Nederländska Antillerna - Nehru NEDERLÄNDERNA - Historia i sammandrag (Holländskt o. belgiskt område) 50 f.Kr. Friser o. bataver underkuvas av Rom 12 f.Kr. 400 e.Kr. Landet besätts av frankerna på 400-t. o. ingår därefter i det frankiska riket. 700 Nederländerna kristnas på 700-t. 800 Ingår i Lothars rike efter delningen i Verdun 843. 900 Införlivas med Östfranken (Tyskl.) 924 o. tillhör tysk-rom. riket till 1648. 1000 Feodalväsendet utvecklas kraftigt på 900- o. 1000-t. 1200 Nederländerna blir Europas ledande handels-o. »industri»-område. Gotisk byggnadsstil. Katedralen i Antwerpen. 1400 Landet kommer under hertigen av Burgund 1428 o. tillfaller Habsburg 1482. Måleriets första blomstring: Hubert o. Jan van Eyck, R. van der Weyden, Memling, Hieronymus Bosch. 1500 Protestantismen vinner inträde I53O- o. 1540-t. Landet under Spanien vid habsburgska väldets delning 1556. Nederländsk renässansstil: Rådhuset i Antwerpen. Målarna Lucas van Leyden, P. Bruegel d.ä. Humanisten Erasmus av Rotterdam. (Holländskt område) 1575 Nederländska frihetskriget 1572-I648, lett av Wilhelm o. Mauritz av Oranien. De sju norra provinserna skiljer sig från de södra katolska (det framtida Belgien) genom unionen i Utrecht 1579 o. befriar sig från det spanska herraväldet. Förenade Nederländerna 1581. Portugisernas kolonier i Ostasien erövras (Holländska ostindiska kompaniet, 1602). Kolonisation i Amerika. Stormaktsställning. Glansperiod för den flamländska konsten (på belgisk botten): Rubens, A. van Dyck m.fl. 1650 Krig med Engl. 1652-54, 1665-67 o. Frankr. 1672-78, 1688-97 undergräver landets stormaktsställning. Holländska konstens storhetstid: F. Hals, Rembrandt, J. Vermeer van Delft; stillebenmåleri. Filosofen Spinoza, rättsfilosofen Hugo Grotius, vetenskapsmannen Huygens. 1700 Spanska tronföljdskriget 1701-13 gör Nederländerna till en andrarangs stat. 1800 Landet behärskas av fransmännen 1795-1813. Kungariket Nederländerna (med Belgien) 1815. 1825 Belgien bryter sig ut 1830. Partisplittring o. svag regeringsstabilitet under 1800-t. Ekonomisk uppgång. Målaren van Gogh. 1900 Neutralitet under l:a världskr. Ockuperat av Tyskl. 1940. Japanskt angrepp i Ostindien 1941. Befriat 1944-45. Ostindiska kolonialväldet (Indonesien) avvecklas 1948-49. 1950 Upprepade indonesiska krav på Nederl. Nya Guinea från 1950. 1960 Allvarlig kris i relationerna med Indonesien. V. Nya Guinea avträds 1962 o. överlämnas, efter övergångsperiod under FN:s förvaltning, till Indonesien. land med två landskapstyper, marsklandet, ett bördigt lerområde, ofta lägre än havsytans nivå o. skyddat av vallar, o. geesten, ett magert moränområde i det inre. Landskapet präglas av de ö.-v. floderna Rijn (Rhen), Waal o. Maas, som genom slamavsättningar ofta ligger högre än markytan o. tills, med Schelde bildar stort mynningsdelta i Nordsjön. N. är mycket tätt-befolkat (389 inv./km2), o. folkökningen stor. Religion rom.-katolsk (36%) o. protestantisk (34%). Off. språk holländska. Trots att knappt 10% av befolkningen sysslar med jordbruk är näringen betydelsefull, hög avkastning i sydöst o. i kustlandet. Boskapsskötsel o. mejerihantering (världsberömd osttillverkning). Fruktträdgårdar längs floderna o. blomsterlöksodlingar kring städerna Haarlem o. Leiden. Industrin, som sysselsätter över 40% av inv., är till stor del beroende av råvaruimport. Livsmedels-, verkstads-, textil- o. elektroteknisk industri. Råvarutillgångarna är begränsade, men det finns bl.a. stenkol (Maastricht), salt (IJsselmeer), naturgas (Groningen) o. petroleum i norr. - Till N. hör de självst. länderna Suriname o. Nederl. Antillerna. Parlamentet (Generalstaterna) har sitt säte i Haag o. består av två kamrar, La (75 medl. valda på 6 år) o. 2:a (150 medl. valda på 4 år). Flerpartisystem med katolikerna o. arbetarpartiet som de största. Utrikespol. knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1949. E Nederländska Antillerna, självstyr, del av Nederl. i Små Antillerna, Västindien, omfattande bl.a. öarna Aruba, Cura^ao, Bonaire. 960 km2, 220 000 inv. - Fick inre självstyre 1954. Krav på fullständigt oberoende har resulterat i oroligheter på senare år. Nedrustning, strävanden att skära ner stridskrafterna o. rustningarna. Främsta resultaten av nedrustningskonferensen i Genève (samlad sedan 1962) har varit provstoppsavtalet (1963) om förbud mot kärnvapenprov (utom underjordiska) samt icke-spridningsavtalet (1968), som dock inte Frankrike o. Kina undertecknat. Jfr SALT-förhandlingar. Nedskrivning, bokföringsåtgärd varigenom en skuld el. tillgång redovisas till ett lägre värde än tidigare. Nefertiti, d. ca 1350 f.Kr., egypt. drottning, Amenhotep IV:s gemål. En berömd porträttbyst av N. finns i Berlin. E Arkeologi. Nefrit, detsamma som njurinflammation. Negation, förnekande; ord el. partikel som förnekar el. upphäver. Ex: ej, inte, omöjlig. Negativ [även -tiv], - 1. Nekande; verkningslös; kritisk, nedrivande. - 2. Fotografisk bild med omvända valörer gentemot motivet. - 3. Mat: mindre än noll. - Mots: positiv. Negera [-g-], (för)neka, bestrida, upphäva; göra (en sats) nekande. Negev, Negeb, stäpp- o. ökenartat område i s. Israel med konstbevattnad odling. Negligé [-sje], morgon- el. nattdräkt för kvinnor. I negligé, halvklädd. Negligera [-sjera], vårdslösa, försumma. Negociera, underhandla, utverka, mäkla. Negrer, den största gruppen inom den negroida rasens afrikanska krets. Deras urspr. bosättningsområde är Afrika s. om Sahara. Genom slavhandeln har en talrik negerbefolkning uppstått i Amerika. Jfr Ras. Negritos, dvärgfolk i Sydostasien, bl.a. på Sumatra, Filippinerna o. Malackahalvön. Negroider, beteckning för negerbefolkningen i Afrika, Indien o. Oceanien. Negro spirituals, eng., andliga sånger från USA:s sydstater. Motiven är bibliska. Nehru, Jawaharlal, 1889-1964, ind. politiker (kongresspartiet). Premiär- o. utrikesminister från 532