Nazism - Nederländerna NAZISMEN • Kort historik 1919 Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP) bildas, Hitler blir dess sjunde medlem. 1921 Hitler partiledare. SA (Sturmabteilungen) bildas. 1923 Misslyckad nazistkupp i München 8-9 nov. Hitler döms till fem års fästning (benådas 1924), skriver »Mein Kampf» under fängelsetiden. 1926 SS (Schutzstaffeln) börjar bildas. 1929 Himmler chef för SS. 1930 Nazisterna erövrar 107 mandat vid riksdagsvalen i sept. 1932 Vid riksdagsvalen i juli blir NSDAP det största partiet (230 mandat). 1933 Hitler blir rikskansler 30 jan. Riksdagshusbranden 27 febr. En fullmaktslag lägger grunden för nazistdiktaturen, övriga partier förbjuds. Nazistisk terror i hela Tyskl., Gestapo upprättas. Judeförföljelser, koncentrationsläger. 1934 Hitler genomför en blodig utrensning inom SA 30 juni. SS under Himmler blir partiets styrande elit. Hitler låter i aug. utropa sig till »Führer und Reichskanzler» efter president Hindenburgs död. 1935 Allmän värnplikt i Tyskl. De antisemitiska Nürnberglagarna. 1936 Rhenlandet besätts i mars av tyska trupper. 1938 Österr. besätts av tyska trupper o. införlivas med Tyskl. i mars (»Anschluss»), Münchenkonferensen 29-30 sept., Tyskl. erhåller de sudettyska områdena i Tjeck. 1939 Tyskarna besätter Böhmen-Mähren i mars. Tjeck, styckas. 2:a världskr. utbryter 1 sept. 1944 Militärrevolt o. attentat mot Hitler misslyckas 20 juli o. följs av blodig utrensning inom officerskåren. 1945 Hitler begår självmord i Berlin 30 april. Nazistpartiet förklaras upplöst o. förbjuds 2 aug. 1946 Nürnbergrättegången mot nazistiska politiker, militärer o. organisationer avslutas l okt. 1946. Bormann, Frank, Frick, Göring, Jodl, Kaltenbrunner, Keitel. v. Ribbentrop, Rosenberg m.fl, döms till döden. kronometer o. ett nautiskt tabellverk. Radio-navigering kan utföras antingen genom pejling av en radiosändare el. genom uppmätning av tidsskillnaden för olika radiosignaler. Sistnämnda metod kallas hyperbelnavigering o. kan utföras enl. bl.a. Decca- o. Loransystemen. Radar-navigering innebär lägesbestämning med doppler-radar o. satellitnavigering med hjälp av satelliter. Tröghetsnavigering (i robotvapen, rymdfarkoster o. atomubåtar) bygger på automatisk uppmätning av den egna rörelseförändringen i förhållande till en given utgångspunkt. E Radar. Nazism, förk. för nationalsocialism, tysk pol. rörelse, som behärskade Tyskl. 1933-45. Den nazistiska ideologin, som var nära besläktad med den fascistiska, var antikommunistisk o. präglades främst av mytbildningen kring det tyska folkets rasmässiga överlägsenhet o. kallelse till herravälde. Efter kriget har nynazistiska partier uppstått i flera västeuropeiska länder samt USA, men utan att få någon pol. betydelse. B NB, n.b., förk. för nota bene. NBC, förk. för National Broadcasting Company, jämte ABC o. CBS ledande radio- o. TV-företag i USA, gr. 1926. Dotterbolag till RCA. Ne?ndertalmänniskan, en utdöd människoras, som levde i s. o. mell. Europa från tredje mellan-istiden fram till ca 40 000 år f.Kr. Benfynd visar att n. hade starkt sluttande, föga välvd panna, kraftiga ögonbrynsvalkar o. saknade haka. E Människan. Neapel, ital. Napoli, sjöfartsstad i s. Italien. 