Parapsykologi - Parenkym Parapsykologi, metapsykologi, läran om översinnliga psykiska företeelser, s.k. ockulta fenomen, såsom telepati, klärvoajans o. levitation. Jfr Spiritism. Parasiter, djur (snyltgäster) el. växter (snylt-växter) som tar upp all el. en del av sin näring från en annan levande organism, värddjuret el. -växten. - Hos växter förekommer halvparasiter, som endast tar vatten o. näringssalter från värdväxten, o. helparasiter. - Bland djuren förekommer dels yttre parasiter, som lever på värddjurets hud (blodsugande insekter o. kvalster), dels inre parasiter, som lever i huden (t.ex. skabb), i matsmältningskanalen el. muskulaturen (t.ex. inälvsmaskar, trikiner) el. i blodkärls-systemet (t.ex. bakterier). Se även Symbios. E, även E Urdjur. Parasollfjäril, se Makaonfjäril. Parasollfågel, en ca 50 cm lång kotinga i n. Sydamerika. Kolsvart med hjälmformad fjädertofs o. fjäderbeklädd bröstlapp. Bölande läte. E Fåglar VIII. Parat, beredd, till reds, färdig. Paratyfus, av vissa s.k. salmonella-bakterier orsakad akut infektionssjukdom. Främst mag- o. tarmsymtom. Paravgn, bogserad torpedliknande anordning för minsvepning. Klipper av minornas förankrings-linor. Par avion [avjå’], fr., med flyg, luftpost. Parcell, jordlott; försöksruta vid odlingsförsök. P?rcer, i rom. myt. tre ödesgudinnor. Grek, motsv. moirer, nord, nornor. Pardon [-då’], fr., förlåt!, ursäkta! Pardon, förlåtelse, försköning, nåd. Parenkym [-kym]. - 1. Grundvävnaden i växtkroppen, uppbyggd av tunnväggiga celler med rikt plasmainnehåll. - 2. Ett organs specifika vävnad (till skillnad från stödjevävnad, blodkärl m.m.). PARASITER Inre parasiter 1-2 Bakterier. 1 Gonokocker, orsakar gonorré. 2 Pestbaciller, överförs genom råttloppan (t.v.). 3 Encelliga djur. Trypanosoma, orsakar tropisk sömnsjuka och sprids genom tsetseflugan (nedtill). 4-7 Flercelliga djur. 4 Trikiner i kött. 5 Binnikemask, kan bli över 10 m. 6 Hakmask, t.h. gap med tänder. 7 Filariamasken, orsakar elefantsjuka. Yttre parasiter 8-9 Spindeldjur (kvalster). 8 Skabbdjur, t. v. borrande sig in i huden. 9 Fästing. 10-17 Insekter. 10 Vanlig loppa. 11 Afrikansk sandloppa. 12 Huvudlus. 13 Klädlus. 14 Flatlus på hårstrå. 15 Vägglus. 16 Knott. 17 Malariamygga i vilställning. PAPPER 1-4 Massatillverkning. 1 Den viktigaste pappersråvaran är trä. Vid tillverkning av kemisk massa huggs stockarna till flis och kokas enligt sulfit- eller sulfatmetoden: a. massaved, b. barktrumma, c. flishuggmaskin, d. cyklon, e. flissåll, /. flisbehållare, g. kokare, h. blåstank, tvättfilter, k. filter, /. tvättfilter, m. blektorn, n. holländare. 2 Enstocks barkningsmaskin, i vilken roterande verktyg svarvar av barken (inramade bilden). I barktrumman (flerstocksmaskin) däremot lossnar barken genom att stockarna gnids mot varandra. 3 Flishuggmaskin, i vilken stockarna matas in mot en roterande skiva med knivar (inramade bilden) och huggs sönder, för att kokvätskan skall kunna tränga in fullständigt. 4 Konkvarn (öppnad och visande den roterande konen med knivförsedda ytor); här mals massan innan den kommer till pappersmaskinen. 5-7 Papperstillverkning. 5 Principschema: a. vira, b. guskvals, c. våtpressar, d. torkcylindrar, e. glättverk, f. papperet rullas upp. 6 När den utspädda mälden rinner ut på en silduk, viran, börjar papperet bildas genom att vatten sugs bort: a. mäld, b. suglådor, c. dandyrulle, d. pappersbana på viran. 7 Papperets fiberriktning sammanfaller i stort med virans längdriktning och papperet är styvare i fiberriktningen: a. undersökning av fiberriktningen, b. fiberriktningen parallell med bokens rygg (rätt), c. ej parallell (fel). 580