Marne - Marx Marne [marrn], biflod till Seine, n.ö. Frankr. 525 km. - I Marneslaget sept. 1914 hejdades den tyska framryckningen. Marocko, kungarike i Afrika. 444 000 km2, 15.0 milj. inv. Atlasbergen når 4 165 m ö.h. Citrus-frukter o. grönsaker. Fiske. Fosfater, järnmalm. Huvudstad Rabat (se d.o.). - Omkr. Kristi födelse kom M. under rom. välde som provinsen Mauretania. 1912 uppdelades området i ett franskt o. ett spanskt protektorat samt den internat. zonen Tanger. Hela området sammanfördes o. fick full suveränitet 1956. M. styrs som diktatur av kung Hassan II (regent sedan 1961), vilken utsatts för blodiga kuppförsök 1971 o. 1972. Marodera, ströva kring o. plundra, skövla (om soldater). Marodör, plundrare. Marokäng, saffian, mjukt läder av get- el. fårskinn, färgat o. krusat på narvsidan. Anv. bl.a. till finare bo^band. Maroner, se Kastanje. Marrakech, gammal stad vid karavanvägarna i centrala Marocko. 262 000 inv. Moskéer, ringmur. Känt för sina mattor o. lädervaror. Mars. 1. I rom. myt. krigsguden. Grek, motsv. Ares. ID Mytologi. - 2. Från solen räknat den fjärde planeten i solsystemet o. vår närmaste granne utanför jordbanan. Dess medelavstånd från solen är 228 milj, km, diametern 0,53 ggr jordens. Marsåret är 687 dygn, marsdygnet 24 tim. 37 min. Planeten har polarkalotter av rimfrost o. kolsyrasnö, den mycket tunna atmosfären består främst av koldioxid. Ytan liknar månens. De s.k. marskanalerna, upptäckta på 1870-t., är ett oregelbundet mönster som sett från jorden uppfattats som geometriskt ordnade linjer el. streck. M. har två små månar. Kännedomen om M. ökade väsentligt under 1970-t. tack vare de rymdfarkoster som skickades mot planeten, bl.a. USA:s Mariner-serie. ID Astronomi. Marschall, fackla i form av skål med brännbart ämne. Marseille [-säj], hamnstad i s.ö. Frankr. 890 000 inv. Landets näst största stad, urspr. en grek, koloni. Stor handelsstad. Univ. Katedral från 1100-t. Le Corbusiers höghus 1952. Marseljäsen, fr. La Marseillaise, revolutions-sång, Frankr:s nationalsång, skriven 1792. Text o. musik av C.J. Rouget de Lisle, senare bearbetad. Marsfältet, lat. Campus Martius, fält i det forntida Rom, helgat åt krigsguden Mars. Även stor öppen plats i Paris: (Place) Champs de Mars. Marshall, George Catlett, 1880-1959, amer. militär o. politiker, utrikesminister 1947-49, försvarsminister 1950-51. Nobels fredspris 1953. M. lanserade Marshallhjälpen, ett ekon, hjälp-program för Europa 1948-52 med gåvor o. lån till ett värde av 15 miljarder dollar. Marshallöarna, se Marianerna. Marsipan, (fin) mandelmassa, dvs. blandning av mald sötmandel, florsocker o. äggvita. Marsk, benämning på en av de högsta riks-ämbetsmännen i de nordiska länderna under medeltiden. Riksmarsk, 1634-76 chefen för lant-krigsmakten. Marskalk [-sj-, även -sjalk], den högsta militära värdigheten i de flesta länder. Utmärkelsetecken är en kort marskalksstav. Även benämning på ordningsmän vid offentliga festligheter o.d.; vid bröllop brudparets manliga uppvaktning. Marskland, låglänta, stundom översvämmade kustområden av avsatt slam. Marstrand, en av västkustens förnämsta badorter, i Bohuslän, 40 km n.v. om Gbg, 1 072 inv. Karlstens fästning (1600-t.) på Marstrandsön. Marsvin, en grupp svanslösa gnagare med klumpig kropp o. korta ben. Längd ca 20 cm. Sydamerika. Tamformen kom till Europa på 1500-t. Anv. som försöksdjur vid vetenskapliga experiment. E Gnagare. Marta, syster till Maria o. Lasarus (Luk. 10:38 ff.), typgestalt för en praktiskt verksam kristen fromhet. Martasbekymmer, hushållsbestyr, materiella omsorger. Marter, plågor, kval. Martera, pina. Martialisk, krigisk (ofta ironiskt). Martin, Dean, f.1917, amer. sångare o. film-skådesp. Dårfinkar är vi allihopa 1949, De unga lejonen 1958, Airport 1969. Martin, Elias, 1739-1818, målare o. grafiker, prof, vid Konstakad. 1785-1814. Akvarellens store mästare i Sv. Topografiska vyer från Sthlm o. sv. herresäten. Martin du Gard [marüPdy gar], Roger, 1881-1958, fransk förf., nobelpris 1937. Släkten Thibault 1-8, 1922-40. Martini, vermouth från den ital. vinfirman Martini e Rossi, Turin. Dry Martini, drink av vermouth o. gin. Martinique [-nikk], fransk bergig ö bland Små Antillerna, Västindien. 1 100 km2, 320 000 inv. Huvudstad Fort-de France, 99 000 inv. Martinprocessen [martäng-], metod för framställning av stål. E Järn. Martinson, Harry, f. 1904, förf., Sv. akad. 1949, fil. hed.dr 1954. Nyskapande, fantasifull o. spontan stil. Sjömansminnen i bl.a. Resor utan mål 1932, barndomsminnen i Nässlorna blomma 1935. Naturmeditationer. Luffarromanen Vägen till Klockrike 1948. Lyrik: Nomad 1931, Passad 1945, Dikter om ljus och mörker 1971. Diktcykeln Aniara 1956, opera 1959 med musik av K.-B. Blomdahl. Martinson, Moa, f. Swartz, 1890-1964, förf. Självbiografiska romaner, t.ex. Mor gifter sig 1936. Bonderomaner. 1929-40 g.m. Harry M. Martinsson, Bo, f. 1922, gen.dir. o. chef för kriminalvårdsstyrelsen från 1970. Martorn, Eryngium maritimum, en tistelliknande, flockblomstrig ört med blågröna, handflikiga blad o. ljusblå blommor i huvud. Strandväxt. S. Sv. Sällsynt. Fridlyst. E Blommor VIIL Martyr, blodsvittne, person som ger sitt liv för sin tro på Kristus; person som får lida för sin övertygelse; oskyldigt offer. Martyrium, martyrskap, martyrdöd. Marulk, havsulk, ulk', en max. 1 m lång taggfenig bottenfisk med stort huvud o. brett gap. Ovan brunaktig, under vit. Västkusten. Kallas i handeln kotlettfisk. Hos djuphavsmarulken blir hanen bara 4-5 cm o. lever parasitiskt på den meterlånga honan. E Fiskar I, IV, VII. Marvin, Lee, f. 1924, amer. filmskådesp. Vild ungdom 1953, Cat Ballou 1965, Point Blank 1968, Monte Walsh 1970. Marx, Bröderna M., amer. filmkomiker, Leonard (Chico), 1891-1961, Arthur (Harpo), 1893-1964, Julius (Groucho), f. 1895. Crazykomik. En dag i 486