, hamn- o. industristad i s.ö. Finl. 34 000 inv. Främsta exporthamnen för trävaror o. pappersmassa. Kotled. E Häst. Kotlett, köttskiva från kotlettrad, dvs. köttet på ömse sidor av ryggraden hos kalv, får o. svin. E Styckning. Kotlettfisk, handelsnamn på havskatt o. marulk. Koto. E Musikinstrument II. Kotte, fruktställning hos de flesta barrträd, bestående av ett efter blommornas befruktning förvedat ax. E Blommor I, Träd V, VI. Kottepalmer, cykadéer, en grupp primitiva nakenfröiga träd, som påminner om palmer o. trädartade ormbunkar. 65 arter i tropikerna. Vissa asiatiska arter har stärkelsehaltig märg som ger sago. E Träd IV, Växtriket II. Kotteri, liten krets som håller ihop, slutet sällskap, gäng. Kovall, ängskovall, Melampyrum pratense, ört bland lejongapsväxterna med blekgula blommor. Allm. i hela landet. Skogskovall, M. silvaticum, har höggula blommor. Natt och dag, lundkovall, M. nemorosum, har höggula blommor i blåvioletta stödblad. Upp till Gästrikland. Kovallarterna är halvparasiter. E Blommor V, VI. Kovändning, undanvindsvändning, vändning med aktern mot vinden vid kryssning. Mots: stag-vändning. - Även: oförmodad, klumpig vändning i åsikter e.d. Koyot, detsamma som prärievarg. kp, förk. för kilopond. Kraal, boernas benämning på den infödda befolkningens inhägnade byar. Krabbor, en grupp tiofotade kräftdjur med bred ryggsköld o. förkrympt, under framkroppen inböjd stjärt. Bottendjur i saltvatten. Lever av as men även av rov. Vid västkusten förekommer strandkrabba, vanlig ätlig krabba el. krabbtaska (max. 12 cm lång o. 30 cm bred, vikt max. 6 kg), maskeringskrabbor, simkrabbor m.fl. Störst bland alla kräftdjur är den spindelliknande japanska jättekrabban med en benspännvidd på 5 m. E Kräftdjur. Krabb sjö, sjögång med korta, höga o. branta vågor. Krackelyr, krackelering, keramisk glasyr, som efter bränning ger ett fint nät av ytsprickor. Även sprickbildning, t.ex. i en oljemålning. Krackning, sönderdelning (genom uppvärmning) av stora organiska molekyler i mindre, bl.a. inom petroleumindustrin. E Petroleum. Kraepelin, Emil, 1856-1926, tysk psykiater, avgränsade schizofreni o. manodepressiv sjukdom från varandra. Kraft, yttring av energi, som t.ex. kan visa sig i en ändring av en kropps tillstånd av rörelse. K. mäts i newton el. dyn, i tekniken ofta i kilopond. Kraftverk, anläggning där elenergi alstras i generatorer, som får sin roterande rörelse av turbiner. I vattenkraftverk drivs turbinerna av fallande vatten, i värmekraftverk drivs de av ånga el. het gas. Konventionella ångkraftverk har olje-eldade ångpannor för alstring av ånga, i kärnkraftverk framställs den med hjälp av kärnreak-torer. Det första kärnkraftverket startades i Storbr. 1956. E Elektricitet II, Kärnteknik I, Turbin. 421