Märgel - Mössbauereffekten Märgel, kalkhaltiga jordarter. Märgpipa, benpipa med matnyttig märg; styckningsdel av nötkreatur. E Styckning. Märla, fästanordning i form av en U-formigt böjd metalltråd. Märsta, förort till Sthlm vid järnvägslinjen Sthlm-Uppsala, 16 800 inv. 6 km n.ö. om M. ligger Arlanda flygplats. Mäsk, blandning av vatten o. malt, som fås vid brännvins- o. maltdrycksberedning. Mäss, samlingslokal för olika militära personalkategorier, t.ex. officersmäss. Mässa. 1. Den kristna huvudgudstjänsten med nattvardsfirande. - 2. Tonsättning av vissa delar av mässans text, vanl. Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus, Benedictus o. Agnus Dei. - 3. Varumarknad; nu vanl. årligen återkommande varuut-ställning. Mässbok, bok med musiken till sv. kyrkans gudstjänster. Mässfall, inställande av gudstjänst p.g.a. oförutsedda omständigheter. Mässhake, liturgiskt överplagg i kyrkoårets färger. Tillhör jämte mässkjorta, alba, o. band runt halsen, stola, den liturgiska dräkten vid altartjänst, mässkruden. Mässing, gul legering av koppar o. zink. Gulmetall, m. med hög zinkhalt. Mässingsinstrument, bleckinstrument, blås-instrument av mässing. Mässling, smittsam akut virussjukdom med bl.a. feber, hosta, små vita fläckar på munslemhinnan o. röda hudutslag. Mästarbrev, kompetensbevis som utfärdas av Sv:s hantverksorganisations styrelse. Mäster Olof, benämning på Olaus Petri; titel på Strindbergs drama om denne. Mästerskap, idrottsutmärkelse, som tilldelas segraren i s.k. mästerskapstävlingar, t.ex. världsmästerskap (VM), Europamästerskap (EM), nordiska mästerskap (NM), svenska mästerskap (SM) o. distriktsmästerskap (DM). Mästerskapsstandaret, utdelas sedan 1910 till bästa klubben i SM i fri idrott för herrar. Bästa damklubb får motsvarande pris sedan 1960. Mästersång, en skråmässigt organiserad folklig sång o. diktning i Tyskl. på 1300-1500-t. Mäster-sångare (ty. Meistersinger), utövare av m. Mätarfjärilar, en grupp nattfjärilar med stora vingar. Ca 300 arter i Sv., bl.a. tallmätare, krus-bärsmätare, frostfjäril. Svåra skadedjur. Namnet syftar på mätarlarvernas sätt att förflytta sig. E Fjärilar II. Mätetal, det tal som betecknar kvantiteten av något. Ex: »25» i »25 kg». Mätress, (högt uppsatt persons) älskarinna. Mättade föreningar, organiska föreningar i vilka kolatomerna bundit så många andra atomer som möjligt o. där kolatomerna är förenade med enkel bindning. I omättade föreningar förenas kolatomerna med två el. tre bindningar. Möbler. E, även E Stilar II-VI. Mödomshinna, hymen, halvmånformat slem-hinneveck i slidan. Genombryts vanl. vid första samlaget, deflorationen. Mödrahem, barnhem för vård av späda barn, åtföljda av sina mödrar. Mödravårdscentral, organ för statsunderstödd förebyggande vård av blivande o. nyblivna mödrar. Vården är kostnadsfri. Mögelsvampar, en grupp sporsäcksvampar, varav de flesta är saprofyter på organiska ämnen, där deras mycelium växer ut till ett luddigt överdrag av skiftande färg. Hit hör t.ex. grön- el. penselmögel, Penicillum, varav en art ger penicillin. Möller, Gustav, 1884-1970, politiker (s), red. för Social-Demokraten 1921-24, socialminister 24-26, 32-36, 36-38, 39-51, handelsminister 38-39, jur. hed.dr 45, med. hed.dr 47. Genomdrev bl.a. förbättringen av folkpensionerna. 1926 g.m. författarinnan Else Kleen (1882-1968). Mölndal, sydlig förort till Gbg. Mångsidig industri, främst textil-, el- o. pappersfabriker. Åbyfältet. Mölnlycke, industriort i s.v. Västergötland, 7 360 inv. Väverier m.m. tillhöriga Mölnlycke AB, gr. 1849. Mönja, blymönja, Pb3C4, rött färgämne. Mönstring, förr årlig kontroll av värnpliktiga; populärt: inskrivning. På- o. avmönstring, påbörjande resp, avslutande av tjänstgöring på fartyg. Mördeg, deg av huvudsaki. smör o. mjöl. Mörk, Erik, f. 1925, dansk skådesp. vid Det Kongelige. Även radio, TV o. film. Mörne, Arvid, 1876-1946, finl. förf, (svensk-spr.), litteraturhistoriker. Ordknapp lyrik. Fosterländskt engagemang. Mörner, Stellan, f. 1896, greve, surrealistisk målare. Tillhör Halmstadgruppen. Mörrumsån rinner genom Småland o. Blekinge. 180 km. Kraftverk. Laxfiske. Mörsare, artilleripjäs med kort eldrör o. mindre skottvidd än haubitsen. Mört, en karpfisk med röda fenbaser o. ögon. Max. 40 cm. Agnfisk. Sötvatten, även ostkusten. Hela landet. E Fiskar VI. Möss, en grupp råttdjur. Svansen är lika lång som kroppen. Husmusen, kroppslängd 9 cm, är vanlig i alla bebodda trakter. Skogsmusen, max. 13 cm, finns i s. o. mell. Sv. E Gnagare. Mössbauereffekten, absorption av gammastrålar genom resonans i vissa atomer i kristaller. Fenomenet är ytterst känsligt för ändringar av MÖBLER Speciella möbeltyper, i alfabetisk ordning: 1 Atenienn (etagère), nygotik, l800-t:s mitt. 2 Badkarssoffa, rokoko, l700-t:s mitt (gustavianskt tyg). 3 Bergère, rokoko, !700-t:s mitt. 4 Bockbord, 1700-t. 5 Byffé, nyrenässans, 1880-t. 6 Chiffonjé, Karl Johansstil, 1820-t. 7 Divan, ca 1900. 8 Emma, nyrokoko, 1860-t. 9 Geridon, fransk typ, helt förgylld, 1690-t. 10 Geridon, engelsk-holländsk typ i mörkbetsat trä med mässingsornament, ca 1700. 11 Imperialsäng, Karl Johansstil, ca 1830. 12 Kabinettsskåp av ebenholts, barock, 1640-t. 13 Kanapé, rokoko, ca 1740. 14 Konsolbord, gustavianskt, ca 1790. 15 Kubbstol i laggkonstruktion, medeltida stoltyp som levt kvar inom allmogekonsten (Värmland). 16 Kåsös, 1870-t. 17 Lyrbord, empire, ca 1820. 18 Panelsoffa, nyrenässans, 1880-t. 19 Schäslong, rokoko, l700-t:s mitt. 20 Sekretär, rokoko, 1760-t. 21 Sideboard, 1920-t. 22 Skänk, 1917. 23 Slagbord, rokoko, 1760-t. 24 Taburett, gustaviansk, 1780-t. 522