Mumie - Musikinstrument Mumie, människo- el. djurkropp, som med hjälp av balsamering skyddats från förruttnelse. Mumifiera, göra till m., torka ihop. E Egypten. Mumiebagge, detsamma som pillerbagge. Mumma, blandning av pilsner, porter o. socker (el. starkvin). Munch [munk], Edvard, 1863-1944, norsk målare o. grafiker, verksam i Berlin 1892-1908. Starkt känslomättad, förenklad stil, t.ex. Sjuk flicka 1886. Livsfrisen 1890-t. är en bildsvit kring temat Liv-Kärlek-Död. M. är en av det moderna måleriets banbrytare (expressionist). Mundering, soldats beklädnad o. utrustning, även soldathästs utrustning. Mungiga, munharpa, gammalt folkligt musikinstrument av järn. Hålls mellan tänderna medan man knäpper på en ståltunga. Mungo [-ngg-], ett grågulspräckligt, smidigt rovdjur bland sibetdjuren. 40-50 cm lång kropp, något kortare svans. Skicklig i att döda giftormar o. råttor. Hålls ofta tam. Indien, Ceylon. E Rovdjur II. Munin, se Hugin och Munin. Munk, manlig medl. av klosterorden (munkorden). Munk, Kaj, 1898-1944, dansk präst o. förf. Skådespel: En idealist 1928, Ordet 1932, Egelykke 1940. Dikter, predikningar, memoarer. Mördad på tysk order. Munskänk, förr hovman med uppsikt över dryckesvarorna. Munspel, ett biåsinstrument. Genom in- o. ut-andning sätter man små metalltungor i rörelse. E Musikinstrument I. Munthe, Axel (Puck), 1857-1949, läkare o. förf., drottning Viktorias läkare från 1908. Byggde på Capri villan San Michele o. testamenterade den till svenska staten. Boken om San Michele 1930. Muntra fruarna i Windsor, komedi av Shakespeare, underlag för Nicolais opera M. o. för Verdis opera Falstaff. Mur§no, förstad till Venedig på ön M., sedan 1200-t. säte för den venetianska glasindustrin. Murbräcka, gammalt anfallsvapen bestående av en lång kraftig järnskodd träbjälke varmed slogs hål i fästningsmurar. Murcia, industristad i s.ö. Spanien i landskapet M. 270 000 inv. Katedral, påbörjad på 1300-t., med barockfasad. Murgröna, Hedera helix, krypande el. klättrande buske med ständigt gröna blad o. svarta bär. Blommar på hösten. Vild i s. Sv. på Öland o. Gotland. Fridlyst. E Träd II. Murklor, skålsvampar bland sporsäcksvamparna med sadelformiga, mösslika el. veckade fruktkroppar. Många är läckra matsvampar efter för-vällning, t.ex. stör toppmurkla, Morchella rotunda, 10-25 cm hög, o. stenmurkla, Gyromitra esculenta, max. 20 cm hög. Våren. Murmansk, stad i n.v. Sovj. 309 000 inv. Ständigt isfri oceanhamn. Fisk- o. varvsindustri. Örlogsbas. Gr. 1916 vid byggandet av Murman(sk)banan, till Leningrad. Murmeldjur, ett ekorrdjur med klumpig kropp, svartgrå med rödgul undersida. Ca 60 cm. Gräver gångar i marken. Gräsätare, har kindpåsar. Går i ide. Mellaneuropa, Nordasien. E Gnagare. Mus, se Möss. Musa, sånggudinna, se Muserna. MUSIK ■ Den västerländska musikens historia i sammandrag 600 Den liturgiska sången regleras av Gregorius den store, gregoriansk sång. 850-1150 Flerstämmighetens utveckling. Notskriften utarbetas till större exakthet. 1150-1300 Två- el. trestämmiga kompositioner. »Gotisk» stil. Trubadur- o. minnesång. 1300-1450 Den flerstämmiga körsångens första blomstring (a cappella), centra i Paris o. Florens. Rikare rytmik. Den ackompanjerade profana solosångens betydelse växer. 1450-1600 Nederländska skolorna, konstfull polyfoni, stegrad uttrycksfullhet. Epoken kulminerar med Palestrina o. Orlando di Lasso. Mässa, madrigal. Lutmusikens glansperiod inleds. 1600-1750 Barocken. Generalbasepoken. Opera; första stora namn: Monteverdi (Italien), Lully (Frankr.), Purcell (Engl.), Schütz (Tyskl.). Oratorium, instrumentalkonsert. Fugans tidevarv (Buxtehude, J. S. Bach, Händel). Dur-moll-systemet, »modern» notskrift. 1750—ca 1820 Den klassiska epoken. Glucks operareform. Sonat o. symfoni utvecklas. Mannheimskolan. Wienklassikerna (Haydn, Mozart, Beethoven). ca 1820-1900 Romantiken. Romanskonstens höjdpunkt med Schubert, Schumann, Brahms o. Wolf. Musikdramatikens blomstring med Wagner o. Verdi. Den »klassiska» operetten (Offenbach, J. Strauss d.y., Millöcker). Senare hälften av 1800-t.: Stegrad subjektivitet, ökad harmonisk o. klanglig fantasi; orkestern utökas (Liszt, Berlioz). Konsertväsendets utveckling o. organisering. 1900-t. Naturalistiska tendenser inom operan, s.k. verism (Leoncavallo, Mascagni, Puccini). Impressionism (Debussy, Ravel). Den hävdvunna tonartskänslan uppluckras. Atonalitet, tolvtons-teknik (Schönberg, Alban Berg, A. von Webern). Nyklassicism (Stravinsky, Hindemith). Jazz. Folklorism (Bartök). Radikala riktningar avstår från hittillsvarande instrument: elektronisk o. konkret musik. Musch, fr. mouche [mosj], Tluga’, liten rund svart sidenlapp som damerna fäste i ansiktet o. på bröstet för att framhäva hyns vithet. 1700-t. Museiman, detsamma som muslim. Muserna, sing. musa, i grek. myt. de nio sånggudinnorna, konstens o. vetenskapens beskyddarinnor: Klio (historieskrivning), Euterpe (musik), Thalia (komedi), Melpomene (tragedi), Terpsichore (dans), Erato (kärleksdikt), Polyhymnia (hymndikt), Urqnia (astronomi), Kalliope (epik). Anfördes av Apollon. Hemvist: Helikon. Museum, offentlig byggnad med systematiskt ordnade samlingar av konstnärligt, kulturhist. el. vetenskapligt intresse. E Musfågel. E Fåglar VIII. Musical, eng., musikal, typ av modern operett med anknytning till popmusik. E Musicera, utföra musik, spela (o. sjunga). Music-hall, eng., varieté(salong). Musik. E Musikdirektör, titel för den som avlagt högre examina vid Musikhögskolan. Musikinstrument kan indelas i stränginstrument (tre underavdelningar allteftersom strängarna stryks med stråke, knäpps t.ex. med plektron el. slås an via tangenter), biåsinstrument av trä el. mässing (bleckblåsinstrument) inbegripet dragspel o. orgel samt slaginstrument (hit räknas även rasselinstrument). Vid elektriska instrument fram- 511