Medicinalväxter - Mellersta Östern Medicinalväxter, sådana växter som lämnar produkter, vilka används som läkemedel. Ca 1 000 läkeväxter var kända i Kina redan 2 700 f.Kr. Odling av m. är fortfarande av stor betydelse, men många av de verksamma ämnena i växterna kan nu framställas syntetiskt. E Medicinera, inta läkemedel. Medien, forntida omr. i n.v. Iran, stat på 600-t. f.Kr., erövrat av perserna 552 f.Kr. Medikament, läkemedel, medicin. Medikus, äldre ord för läkare. Medina, arab. Madinat el-Nabi, stad i v. Saud-Arabien. Ca 100 000 inv. Pilgrimsstad med Muhammeds grav. Medio, lat., ’i mitten’, mitten av en månad, i växellagen den femtonde, i köplagen den elfte t.o.m. tjugonde dagen i månaden. Medioker, medelmåttig, rätt enkel. Medisterkorv, milt kryddad korv av fläsk. Meditation, inåtvänd betraktelse, begrundan. Meditativ, tankfull, begrundande. Meditera, vara försjunken i tankar. Mediterran, medelhavs-. Medium. 1. Mitt, mellanled; förmedlare; medel. 2 . Ämne, omgivning, element (särsk. inom fysiken). - 3. Mat: medelvärde. - 4. Person med förmåga att förmedla ockulta fenomen. Med. kand., medicine kandidat, lägsta lärdomsgraden inom medicinska fakulteten. En leg. läkare är med. lic., medicine licentiat (denna examen avvecklas fr.o.m. 1969), el. med.dr, medicine doktor. Médoc [-dåkk], landskap i s.v. Frankr. Vindistrikt (bordeauxviner). Medsols, (rörelse som går) i solens riktning, dvs. som visarna på ett ur. Mots: motsols. Korrektare är medurs resp, moturs. Medusa. 1. I grek. myt. en av de tre gorgonerna, ett kvinnligt vidunder med ormar till hår o. en blick som förstenade betraktaren; dödades av Perseus. - 2. Fritt simmande könsindivid hos polypdjur o. maneter. E Nässeldjur. Medvurst, metvurst, rökt, starkt kryddad korv av malet oxkött, späck m.m. Meeting [mit-], eng., möte, tävling, församling. - Inom hästsporten sammanhängande serie tävlingar på en plats. Mefistofeles, Mefisto, djävulen i Faustsagan. Mefistofelisk, djävulsk, hångrinande. Mega-, meg-, stor- (grek, förled); som förled till måttenhet: en miljon ggr denna (ex: megavolt, MV= 1 miljon volt). Megafpn, ropare, stor taltratt, som riktar o. förstärker ljudet. Megalitkultur, trattbägarkultur, Nordens äldsta åkerbrukscivilisation, kom till Skandinavien vid mitten av 3:e årtusendet f.Kr. Medförde konsten att slipa flinta. Stenkammargravar (dösar o. gånggrifter). Megära (av grek. Megaira, en av erinnyerna), argsint o. elak kvinna. Mehr, Hjalmar, f.1910, kommunalpolitiker (s), finansborgarråd i Sthlm 1958-66 o. 1970-71, fastighetsborgarråd 1966-70, landshövding i Sthlms län från 1971. Meidner, Rudolf, f. 1914, nationalekonom av tysk härkomst, fil. dr, chef för LO:s utredningsavd. 1945-66, för Institutet för arbetsmarknadsfrågor 1966-71, forskartjänst vid LO från 1971. Meios. E Ärftlighet. Meir, Golda, f. 1898 i Kiev, israelisk socialistisk politiker, utrikesminister 1956-66, premiärminister 1969-74. Meissen [maj-], stad i Ö-Tyskl. 48 000 inv. Europas första porslinsfabrik, gr. 1710, ledande under 1700-t. Sengotisk domkyrka (1200-1400-t.) E Stilar IV. Meitner [majt-], Lise, 1878-1968, österr.-sv. fysiker, prof, i Berlin 1926-33, senare verksam i Sthlm. En av pionjärerna vid studiet av kärn-klyvningen. Mejeri, lokal där mjölk bereds för försäljning el. bearbetas till grädde, smör o. ost. Mejram, Origanum majorqna (Majorqna hortensis) odlad läppblommig kryddört med små vita blommor. Från Medelhavsområdet. Jfr Kungsmynta. E Kryddväxter. Mekanförbundet, Sveriges M., sammanslutning (1911) av mekaniska verkstäder o. gjuterier, nuv. namn 1946. Mekanik, läran om krafters verkan på kroppar i vila el. rörelse. Mekaniker, person som tekniskt el. vetenskapligt ägnar sig åt mekanik. Mekanism. 1. Maskinell anordning för viss funktion, t.ex. låsmekanism. - 2. Mekanistisk världsförklaring, åsikten att tillvarons krafter är blint o. mekaniskt verkande. Mots: finalism el. teleologi: att världsförloppet leds av ändamål. Mekong, flod i Bortre Indien, från ö. Tibet till Sydkinesiska havet. 4 500 km. Stort, tättbefolkat deltaområde i Sydvietnam. Segelbar 160 mil. E Flod. Melanesien, ’de svartas öar’, övärlden i v. Stilla havet från Bismarckarkipelagen i n.v. till Fidjiöarna i s.ö. Melankoli, svårmod, tungsinne; form av djup depression vid manodepressiv mentalsjukdom. Melankpliker, person som lider av m. Melankolisk, svårmodig, deprimerad. Jfr Temperament. Melankton el. Melanchton, Philipp, 1497-1560, tysk humanist o. teolog, prof, i Wittenberg. Gav Luthers kristendomsuppfattning en teologisk form bl.a. i Augsburgska bekännelsen (1530). Melangm, elakartad leverfläck. Melass, sirapsliknande-avfallsprodukt vid sockertillverkning. Anv. vid sprit- o. jästframställning samt som kreatursfoder. Melbourne, hamnstad i s.ö. Austral. 2,5 milj, inv. Industrier, exporthamn. Univ. 1956 års olympiska spel. Melchior, en av de tre vise männen. Melerad, av blandad el. obestämd färg; spräcklig. Méliès [meliäss], Georges, 1861-1938, fransk filmpionjär. Resan till månen 1902, Nordpolens erövring 1912. E Film II. Melilla, stad i Marocko, spanskt territorium. 12,3 km2, 100 000 inv. Frihamn. Mellandäck, lastutrymmet mellan däcken i fartyg med två däck; även understa däcket. Mellangärde, diafragma, skiljeväggen mellan bröst- o. bukhålorna; viktigaste andningsmuskeln. Mellanskola, äldre benämning på kommunal realskola. Mellersta Östern, eng. Middle East, Främre Orienten, s.v. Asien samt Afrikas arabstater. 493