Metrik - Michigansjön MEXICO - Historia i sammandrag 300 e.Kr. Mayafolket åstadkommer en hög kultur med eget (ännu otolkat) skriftspråk ca 300-800. Kultplatser med trappstegspyramider; högt utvecklad astronomi o. matematik. 800 Toltekerna nya kulturbärare 8OO-9OO-t. Storartade byggnadsverk i deras huvudort Tula. Metallålder fr.o.m. 900-t. 900 Mayarenässans på Yucatänhalvön 900-t. 1300 Aztekerna slår sig ned i Mexicodalen ca 1325. Grundar under 1300- o. 1400-t. ett väldigt rike med hög kultur. Skulptur, guldsmide, vävnadskonst. 1400 Staden Tenochtitlån tar ledningen i väldet. Feodalorganisation. Omfattande byggnadsverksamhet: talrika tempel, Montezumas palats. 1500 Spanjorerna under Cortés erövrar Mexico 1519-21. Vicekungadömet Nya Spanien upprättas 1535. 1600 Spansk immigration. Rovdrift i silvergruvorna. Spanskt handelsmonopol. Kyrkor i spansk senbarock med pittoresk mexikansk utsmyckning (1700-t.). 1800 Frihetskamp 1810-21 slutar med Mexicos oberoende. Kejsardöme 1822-23. Förbundsrepublik 1823-34 Nederlag i krig mot USA 1848. 1850 Revolutioner omväxlande med diktaturer 1834-61. Liberal tid under Juårez I86l-63. Europeisk intervention leder till franskstött kejsardöme under Maximilian av Österr. 1863—67. 1875 Diktatur under P. Diaz 1876-19H bringar ordning i landet. 1900 Inbördeskrig 1913-15. Neutralitet under l:a världskr. Ny radikal författning I9l7. 1925 Återuppbyggnad o. stabilisering under kraftfulla presidenter (1920-o. 1930-t.). Feodalförhållandena avskaffas. Jordreform. Deltagande i 2:a världskr. på USA:s sida — Revolutionärt agiterande monumentalmåleri (D. Rivera). 1950 Ny demokratisk författningsändring (även kvinnor rösträtt) 1952. Under president Mateos (1958-64) försök till genomgripande sociala reformer med bibehållande av privat näringsliv. 1960 Decenniet präglat av snabb industriell expansion, långsamma sociala reformer. Utrikespolitiken markerar vilja till självständighet mot USA (M. vägrar bl.a. delta i ekon, sanktioner mot Cuba). President 1964-70 Diaz Ordaz. Denne efterträddes 1970 av L. E. Alvarez. Metrik, verslära. Metrisk, i enlighet med metriken; i bunden form, versifierad. Metronom, taktmätare. Anger musikstyckes tempo medelst tickande pendel. Metropol, huvudstad, storstad. Metropolit, i grek.-ortodoxa kyrkan rang mellan patriark o. ärkebiskop. Metropolitan, Metropolitan Opera House, New York, en av världens främsta operascener, gr. 1883. von Metternich [-ni?], Klemens, 1773-1859, furste, österr. diplomat o. statsman, utrikesminister 1809-21, statskansler 1821-48. Reaktionens ledande man på Wienkongressen. Metusalem, Metusela, blev äldst av urfäderna, 969 år enl. 1 Mos. 5. Metyl, kolväteradikalen -CH3. Metylalkohol, se Metanol. Metylenblått, färgämne som används vid tryckning av bomull o. för färgning av mikroskopiska preparat. Metz [fr. uttal mäs], stad i n.ö. Frankr. 108 000 inv. Flodhamn, järnindustri. Viktig fästning sedan romartiden, starkt utbyggd sedan 1600-t., stödjepunkt i Maginotlinjen. Gotisk katedral (1200-1500-t.). Mexico, förbundsrep. i s. Nordamerika med 29 delstater, 1 federalt distrikt o. 2 territorier. 1,9 milj, km2, 48,3 milj. inv. Huvudstad Mexico City. Landet är till stor del ett torrt o. avlopps-löst högland. Kustslätterna i väster är smala o. ökenartade, i s.ö. Yucatänhalvön, lågland med kalkberggrund. I söder sänker sig landet mot Tehuantepecnäset, som bildar gräns mellan Nord-o. Centralamerika. Off. språk spanska, men ca 1 milj, talar bara någon av de 50 indiandialekterna. Rom.-katolsk religion. Hälften av befolkningen är sysselsatt inom jordbruk. Ca 1/3 av arealen är konstbevattnad. Majs, vete o. bönor är de viktigaste produkterna. Metallrikt land med betydande bergsbruk. Petroleumutvinning. -Folkrepresentation är en kongress som består av senat (60 medl. valda på 6 år) o. deputeradekammare (213 medl. valda på 3 år). Svåra sociala problem, långsam reformtakt. M. är ekon, beroende av USA. Styrs som enpartidiktatur. E Mexico City, huvudstad i rep. Mexico, beläget på platsen för aztekernas forna huvudstad Tenochtitlån. 7,0 milj. inv. Landets politiska, ekonomiska o. kulturella centrum (bl.a. univ. gr. 1551). Mångsidig industri. Meyer, Kerstin, f. 1928, sångerska, alt. Verksam bl.a. vid Stockholmsoperan. Meyerbeer, Giacomo, 1791-1864, tysk operakomp., verksam i Paris. Profeten, Afrikanskan. Mezzanin, halvvåning, låg våning mellan två högre, även kallad entresol. Mezzo-, ital. sammansättningsled: halv-, mellan-. Mezzotint, svarttonsgravyr, ett djuptrycksför-farande inom konstgrafiken som till skillnad från kopparsticket verkar med toner i stället för linjer, vilket uppnås genom att plåtens yta ruggas upp. Aven det mjuktoniga avtrycket. MHD-generator (wagneto-hydro-dynamisk), elektrisk generator, där rotorns metalliska ledare ersatts med ström av elektriskt ledande gas el. vätska. MHF, Motorförarnas helnykterhetsförbund, motororganisation för helnyktra förare, gr. 1926. Miami [majämmi], stad i Florida, USA. 335 000 inv., med förstäder 1,3 milj. Känd lyxbadort o. vinterkurort. Handelscentrum. Michanek, Ernst, f. 1919, statssekr. i socialdep. 1956-64, gen.sekr. i NIB 1964-65, gen.dir. i SIDA sedan 1965. Michaux [misjå], Henri, f. 1899, belg. konstnär o. förf., spontanistiska tuschteckningar, absurd lyrik. Michelangelo Buonarroti [mikelandsélå boånaråti],1475-1564, ital. skulptör, målare, arkitekt o. skald från Florens; jättestatyn David o. de mediceiska gravvårdarna. Verksam även i Rom; fresker i bl.a. Sixtinska kapellet o. Peters-kyrkans kupol. Michelson [majkalsn], Albert, 1852-1931, amer. fysiker, nobelpris 1907. Fastslog bl.a. att ljushastigheten är oberoende av ljuskällans rörelse (Michelson-Morleys försök). Michigan, förk. Mich., delstat (1837) i n.ö. USA. 151 000 km2, 8,9 milj. inv. Järn- o. koppargruvor. Stor bilindustri. Huvudstad Lansing, 131 600 inv., största stad Detroit. Michigansjön, Lake Michigan, den mellersta av Stora sjöarna, USA. 58 000 km2, 178 m ö.h., 281 m djup. 498