MÄNNISKAN 3 skelett muskulatur hjärtmusku latur glatt muskulatur Tre slags muskulatur (ovan). Skelettmuskeln består av trådlika flerkärniga celler innehållande mindre trådar (fibriller). Utseendet är i mikroskopet tvär-strimmigt, vilket gäller även om hjärt-muskulaturen. MUSKULATUREN nickmuskein kappmuskeln deltamuskeln biceps stora [-sätesmuskeln-] {+sätes- muskeln+} breda ryggmuskeln stora bröstmuskeln raka bukmuskeln främre sågmuskeln triceps kammuskeln vadmuskel skräddar muskeln inre breda lårmuskeln slanka muskeln yttre breda lårmuskeln långa vadbens muskeln främre [-skenbens-muskeln-] {+skenbens- muskeln+} raka lårmuskeln [-armstrål-bens-] {+armstrål- bens+} muskeln lårets tvåhövdade muskel Muskulatur. De ca 400 skelettmusklerna fäster i regel med senor vid skelettbenen som tjänar som hävstänger. Sammandragningen är snabb, liksom hos hjärtmuskulaturen som arbetar oberoende av viljan. Det senare gäller även om den långsamt sammandragande glatta muskulaturen som finns bl.a. i tarmväggarna. Vid lederna sitter samarbetande skelettmuskler. Armbågsleden (t.v.) har biceps som böjare och den tredelade triceps som sträckare. Armbågsbenet ledar mot både överarmsbenet och strålbenet, vilket gör underarmen vridbar ett halvt varv åt vartdera hållet.