Kunglig Majestät - Kurland Kunglig Majestät, Kungl. Maj:t, K.M:t, beteckn. för högsta statsmakten i Sverige, antingen den utövas av regeringen, dvs. konungen i statsrådet, el. av de organ som beslutar i konungens namn, såsom Högsta domstolen o. Regeringsrätten. Kungsbacka, industrisamhälle i n. Halland, 9 830 inv. Rederier, trä-, textil- o. verkstadsindustri. -K. kommun se ID Sverige. Kungsfiskar, en grupp abborrliknande, röda fiskar som föder ungar. Skagerack, Kattegatt. Ned till 1 000 m djup. Matfiskar. Jfr Uer. E Fiskar IV. Kungsfiskare, en grupp blåkråkfåglar med lång, kraftig, rak näbb o. grann fjäderdräkt. Ca 80 arter, de flesta tropiska. I s. o. mell. Sv. påträffas sällsynt kungsfiskaren el. isfågeln (18 cm), blågrön med roströd undersida. Stann- o. flyttfågel. Fridlyst. I Austral. förekommer jättekungsfiskaren, skrattfågeln el. »kokaburran» (max. 45 cm). Blir lätt tam. E Fåglar IV, IX. Kungsfågel, en olivgrön tätting med rödgul hjässa. Europas minsta fågel (9 cm). Hela landet utom längst i norr. Stann-, stryk- el. flyttfågel. E Fåglar III. Kungsgård, egendom som tillhör kronan, förr ofta bostad för landshövding el. officer; en del kungsgårdar disponeras av kungl. familjen (ex: Gripsholm, Tullgarn). Kungsleden, vandringsled rösad av STF från Abisko till Ammarnäs. Kungsljus, Verbascum, en grupp lejongapsväxter med gula blommor i lång, axlik samling. Kungsljus, V. thapsus, max. 1,5 m, har på båda sidor gråludna blad. Mörkt k., V. nigrum, max. 1 m, har mörkgröna, på undersidan ludna blad. E Blommor VIII. Kungsmynta, vildmejram, Origanum vulgäre, en max. 8 dm hög läppblommig ört med kryddoftande, blåröda blommor i kvastlik samling. Mindre allmän. Upp till Hälsingland. E Blommor IV. Kungsspira, detsamma som kung Karls spira. Kungssången, Ur svenska hjärtans djup, dikt av C.V.A. Strandberg, tonsatt av O. Lindblad (1844). Kungsträdgården, park i Sthlm (urspr. anlagd av Erik XIV), med Molins fontän o. hans staty av Karl XII samt Göthes staty av Karl XIII. Kungsvatten, en blandning av 3 delar konc. saltsyra o. 1 del konc. salpetersyra. Kan lösa guld o. andra ädelmetaller. Kungsådra finns i vissa angivna vattendrag där det på bestämd plats vid lågvatten rinner fram minst 5 m3 vatten i sekunden. Ägare av område i sådant vattendrag är skyldig att utan ersättning medge att 1/3 av det framrinnande vattnet tas i anspråk för farled, fiske, bevattning o.d. Kungsängslilja, damspelslilja, Fritillqria meleagris, en lökväxt bland liljeväxterna med klocklika, smårutigt röda (sällan vita) blommor. Odlas allmänt, även förvildad. Kungsör, tätort i s. Västmanland vid Mälaren, 5 980 inv. Armaturfabriker, mekaniska verkstäder, betongindustri. - K. kommun se E Sverige. Kungälv, industri- o. skolort vid Göta o. Nordre älvar i s. Bohuslän, 11 620 inv. Urspr. Kunga-hälla, en betydande handelsstad under 1000-t. Ruiner av Bohus fästning. - K. kommun se E Sverige. Kungörelse, offentligt meddelande vanl. från myndighet, till allmän kännedom el. efterrättelse. Kunskapens träd, enl. 1 Mos. 2:17 ett träd i Edens lustgård vars frukt Gud förbjöd Adam o. Eva att äta. Kunskapsteori, undersökning av kunskapens giltighet, ursprung o. gränser. Kuomintang, pol. parti i Kina under Chiang Kai-shek, fördrevs 1949 till Formosa. Kupé. 1. Avdelning i järnvägsvagn. - 2. Hel- el. halvtäckt fyrhjulig hästdragen vagn. B Vagnar. Kupera, skära av, stubba (t.ex. svansen på); ta av de översta korten i leken o. lägga dem under de övriga. Kuperad, även: backig. Kuplett, skämtsam el. satirisk visa, oftast i revy, vanl. med aktuella anspelningar. Kupning, uppläggning av jord kring plantor. Kupolkyrka. B Stilar III. Kupong. 1. Avskiljbar del av häfte, blankett o.d. Mots: talong. - 2. Från obligation, aktie el. lott-brev avskiljbar del med ränte- el. vinstanvisning. Kupongskatt, skatt med 30% på aktieutdelning i Sv. för den som inte bor här. Kuprin, Aleksandr, 1870-1938, rysk förf., fullföljde den ryska realistiska traditionen. Romaner o. novellurvalet Sjösjuka. Kur. 1. Metodisk behandling av en sjuk; läkemetod. - 2. Uppvaktning; mottagning (jfr Cour). - 3. Litet skjul; sufflett, regntak. Kurage [-asj], mod, frimodighet. Civilkurage, mod att hävda en egen åsikt i strid med t.ex. opinionens. Kurant, gångbar (särsk. om mynt); kry. Kurativ, botande, kurerande. Kurator. 1. Ordf, i nationsförening vid sv. univ. - 2. Person med myndighets förordnande att tillvarata annans rätt. - 3. Socialkurator, tjänsteman vid sjukhus, skolor m.m. med uppgift att hjälpa o. råda i ekonomiska o. personliga angelägenheter. - Kuratel, kurators verksamhetsområde. Kurbits, annat namn på pumpa. Kurbitsmålning [även -bits-], dalmålningarnas stiliserade blomdekor. Kurder, islamiskt folkslag kring Eufrats o. Tigris’ övre lopp. Ca 10 milj., 4 milj, i Turkiet. Har flera gånger krävt självständighet för Kurdistan. Kurera, bota. Kurfurste, ty. Kurfurst, ’valfurste’, riksfurstar i tysk-romerska riket som från 1200-t. till 1806 valde kejsare. Kurialstil, detsamma som kanslistil. Kurian, påvliga el. rom. k., påvens hov o. katolska kyrkans centralregering i Rom. Kurilerna, 1 200 km lång vulkanisk ökedja mellan Japan o. Kamtjatka. 10 200 km2, ca 30 000 inv. Betydande fiske. - Avträddes 1945 av Japan till Sovj. Kuriositet el. kuriosum (plur. kuriosa), märkvärdighet, raritet. Kurir, ilbud; person med depescher mellan utrikesdepartementet o. beskickning i främmande land. Sådan kurirpost visiteras ej vid gränsen. Kurigs, besynnerlig, högst märkvärdig. Kurland, historiskt landskap i Lettland, Sovj., den sydligaste av de forna Östersjöprovinserna. Hertigdöme 1561-1795, därefter ryskt. Tillhörde Lettland 1918-39. 436