Liberalism - Lifta Liberalism (av lat. liber, fri), pol. o. ekon, åskådning, som hävdar individens pol. o. ekon, frihet. L. framträdde mot slutet av 1700-t. o. i början av 1800-t. delvis som en reaktion mot merkantilismen. I den moderna 1., den s.k. socialliberalismen, förenas frihetskravet med sociala reformkrav. Adj: liberal. Liberia, rep. i Afrika. 111 000 km2, 1,1 milj. inv. Huvudstad Monrovia (se d.o.). Tropiskt klimat. Regnskog o. savann. Primitivt jordbruk. Stor export av järnmalm (exploaterat av bl.a. Lamco), gummi, kaffe. Många utländska handelsfartyg registrerade på L. under s.k. bekvämlighetsflagg. -L. bildades 1847 av frigivna amer. negerslavar. Deras ättlingar, såsom W. Tubman, president 1944-71, har dominerat samhället, delvis i motsättning till den inhemska befolkningen. Liber studiosus, lat., fri student. Libertin, vällusting, utsvävande person. Libido, lat., ’åtrå’. Hos Freud: till könsdriften bunden psykisk energi; hos Jung: livsenergi i allmänhet. Libration, oregelbunden störning i månens rörelse. Libretto, ital., text till opera el. operett. Libyen, rep. (1951) i Afrika, med prov. Cyrenaica, Fezzan o. Tripolitanien. 1 760 000 km2, 1,9 milj. inv. Huvudstäder Tripoli (Tarabulus) och Benghazi (se dessa ord), administrativt centrum Al Bayda (15 000 inv.). Religion islam, språk arabiska. Oken o. stäppland. Betydande oljefyndigheter; hudar o. skinn, jordnötter. - Ital. koloni 1912-51. Kungadömet störtades 1969 genom en militärkupp. L. ingick 1971 i federation med Egypten o. Syrien (Arabrepublikernas fedration). Licens, tillstånd till något som eljest är förbjudet el. förbehållet annan. Ex: utnyttjande av patent. Licentia poetica, lat., 'poetisk frihet’, språkligt uttryck som endast kan tillåtas i skönlitterär text. Licentiat [-siat], förk. lic., titel för den som vid univ. el. högskola avlagt högre examen, licentiatexamen; sammanfördes 1969 med doktorsgraden. Lidbom, Carl, f. 1926, statsråd. Departementsråd i justitiedep. 1966, rättschef där 1968-69, konsult från 1969. Lidholm, Ingvar, f. 1921, komp., prof, vid Musikhögsk. i Sthlm 1965. Kammarmusik. Körverk: Laudi 1947. Orkesterverk: Ritornell 1956, Poesis 1964. Lidice [lidditse], gruvsamhälle i Tjeck. 35 km v. om Prag. Utplånades av tyskarna 10 juni 1942 som repressalieåtgärd för attentatet mot tf riks-protektorn R. Heydrich. Återuppbyggt som nationellt äreminne. Lidingö, samhälle på ön L. n.ö. om Sthlm, 29 800 inv. AGA o.a. industrier; Millesgården (museum). Broförbindelse med Stockholm. - L. kommun se E Sverige. Lidköping, industriort i n. Västergötland vid Vänern, 21 300 inv. Stort torg med märklig träbyggnad, Gamla rådhuset, tidigare jaktslott för M. G. De la Gardie (1600-t.). AB Rörstrands Porslinsfabriker, L:s mek. verkstad (SKF), plastfabrik (PLM), sågblads-, verktygs-, snickerifabriker m.m. - L. kommun se E Sverige. Lidman, Sara, f. 1923, förf. Norrlandsromaner: Tjärdalen 1953, Hjortronlandet 1955, Regnspiran 1958, Bära mistel 1960. Dramatik: Job klockmakares dotter 1954, Marta, Marta 1970. Lidman, Sven, 1882-1960, förf. Sensuell ungdomslyrik. Romaner: Silfverstååhl, 5 band 1910-13, Huset med de gamla fröknarna 1918, Såsom genom eld 1920. Predikant i pingströrelsen (Filadelfia) 1921-48, många predikosamlingar. Fyra memoarvolymer, inledda med Gossen i grottan 1952. Lidner, Bengt, 1757-93, skald, förromantiker. Bohemiskt liv. Operan Medea 1784, dikterna Grevinnan Spastaras död 1783, Yttersta domen 1788. - Lidnerska knäppen, »en knäppning i huvudet», som L. sägs ha upplevat under sin skoltid o. efter vilken han slog om från tröghet till snabb uppfattningsförmåga. Lido, ital. namn på sandrevlar som avskiljer lagun från havet, t.ex. öarna utanför Venedig, där den berömda badorten Lido ligger. Även namn på badstrand i allmänhet. Lie [li], Jonas, 1833-1908, norsk förf. Psykologiska romaner med impressionistisk teknik. Familjen på Gilje 1883, Kommendörens döttrar 1886. Lie [li], Trygve, 1896-1968, norsk politiker (arbetarpartiet), utrikesminister 1941-46, FN:s generalsekr. 1946-53, fylkesman i Oslo 1955-63. Liebfraumilch [lip-], ty., ’Vår frus mjölk’, rhen-vin, urspr. från Worms. Liebhaber [lip-], ty., försvenskat libhaber, älskare av (t.ex. konst, böcker). von Liebig [libi?], Justus, 1803-73, tysk kemist. Banbrytande arbeten inom den organiska kemin (förbättrad elementaranalys) o. inom jordbruks-kemin. Liebknecht [lipknegt]. - 1. Wilhelm, 1826-1900, tysk politiker, jämte Bebel en av det tyska soc.dem. partiets grundare (1869). - 2. Karl, 1871-1919, son till L.l, tysk socialistisk politiker, aktiv antimilitarist. Dödades som en av ledarna i spartakistupproret i Berlin. Liechtenstein [li^tansjtajn], suveränt fursten-döme (sedan 1719) mellan Schweiz o. Österr. 158 km2, 21 400 inv., tysktalande katoliker. Jordbruk o. boskapsskötsel. Tull-, mynt- o. postunion med Schweiz. Huvudstad Vaduz, 3 900 inv. Lied [lit], ty., plur. Heder [lid-], sång, visa. Beteckn. på lyrisk solosång med pianoackompanjemang. Liedholm, Nils, f. 1922, fotbollsspelare, professionell i Italien 1949. Guld i OS 1948, silver i VM 1958. Liège [liäs], flaml. Luik, stad i ö. Belgien. 500 000 inv. Centrum i ett tättbefolkat stenkols-distrikt med mångsidig, mest tung industri. Univ. från 1817. Liera, förbinda, förena. Lifar, Serge, f. 1905, rysk-fransk dansör o. koreograf. Verksam först vid Ryska baletten, sedan huvudsaki. vid Stora operan i Paris. Icare 1935, Suite en blanc 1943. Life, eng., 'liv’, amer. bildtidskrift, gr. 1936 i New York. Flera utländska editioner. Starkt patriotisk. Nedlagd 1972. Liffner, Axel, f.1919, skald, kulturskribent. Ordknapp 40-talistisk lyrik i bl.a. Opus 0,09 1947, Vardagsbilder 1969. Lifta, gratisåka, vanl. med bil. 457