1,3 milj. inv. (landets tredje stad). Turiststad. Univ. (1224), havsbiologisk forskningsstation, berömt konst- o. antikmuseum. - N. anlades av grekiska kolonister på 600-t. f.Kr. Huvudstad i kungariket Neapel (Syditalien) till 1861. E Italien. Nebraska, förk. Nebr. el. Neb., delstat ( 1867) i mell. USA. 199 000 km2, 1,5 milj. inv. Åkerbruk, delvis med konstbevattning, livsmedelsindustri. Huvudstad Lincoln, 150 000 inv., största stad Omaha, 347 000 inv. Nebukadnessar, 604-562 f.Kr., babylonisk kung, det ny babyloniska rikets störste härskare. Förstörde Jerusalem 586 o. bortförde judarna i den babyloniska fångenskapen. Nebulösa, mörkt el. ljust töcken på stjärnhimlen. Mörka nebulosor är stoftmoln som skymmer bakomliggande stjärnor el. ljus nebulösa; ljusa nebulosor är antingen emissionsnebulosor, dvs. gasmoln som lyser p.g.a. att de upphettas av någon mycket het stjärna, el. reflexionsnebulosor bestående av partiklar vilka reflekterar ljuset från närbelägna stjärnor. Ex: Ringnebulosan i Lyrans stjärnbild, Orionnebulosan o. Hästhuvud-nebulosan, båda i Orion, samt Krabbnebulosan i Oxen, resterna efter en supernova från 1054. Necessär, toalettväska, resetui. Nederbörd, fasta el. flytande vattenpartiklar, som faller ur moln el. dimma i form av t.ex. regn, snö o. hagel. E Klimat II. Nederländerna, Holland, kungadöme i Västeuropa. 34 000 km2, 13,1 milj. inv. Huvudstad Amsterdam, residensstad Haag. Ett utpräglat låg- NAVIGERING 1-2 Utprickning i svenska farvatten. 1 I farled: a. röda prickar nord och väst om farled, b. svartvita prickar syd och ost om farled, c. svartröda mitt i leden. 2 I öppen sjö: a. nord och väst om grund, b. nord om grund, c. syd om grund, d. väst om grund, e. ost om grund, f. mitt i farled, g. syd och ost om grund. 3 Bestickföring. Utläggning av kurs och distans i sjökort. Kursen avläses på vinkelgraderingen (a) på gradskivan (transportören), distansen uppmäts utefter linjalen (b). 4—5 Radiopejling. 4 Tre radiofyrar (a) pejlas samtidigt, s.k. krysspejling. Skärningspunkten utgör fartygets position. 5 Pejlingens princip. I läge a kommer maximal fältstyrka genom pejlramen. I läge b då antennen står parallellt med radiovågorna, är fältstyrkan minimal, varvid riktningen till radiofyren avläses. 6 Hyperbelnavigering enligt Deccasystemet: det ingår ett antal radiostationer i grupper om tre, en huvudstation (a) och två slavstationer (b, c), vilka sänder samtidiga signaler. Skillnaden i tid mellan signalernas ankomst till flygplanet registreras ombord. Punkter med samma tidsskillnad bildar krökta linjer, hyperbler. Flygplanet jämför signaler från a och b med signaler från a och c och får sin position i skärningen mellan respektive hyperbler. 7 VOR-navigering. VOR-fyren a sänder två slags signaler, den ena varierande med riktningen från fyren. Fasskillnaden ger 360 »strålar» åt alla väderstreck. Ett flygplan söker sig in mot den stråle, 315°, som utmärker mitten av flygleden. Med ledning av ett VOR-instru-ment, inställt på strålen, styr flygaren planet in på rätt kurs (b). 8 Satellitnavigering. Navigationssatelliten går i en polär bana som på grund av jordens rotation förskjuts över större delen av jordytan. Satellitsignalen (a) tas emot av stationen b, som beräknar nya bandata för ett antal timmar framåt. Satelliten får tillbaka dessa data (c), lagrar dem i sitt minne och sänder kontinuerligt den nya signalen till fartygen. Mottagarutrustningen på fartyget beräknar på grundval av informationen sin egen position: d. longitud, e. latitud, f. tid. 530