Pornografi - Portvin Pornografi, »porr», bild- el. textframställning avsedd att verka sexuellt eggande. Porositet, poröshet. Pors, Myrica gqle, en max. 1 m hög buske med starkt hartsluktande blad. Allmän, kärr o. sjöstränder, hela landet. Användes förr vid ölberedning. E Träd I. Porslin, genomskinligt högbränt keramiskt gods. Det hårda porslinet (fältspatporslinet) uppfanns i Kina. Här nådde tillverkningen konstnärliga höjdpunkter på 1000-1300-t. (Sung-porslin) o. senare på 1400-1700-t. (Ming-porslin). Det senare blev typen för det s.k. ostindiska porslin, som under 1600- o. 1700-t. exporterades till Europa. Först 1708-09 kom tysken J. F. Böttger på det hårda porslinets sammansättning. Upptäckten exploaterades av Meissenfabriken (Meissen-porslinet), som blev stilbildande för en självständig europeisk porslinstradition. Tidigare tillverkades i Europa enbart lågbränt (mjukt) porslin, bl.a. i Italien o. Frankr. (Sèvres). Det högbrända, gräddvita, fajansliknande flintporslinet är en eng. uppfinning, liksom det mycket hållbara genomskinliga benporslinet. Porslinsblomma, vaxblomma, Hpya carnpsa, slingerbuske med köttiga blad, ljusröda el. vita blommor. Krukväxt, urspr. östasiatisk. E Träd III. Port^bel, bärbar. Portal, arkitektoniskt smyckad port, dörr. E Stilar III. Port Elizabeth, hamnstad i Kaplandet, Sydafr. rep. 381 000 inv. Bilindustri. Porter, mustigt mörkt öl med hög malthalt. Porter, Cole, 1893-1964, amer. populär- musikkomp. Night and day, Begin the beguine, operetten Kiss me, Kate. Portfglj, brev- el. dokumentväska; ett företags innehav av värdepapper; departementschefs ämbete. Portier [pårt-je], portjé, hotellvaktmästare. Portik, kolonnprydd förhall; täckt pelargång. Portion, (avmätt) del el. mängd (särsk. av livsmedel), andel. Portiär, portjär, dörrförhänge. Porto, postförsändelseavgift, vanl. redovisad med frimärke. Porto, Oporto, hamnstad i n.v. Portugal. Landets andra stad. 303 000 inv., med förorter 693 000. Textil-, kork- o. livsmedelsindustri. Portvins-export. Univ. Romansk katedral från 1100-t. Port Said, hamnstad vid Suezkanalens n. mynning. 283 000 inv. Port salut [pår saly], halvmjuk kittost, gryn-pipig, mild. Urspr. tillv. i Normandie. Portsmouth, hamnstad i s. Engl. 197 000 inv. Engl:s främsta örlogshamn. Portugal, rep. i s.v. Europa omfattande s.v. delen av Pyreneiska halvön samt ögrupperna Azorerna o. Madeira. 92 000 km2, 9,6 milj. inv. Huvudstad Lissabon. N. delen är bergig, o. bergskedjorna utgör fortsättning på de spanska sierrorna. S. om Serra de Estrèla (1 991 m) kuperat bergland. Slätter längs kusten och i floderna Tejo o. Douros dalgångar. Jordbruk är huvudnäring. De viktigaste grödorna är majs, potatis o. vin. I söder privata storgods med veteproduktion. Skogsbruket (ger bl.a. kork o. terpentin) o. fisket (sardiner, tonfisk, torsk) är viktiga exportnäringar. Industrin är dåligt PORTUGAL - Historia i sammandrag 150 f.Kr.Del av romerska provinsen Lusitanien 138 f.Kr. 400 e.Kr.Västgöterna grundar ett rike omfattande bl.a. hela pyreneiska halvön på 400-t. 700 Araberna störtar västgotariket 711. 1000 Norra Portugal hertigdöme under kungariket Kastilien 1094. 1100 Portugal oberoende monarki 1143. Lissabon erövras från morerna 1147. Feodalismen utvecklas. 1300 Långvariga strider med Kastilien. 1400 Kolonial expansion i Afrika (Henrik Sjöfararen, d. 1460). Tordesillastraktaten 1494 delar världen mellan Portugal o. Spanien. B. Diaz vid Godahoppsudden 1487. V. da Gama sjövägen till Indien 1498. 1500 Cabral upptäcker Brasilien 1500. Portug. handelsfaktorier i Indien, Brasilien o. Ostasien. Magellans världsomsegling. Inkvisitionen införs 1536. 1550 Portugal under spanskt välde 1580. Flera uppror mot det spanska väldet. 1600 Större delen av det portug. kolonialväldet erövras av holländarna. Portugal fritt 1640. 1700 Methuenfördraget 1703 ställer Portugal i beroende av England. Lissabon förstörs av jordbävning 1755. 1800 Fransmännen under Napoleon besätter landet 1807, drivs ut av engelsmännen 1808. Uppror 1820 frigör landet från engelskt herravälde. Brasilien självständigt 1822. 1850 Ny kolonial expansion i Afrika. Konflikt med England om kolonisationen tvingar Portugal till reträtt 1890. 1900 Allmän rösträtt 1901. Monarkin störtas 1910. Republikansk författning 1911. Inträde i l:a världskr. på ententens sida 1916. Oroligheter o. uppror. 1925 Statskupp 1926 stabiliserar förhållandena. Salazar finansminister 1928, regeringschef o. diktator 1932. Neutralt i 2:a världskr. 1960 Opposition mot Salazar. Oroligheter i kolonierna 1960 o. 1961. Indien erövrade I96l Portugals tre besittningar på ind. halvön (Diu, Damao o. Goa). Uppror utbryter 1961 i den afrikanska besittningen Angola, senare under 60-talet även i Mozambique o. Port. Guinea. Salazar efterträds 1968 av M. Caetano. 1970 Kriget mot befrielserörelserna i Afrika växande ekon, börda. Caetanos diktatur hårdnar efter kort period av liberala tendenser. Militärrevolt 1974. General Spinola utlovar demokratiska val. utvecklad o. främst inriktad på fiskkonserver o. textilvaror. Turism viktig näringsgren på Algarve-kusten i söder samt kring Lissabon. - P:s »ultramarina provinser», f.d. kolonier, omfattar i Afrika Angola, Mozambique m.fl, o. i Asien Timor o. Macao. - Presidenten, som väljs på 7 år, utser själv regering. Den folkvalda nationalförsamlingen (130 medl.) väljs på 4 år bland av regimen godkända kandidater. Utrikespol. knutet till västblocket. Medlem av Atlantpakten 1949. Medlem av EFTA 1959. - E Spanien, II Portugisiska, romanskt språk talat av ca 100 milj, i Portugal o. dess kolonier samt i Brasilien. Har utvecklats ur det latin som infördes med romarnas erövring av Iberiska halvön. E Språk. Portugisiska Guinea, koloni i Afrika som 1973 utropades till självständig rep. av PAIGC under namnet Guinea-Bissau (se d.o.). Portugisisk örlogsman. E Nässeldjur. Portvin, portug. sött, fylligt vin, ca 12% alkohol-halt (exportvinet håller 18-20%); uppkallat efter staden Porto. 603