Livslängd - Ljungpipare Norden Österländsk o. slavisk litteratur Upanishaderna Lao-tse Amos, Jesaja Jeremia, Hesekiel Ramayana Höga visan, Job Psaltaren Bhagavadgita Nya testamentet Runstenarna De äldsta Eddadikterna Ynglingatal Li Tai-po Firdausi Isländska sagor Snorre Sturlasson Saxo Fornaldarsagor Ballad o. folkvisa Lagar, rimkrönikor Nestorskrönikan Omar-el-Chajjam Kabbala Kinesisk dramatik Birgitta Olaus Petri Hans Tausen Bibelöversättn. Tusen och en natt Japanska no-dramer Kinesiska romaner o. noveller Psalmdiktning: Kingo Stiernhielm Wivallius Holberg Dalin Linné Bellman Ewald Kellgren Tegnér, Geijer Stagnelius Oehlenschläger Heiberg, Grundtvig H. C. Andersen Kierkegaard Runeberg. Almqvist Wergeland, Welhaven Pusjkin Gogol Turgen je v Tolstoj Dostojevskij Ibsen, Björnson Lie, Kielland Brändes, Strindberg Jacobsen, Bang Heidenstam, Lagerlöf Fröding, Karlfeldt Tjechov Gorkij J. V. Jensen Hamsun, Undset Sandemose Hj. Bergman Lagerkvist, Ekelöf Moberg, Martinson Lindegren, Johnson Majakovskij Sjolochov Ehrenburg Pasternak Solzjenitsyn Livslängd. Växterna indelas efter livslängd i annuella (1-åriga), bienna (2-åriga) o. perenna (fleråriga); av de senare kan t.ex. lind o. ek bli över 1 000 år gamla, Californias mammutträd ca 4 000 år. Djurens l. är vanl. låg, endast en del större djur kan bli över 100 år gamla, t.ex. elefanter, valar, gamar, krokodiler, jättesköldpaddor, hajar. Människans medellivslängd har stigit oavbrutet; i Sv. var den under 1840-t. 44 år mot nu ca 72 för män o. 76 för kvinnor. 13 Livsmedelskontroll, födoämneskontroll, tillsynen enligt 1971 års livsmedelslag av den hygieniska beskaffenheten hos livsmedel o. de lokaler där sådana framställs, förvaras, försäljs m.m. Handhas av hälsovårdsnämnder, länsstyrelser o. Statens livsmedelsverk. Livsmedelsverket, se Statens livsmedelsverk. Livsträd, se Thuja. Livs typ, detsamma som biotyp. Livvakt, trupp el. person med uppgift att skydda en viss person. Ljud, mekanisk svängningsrörelse i något medium, vanl. luft; fortplantas i form av tryckvågor p.g.a. luftpartiklarnas svängning. Ljudhastigheten i luft är ca 340 m/s. Svängningsrörelser-nas storlek (amplitud) bestämmer ljudstyrkan (objektiv måttenhet: decibel, dB; subjektiv: fon) o. antalet svängningar per sekund (frekvens) bestämmer tonhöjden (måttenhet: Hertz, Hz). Flertalet naturliga ljud innehåller flera frekvenser (deltoner el. grundton o. övertoner). Vid musikaliska ljud står deltonernas frekvenser i heltalsför-hållande till varandra. Övertonernas antal b. styrka är avgörande för ljudets klangfärg. Läran om ljudet kallas akustik. E, även E Film I, Vågrörelse. Ljudlag, inom språkvetenskapen regel efter vilken en viss ljudförändring sker i ett språk. Ljudskrift, (skrift med) fonetiskt el. ljudenligt alfabet, vanl. det som utarbetats av Association phonétique internationale. E Fonetik. Ljudvallen passeras av ett flygplan vars hastighet ökar över ljudets (Machtal 1). Därvid uppstår kraftiga tryckvågor som på marken uppfattas som en knall, s.k. bang. Ljumske, den snedgående fåra som utgör gränsen mellan buk o. lår. Ljung, Calluna vulgqris, ris bland ljungväxterna, max. 4 dm högt. Övervintrande, barrlika blad o. skära blommor i ensidig klase. Allm. på skogs- o. hedmark. E Blommor V. Ljung, Martin, f. 1917, skådesp., sångare, komiker, främst i Povel Ramels Knäppupp-revyer. Film: Ratata 1956. Ljung, Wiweka, f. 1935, dansös, vid Operan sedan 1953. Även jazzbalett. Ljungan, älv i mell. Norrland, från Härjedalen genom s. Jämtland o. Medelpad. 350 km. Flera kraftverk. Ljungberg, Helge, f.1904, religionshistoriker, biskop i Sthlms stift 1954-71. Ljungby, industriort i s.v. Småland vid Lagan, 12 600 inv. Gammal vägknut o. handelsort. Mekaniska verkstäder, plast-, snickeri-, möbel- o konfektionsindustri. - L. kommun se E Sverige. Ljungbyhed, tätort i mell. Skåne, 2 335 inv. Krigsflygskolan. Ljungpipare, brockfågel, en 28 cm lång små-vadare, spräcklig i gult, vitt o. svart. En nordlig 463