Nominalism - Nordamerika Nominalism, läran att allmänbegreppen för de enskilda tingen blott är namn utan självständig existens. Mots: realism. Nominativ, grundform, kasus som anger subjektet, dvs. »den handlande». Nominell, (blott) till namnet. Mots: reell. Nominellt värde, det belopp som anges på ett värdepapper. Mots: kursvärde. Nominera, (ut)nämna, utse. Nomografi, metod att åskådliggöra funktions-samband för grafisk avläsning. Non [nån], lat., icke. Nona. E Notskrift. Nonaggressionspakt, icke-angreppspakt, avtal mellan stater att icke angripa varandra. Nonchalans, vårdslöshet. Nonchalant, försumlig. Nonchalera, strunta i, försumma. Nonfigurativ, icke föreställande, term som används om den föremålslösa bildkonsten. Nonie, hjälpskala för noggrann skalavläsning. Nonintervention, undvikande av inblandning i främmande staters angelägenheter. Nonkonformist, se Dissenter. Non plus ultra [nån], lat., "(härintill och) icke vidare’, enastående, oöverträffat. Npnsens, meningslöst prat, dumheter. Non-stop, eng., utan att stanna, oavbruten, van der Nootska palatset [nåt-], Sthlm, uppfört ca 1670 av nederl. Th. van der Noot, överste i sv. armén. Nu ägt av Sthlms kommun som hyr ut det till Sv:s lottakårer. Nora, tätort i s.v. Västmanland, 4 680 inv. Sågblads- o. tändrörsfabriker, mekaniska verkstäder. Välbevarad äldre bebyggelse, den s.k. Rutstaden. - N. kommun se E Sverige. Norberg, tätort i n. Västmanland, 5 390 inv. Centrum i gammal bergslagsbygd. Gruvor, mekanisk verkstad, konststensgjuteri. - N. kommun se E Sverige. Nordahl. 1. Bertil, f. 1917, fotbollsspelare. Guldmedalj i OS 1948. Professionell i Italien 1949-51. - 2. Knut, f. 1920, bror till N.l, fotbollsspelare. Guldmedalj i OS 1948. Professionell i Italien 1950-52. - 3. Gunnar, f. 1921, bror till N. 1 o. 2, fotbollsspelare. Av många ansedd som världens bäste centerforward. Guldmedalj i OS 1948, deltagit i 33 landskamper. Professionell i Milan AC 1949-56, därefter i Roma. - 4. Thomas, f. 1946, son till N. 3, fotbollsspelare. Professionell i Italien 1968-70. NORDAMERIKA STORLEK. 24,2 milj. km2=drygt 2 ggr Europas yta. Utsträckning: Fastlandet ca 8 000 km i n.-s., ca 6 000 km i ö.-v. BEFOLKNING. 327 milj. inv. Raser: I Canada o. USA huvudsaki. vita rasen (invandrade européer o. deras ättlingar), i Mexico o. Centralamerika kraftig rasblandning mellan vita o. indianer, i västindiska övärlden o. USA:s sydstater stort inslag av negrer, i de arktiska områdena främst eskimåer. Immigration: Till USA huvudsaki. engelsk, fransk, tysk o. skandinavisk under 1800-t., från ca 1900 växande syd- o. östeuropeisk; till Canada först fransk, sedan övervägande engelsk; till Mexico, Centralamerika o. Västindien huvudsaki. spansk; till Västindien o. södra USA negerimmigration genom slavhandel. Religion: I Canada o. USA både protestanter o. katoliker; i Mexico, Centralamerika o. Västindien huvudsaki. katoliker. NORDAMERIKA - Politisk indelning / 000-tal km2 / 000-tal inv. Område Antigua 0,4 62 Bahamas 12 195 Barbados 0,4 254 Canada 9 976 20 300 Costa Rica 51 1 800 Cuba 115 8 600 Dominica 0,8 70 Dominikanska rep. 49 4 300 Grenada 0,3 95 Guatemala 109 5 400 Haiti 28 4 800 Honduras 112 2 600 Jamaica 11 2 (XX) Mexico 1 969 48 300 Nicaragua 148 1 900 Panama 76 1 400 Puerto Rico 9 2 700 Saint Kitts-Nevis 0,3 52 Saint Lucia 0,6 95 Saint Vincent 0,4 86 Salvador 21 3 100 Trinidad o. Tobago 5 828 USA 9 363 203 000 Besittningar Danmark Grönland 2 176 47 Frankrike Guadeloupe 1,8 323 Martinique 1,1 0,2 320 Saint-Pierre o. Miquelon 5 Nederländerna Nederländska Antillerna 1 220 Storbritannien Anguilla 0,1 5 Bermudaöarna 0,05 53 Brittiska Honduras 23 120 Caymanöarna 0,3 11 Montserrat 0,1 15 Tures- o. Caicosöarna 0,4 6 Virgin Islands 0,1 11 STÄDER. New York 11,5 milj, inv., Chicago 7,0 milj., Los Angeles 7,0 milj., Mexico City 7,0 milj., Philadelphia 4,8 milj., Detroit 4,2 milj., Montreal 2,4 milj. GEOGRAFI. Kontinentens v. del upptas av Kordillererna, som i USA o. Mexico delar sig i flera bergskedjor (Kaskadbqrgen, Klippiga bergen, Sierra Nevada o. Sierra Madre) omslutande ökenartade högplatåer (Stora Bäckenet, Columbiaplatån, Coloradoplatån o. Mexikanska höglandet). De centrala delarna utgörs av Mississippibäckenet o. låglandet kring De stora sjöarna. De ö. delarna består av kanadensiska urbergsskölden o. Appalachernas bergskedjesystem. Berg: Mount McKinley 6 193 m, Mount Logan 6 050 m, Citlaltépetl 5 699 m, Mount Saint Elias 5 486 m, Popocatépetl 5 452 m, Ixtaccihuatl 5 286 m, Mount Whitney 4 418 m. Floder: Mississippi-Missouri 6 225 km, Mackenzie 4 200 km, Yukon 3 190 km, Saint Lawrence 3 140 km. Sjöar: Övre sjön 82 400 km2, Huron 59 600 km2, Michigan 58 000 km2, Stora Björnsjön 31 100 km2, Stora Slavsjön 28 900 km2, Erie 25 700 km2. KLIMAT. I större delen av Nordamerika utpräglat kontinentalt klimat med kalla vintrar o. heta somrar. Längst i n. tundra, som övergår i ett vidsträckt barrskogsbälte, s. därom prärier, vilka mot v. övergår i stäpp o. öken. I California ett milt medelhavsklimat. I Västindien o. Central- 541