Mistel - Moatjé Mistel, Viscum album, gröngul, gaffelgrenig buske, halvparasit på lövträd. Läderartade, övervintrande blad. Mälardalen, ö. Småland, Västergötland. Sällsynt. Fridlyst. Ansågs förr helig. E Träd I. Mistinguett [mistä^gätt], artistnamn för Jeanne Bourgeois, 1869-1956, fransk revysångerska, berömd för sitt sprittande humör o. sina vackra ben. Mistral [-all], kraftig, ofta kall, nordlig fallvind vid franska Medelhavskusten. Mistral [-all], Gabriela, 1889-1957, chilensk förf., lyriker; nobelpris 1945. Sången om en son. Misär, nöd, armod; i kortspel (t.ex. vira) spel där man skall undvika att ta stick. Mitchell, Margaret, 1900-49, amer. förf. Syd-statsromanen Borta med vinden 1936. Mitella, trekantig förbandsduk. Mithradates, Mit ridates, M. VI Eupqtor, 132-63 f.Kr., kung av Pontus år 111; erövrade Mindre Asien (år 88) o. Balkanhalvön, men besegrades slutl. av Pompejus 66. Mithra(s), gammalpersisk sol- o. ljusgud, huvudgud i en senantik mysteriereligion, utbredd över hela rom. riket. Mitokondrie. E Cell, Växtriket III. Mitps. E Ärftlighet. Mitra. 1. Antik huvudbindel el. mössa för kvinnor. - 2. Biskopsmössa. Mittenpartierna, en sedan 1960 ofta anv. beteckning för centerpartiet o. folkpartiet. Mittens rike, kines, benämning på Kina. Mitterand [-a’], Fran^ois, f. 1917, fransk politiker, från 1971 ledare för ett omskapat o. stärkt socialistiskt parti, som under hans ledning blivit den regerande gaullismens farligaste opposition. Mittpunktsnormal, se Normal. Mixed, eng., 'blandat’, om tävlingspar bestående av en herre o. en dam. Mixning, sammanförande av flera ljudupptagningar till en enhet. E Film I. Mixtum compositum, lat., 'sammansatt blandat’, litet av varje, brokig blandning. Mixtur, blandning. - 1. Blandade flytande läkemedel för invärtes bruk. - 2. Orgelregister som låter toner ur övertonsserien klinga med. Mixture [mikks-tja], eng., blandning; tämligen grovskuren typ av röktobak. Mjukost, detsamma som smältost. Mjäla, se Kornstorlek. Mjäll, små vita hudfjäll från hårbotten. Mjältbrand, vanl. dödlig bakteriesjukdom hos nötboskap, hästar, svin m.fl. Smittkällan är i regel infekterat foder. M. kan överföras även till människor. Mjälte, handstort organ i övre vänstra delen av buken med betydelse för bl.a. bildningen av vita blodkroppar. Mjälthugg, se Håll. Mjärde, burformat fiskeredskap. E Fiskar VI. Mjöd, jäst dryck av honung, vatten, humle m.m. Vanlig under nord, forntid. Mjölbaggar, en grupp skalbaggar som lever av mjöl o. gryn. Mjölbaggen (15 mm) är svartbrun o. har max. 30 mm långa gula larver, mjölmaskar. E Insekter II. Mjölby, industrisamhälle i s.v. Östergötland, 12 250 inv. Sedan medeltiden känt för sina kvarnar. Mek. verkstad o. annan industri. - M. kommun se ED Sverige. Mjöldagg, vitaktig beläggning på olika växtdelar av vissa mjöldaggssvampar, t.ex. Sphaerotheca på krusbär o. rosor. Mjöldryga, mjölöka, det svartvioletta, horn-formade vilstadiet av svampen Clqviceps purpurea. Förekommer i t.ex. rågax på kärnans plats o. innehåller bl.a. de kärlsammandragande ämnena ergotamin o. histamin. De kan i stora doser orsaka förgiftning. E Medicinalväxter I. Mjölk, vätska som avsöndras från däggdjurens mjölkkörtlar o. tjänar till föda åt de späda ungarna. Mjölkens sammansättning varierar hos olika djurarter. Som livsmedel konsumeras främst komjölk, men mjölk från andra husdjur har i en del länder viss betydelse. Mjölkcentralen, MC, Sthlm, gr. 1915, ekon, förening med Mellansv. som verksamhetsområde, landets största mejeriförening. Äger även Semper AB o. Glace-Bolaget. Mjölke. 1. Detsamma som mjölkört. - 2. (Organ som avsöndrar) sädesvätska hos fiskar. E Fiskar I. Mjölkeväxter, duntravväxter, Oenotheraceae, el. Onagrqceae, tvåhjärtbladig växtfam. Hit hör bl.a. duntrav, mjölkört o. fuchsia. Mjölkskivlingar, detsamma som riskor. Mjölksyra, a-hydroxipropionsyra, organisk syra; framställs inom bl.a. mejeriindustrin genom mjölksyrajäsning av mjölksocker. Bildas även i musklerna vid muskelarbete. Mjölkört, mjölke, kropp, rallarros, Epilpbium (Chamaenerion) angustifplium, max. 1,5 m hög ört med toppställd klase av röda blommor. Hela landet. E Blommor VIII. Mjölner, Tors hammare (se Tor). Mjölon, Arctostqphylos uva-ursi, krypande ris bland ljungväxterna med övervintrande blad, skära klocklika blommor i klase o. lingonlik, mjölig frukt. Medicinalväxt. Hela landet. E Blommor IV. MKS-systemet, måttsystem med grundenheterna 1 m för längd, 1 kg för massa o. 1 s för tid. Kraftenheten är 1 newton=l kg/m/s2. I MKSA-systemet tillkommer strömstyrkeenheten 1 ampere. Det numera allm. godtagna internat. enhetssystemet är en vidareutveckling av M. Se även Måttenheter. Mlle, förk. för fr. Mademoiselle, 'fröken’. Mme, förk. för fr. Madame, ’fru’. Mnemosyne, i grek. myt. minnets gudinna, mor till de nio muserna. Mnemoteknik, mnemonik, minnesteknik, knep för att underlätta inlärandet o. bevarandet i minnet. MO, Militieombudsmannen, tidigare en riksdagens förtroendeman med uppgift att tillse lagstiftningen o. personalen inom försvarsväsendet. Uppgick 1968 i JO-ämbetet. Mo. 1. Torrmark, bevuxen med bl.a. tall. - 2. Jordart, i kornstorlek mellan lera o. sand. Mo, Mo i Rana, industristad i n. Norge. Ca 10 000 inv. Statligt järnverk. Handel o. sjöfart. Moabiter, Mpab, i GT ett med Israel besläktat folk (avkomlingar till Lot) ö. om Döda havet. Moaré, moiré, siden- el. bomullstyg med vattrad yta. Moatjé, fr. moitié, (någons) dam el. kavaljer; person som sitter mitt emot; medspelare. 502