Manhål - Manutius Manhål, hål i cistern, ångpanna o.d., genom vilket man kan krypa in för att utföra t.ex. rengöring el. reparation. Mani, vurm, ensidig böjelse. - Med: psykisk o. kroppslig oro o. överretbarhet, ofta med idéflykt o. storhetsfantasier. Manisk, maniakalisk, exalterad, upprymd. Maniererad, tillgjord, förkonstlad. Manierism, i konstnärlig formgivning ytlig virtuositet, förkonstling o. upprepning av andras maner. Manierismen, ital. senrenässansens konst, som pendlade mellan olika stilar o. olika känslolägen o. därmed bröt den klassiska harmonin. Manifest. 1. Tydlig, uppenbar. - 2. Offentligt tillkännagivande el. framlagt program. - 3. Lastcertifikat, skeppsdokument som upptar avsändare o. mottagare av transporterat gods, fraktbelopp m.m. Manifestation, uppenbarande; yttring; offentliggörande. Manifestera, ge uttryck åt; manifestera sig, ta sig uttryck, hävda sig. Manikeism, av persern Mani (216-277 e.Kr) stiftad religion med gnostisk prägel o. främst karaktäriserad av en stark dualism mellan ljusets o. mörkrets världar. Manikyr, manikur, fr. manucure, hand vård, nagel vård. Manila, Manilla, stad på ön Luzon, Filippinernas största stad. 1,3 milj. inv. Handels- o. industristad. Manilahampa, fiber som erhålls ur bladslidorna av Musa textilis, en bananväxt från Filippinerna. Anv. till trossar o.d. E Nyttoväxter III, Träd III. Manipkväxt, kassavabuske, cassava, Manihot utilissima, perenn buskartad ört bland törel-växterna. Tropiska Sydamerika. Knölroten, maniok, används bl.a. för framställning av tapipkamjöl o. arrowstärkelse. E Nyttoväxter I. Manipulation, handgrepp, (knepigt el. bedrägligt) tillvägagångssätt, kupp. Manipulera, hantera; förfara (bedrägligt); påverka. Manke, främre ryggdelen hos hästen o. vissa andra djur. E Häst. Mankemang, bristfällighet, fel; krångel. Mankera, fattas, klicka; försumma, komma för sent till. Mankhöjd, ett djurs kroppshöjd vid manken. Mann. 1. Heinrich, 1871-1950, tysk förf., bosatt i USA från 1940. Undersåten 1918, en satir över tysk mentalitet. - 2. Thomas, 1875-1955, bror till M.l, tysk förf., bosatt i USA 1938-52. Nobelpris 1929. Psykologiska romaner, ofta över temat konstnärskap kontra borgerlighet. Buddenbrooks 1901, Bergtagen 1924-26, Josef och hans bröder 1933-43, Doktor Faustus 1947. Mann, Tor, 1894-1974, prof., dirigent o. pedagog. Manna, stelnat sött sekret från vissa växter, t.ex. mannaasken. Laxermedel. Även näringsämne. - Mannaregn, bl.a. omnämnt i Bibeln, härrör från av vinden lösryckt mannalav, Lecanpra esculenta. Mannagryn, urspr. frön av mannagräsen, Glyceria, nu oftast krossade vetekorn. Mannamån, partiskhet, orättvisa. Mannekäng, person som för modefirma klär sig i o. visar nya modeller; skyltdocka. Mannerheim, Gustaf, 1867-1951, frih., finl. militär o. statsman. Var officer i rysk tjänst, ledde »de vita» under inbördeskriget 1918, var riksföreståndare 18-19, som fältmarskalk överbefälhavare i krigen 39-40 o. 41-44, president 44-46. Minnen 1951-52. Mannheim, stad i V-Tyskl. vid sammanflödet Neckar-Rhen. 331 000 inv. Omlastningshamn (kol, olja, spannmål). Mångsidig industri. Gr. 1606. Barockslott. Mannheimskolan, en grupp tonsättare verksamma omkr. 1750 vid hovkapellet i Mannheim (J. Stamitz m.fl.). M. utvecklade den stil som fullkomnades av wienklassikerna (bl.a. sonatform, homofoni, stark dynamik). Manodepressiv sjukdom (även manisk-depressiv el. maniko-depressiv), delvis ärftlig mentalsjukdom med pendling mellan abnorm nedstämdhet o. abnorm upprymdhet. Manometer, apparat för mätning av tryck hos gaser o. vätskor. Mansardtak, brutet yttertak som möjliggör inredning av en vindsvåning med utskjutande fönster, mansardfönster. Manschett, bred ärmlinning; bricka som droppskydd på ljusstake. - Manschettproletariat, underbetald personal i s.k. manschettyrken (tjänstemän o.d.). E Dräkt I. Mansfield, Katherine, pseud. för Kathleen Beauchamp, 1888-1923, eng. förf., f. på Nya Zeeland. Noveller präglade av psykologisk finess o. utsökt stilkonst. Manta. E Fiskar V. Mantal, gammalt mått på en jordegendoms skatteförmåga; även för ett hemmans andel i en by. Mantalsskrivning, före 1967 årlig befolknings-registrering grundad på särskilda mantalsupp-gift er (namn, födelsedatum etc.), som allmänheten hade att avlämna. Mantegna [-tenja], Andrea, 1431-1506, ital. målare o. kopparstickare, mästare i perspektivisk rumsgestaltning. Kristi begråtande. Se även Mantua. Mantel. 1. Ärmlöst ytterplagg som sveps runt kroppen. E Kronor. - 2. Hölje kring projektil, eldrör m.m. - 3. Den buktiga ytan hos en kon el. cylinder, mantelyta. - 4. Aktiemantel, själva värdepapperet till skillnad från kupongarket. - 5. Hudbildning hos manteldjur o. blötdjur. E Snäckor. Manteldjur, en grupp vattenlevande ryggsträngs-djur, vilka som vuxna är inneslutna i en mantel av ett cellulosaliknande ämne. Över 1 000 arter i alla hav. Hit hör bl.a. sjöpungar, som bildar kolonier på stenar o. alger. E Nässeldjur. Mantik, -manti, spådomskonst. Mantilj, spetsslöja, som av spanjorskorna bärs draperad över en hög hårkam; spetssjal. Mantua, ital. Mantova, stad i n. Italien. 68 000 inv. Renässansbyggnader, bl.a. Castello di San Giorgio med fresker av Mantegna. - Styrdes av ätten Gonzaga ca 1300-1700. E Italien. Manual, handklaviatur på bl.a. orgel. Manuell, som utförs för hand el. sköts med händerna. Manufaktur, garn o. vävnader; ibl. vissa järnvaror. Manuskript, handskrift; text, avsedd att sättas o. tryckas (ofta förk. manus). Manutius, Aldus Pius, 1449-1515, boktryckare o. förläggare i Venedig, berömd för sina klassikerutgåvor, s.k. aldi ner. E Stilar IV. 483