Ordstäv - Orienterarsjuka Ordstäv, folkligt talesätt, ofta drastiskt o. humoristiskt o. alltid citerat efter påstådd sagesman (bonden, käringen etc.). Oread, i grek. myt. bergnymf. Oredligt förfarande, vilseledande som skadar annan men till skillnad från bedrägeri ej bereder gärningsmannen vinst. Qregon, förk. Ore., Oreg., delstat (1859) i n.v. USA. 251 000 km2, 2,1 milj. inv. Jordbruk, fiske, skogsbruk. Huvudstad Salem, 68 000 inv., största stad Portland, 1,0 milj. inv. Orera, tala vitt o. brett, »predika». Orestes, i grek, saga Agamemnons son o. hämnare, Klytaimestras mördare; huvudperson i Aischylos’ trilogi Orestien. Orfeus [-fevs], Orpheus, i grek. myt. en gudabenådad sångare. Befriade genom sin sång sin döda hustru Eurydike från underjorden men förlorade henne på färden därifrån. Motiv bl.a. i opera av Gluck. Orff, Carl, f. 1895, tysk komp. Har strävat efter förnyelse o. förenkling av operaformen. Den »sceniska kantaten» Carmina burana 1937, kör-baletten Catulli carmina 1943, operan Die Kluge 1942. För undervisning Orff-Schulwerk. Orfism. 1. Orficism, religiös rörelse i det gamla Grekl., enl. myten gr. av Orfeus. Såg som människans uppgift att genom reningar o. askes befria själen från materiens fängelse. - 2. En omkr. 1912 skapad nonfigurativ riktning inom måleriet, som hävdar färgens överhöghet i bilduppbyggnaden (Robert Delaunay). Organ, verktyg; röst; språkrör; kroppsdel med vissa bestämda funktioner. Organ^ll, se Cell. Organisation, ordnande, planläggning o. utförande; inrättning; sammanslutning. Organisk, levande, som hör till djur- el. växtriket; som har inre sammanhang. ORDNAR 1-5 Svenska ordnar. 1 Serafimerorden (1748), a. kraschan, b. kedja. 2 Svärdsorden (1748) 3 Nordstjärneorden (1748). 4 Vasaorden (1772). 5 Carl XIII :s orden (1811; för frimurare). 6-17 Utländska ordnar. 6 Belgien: Leopoldsorden. 7 Danmark: Elefantorden. 8 Finland: Finlands vita ros. 9 Frankrike: Hederslegionen. 10 Island: Isländska falkorden. 11 Nederländerna: Militära Vilhelmsorden. 12 Norge: S:t Olavsorden. 13 Portugal: Kristusorden. 14 Sovjetunionen: Leninorden. 15 Spanien och Österrike: Gyllene skinnets orden (upphävd). 16 Storbritannien: Strumpebandsorden. 17 Tyskland: Järnkorset (upphävt). Organiska föreningar, kemiska föreningar innehållande kol (undantag bl.a. kolets oxider o. karbonater). Organisk kemi, kolföreningarnas kemi. Organism, levande väsen, djur el. växt. Organist, orgelspelare; kyrkomusiker med examen från Musikhögskolan. Orgasm, sexuell utlösning, vällustens höjdpunkt under samlaget. Orgel, det till format o. tonomfång största musikinstrumentet. Tonen bildas genom inblåsning av komprimerad luft i pipverket. E Musikinstrument I. Orgelpunkt, i basen uthållen ton, över vilken övriga stämmor rör sig fritt. Orgiastisk, vilt uppsluppen, extatisk. Qrgie, forngrek. extatisk fest, särsk. i Dionysos-kulten; ohämmad utsvävning. Oriental, österlänning. Orientalisk, österländsk. Orienten, Österlandet, Soluppgångens land. Mots: Occidenten. Främre O., länderna kring ö. Medelhavet. Bortre O., ö. och s.ö. Asien. Orientera, inrikta efter väderstrecken; göra förtrogen med ; utöva orientering. Orienterarsjuka, form av gulsot som drabbar särsk. orienterare. Sprids av virus som överförs genom småsår i huden. 568