Prästkrage - Puccini Prästkrage, Chrysgnthemum leucgnthemum, korgblommig ört; gula disk- o. vita kantblommor. Hela Sv. E Blommor VIII. Prästmöte, stiftssynod som enl. kyrkolagen skall hållas vart sjätte år under biskopens ledning för dryftande av stiftsangelägenheter o. teologiska spörsmål. Prästval regleras genom lag 1957 o. stadga 1958 o. avser domprost-, kyrkoherde- o. komministertjänster. Vid prästval skall domkapitlet uppföra på förslag tre behöriga sökande som får utföra provpredikan o. altartjänst. Gäller p. domprost-el. kyrkoherdetjänst skall innan valet sker frågo-dag hållas, varvid de röstberättigade kan kalla fjärde provpredikant. Var tredje gång kyrkoherde- el. komministertjänst skall tillsättas sker ej val; kyrkoherde tillsätts därvid av K.M:t o. komminister av domkapitlet. Pröysen, Alf, 1914-70, norsk förf. o. vissångare, känd radioartist. P.S., förk. för postskriptum. Psalmbok [s-], kyrklig sångsamling för gudstjänstbruk. P. utgavs i Sv. 1695, 1819, 1921 o. 1937. Psalmboken brukar även innehålla evangeliebok med texter till gudstjänster m.m. Psalmodikon [s-], stråkinstrument med avlång resonanslåda o. en sträng (el. flera). Ps?ltare [s-], israelitiskt stränginstrument. Ps?ltaren [s-], psalm- o. bönbok i GT med 150 psalmer, varav 73 tillskrivits kung David (Davids psalmer). Pseud(o)-, falsk-, sken- (grek, förled). Pseudonym, uppdiktat författarnamn. Psilofyter. E Växtriket II. Psoriasis, hudsjukdom med starkt rodnande utslag, täckta av tjocka fjäll. Psyke, själ(sliv); efter Psyche, i grek, saga en kungadotter, älskad av Eros, personifikation av människosjälen. Psyked^lisk, sinnesutvidgande; företeelse särsk. inom konst o. musik, där man genom att använda t.ex. ljusspel söker förstärka ljud- el. synupplevelsen. Psykiatri, vetenskapen om de psykiska sjukdomarna o. deras behandling. Psykiatrisk sjukvård, sinnessjukvård, utövas under Socialstyrelsens ledning, sedan 1967 av landstingen o. de landstingsfria städerna (tidigare i princip av staten). M. bedrivs dels som sluten vård på psykiatriskt sjukhus, dels som öppen vård (lasarettskliniker, kontrollerad familjevård, hjälpverksamhet). Psykisk, själs-, själslig. Mots: fysisk. Psykisk barna- och ungdomsvård, PBU, utövas främst vid särskilda centraler som ger råd o. stöd åt barn o. ungdom med uppfostringsproblem, psykisk missanpassning el. sjukdom. Psykiskt efterblivna, förr: sinnesslöa, individer med brister i intelligensutvecklingen genom ärftlig påverkan el. genom skador under fosterstadiet, vid födelsen el. under den tidiga barndomen. Undervisning o. observation sker i särskolor o. vid spec. vårdanstalter, arbetshem m.m. Psykoanalys, av S. Freud utformad lära om det omedvetna själslivet o. en på denna lära vilande metod inom psykoterapin att behandla neuroser. Freud såg sexualdriften (libido) o. särsk. barnets sexual- o. känslokonflikter som grundorsak till de omedvetna konflikterna (Oidipuskomplex etc.); bl.a. lärjungarna Adler o. Jung har sökt andra förklaringar. Psykologi, vetenskapen om individens upplevelser o. beteende, tidigast som spekulationer om själens »natur», från 1800-t. metodisk utforskning av mänskligt beteende. Man kan studera yttre beteendet genom test, tekniska hjälpmedel m.m. o. det inre genom medvetna själviakttagelser (introspektion). P. har delats upp på många grenar: pedagogisk p. (inlärnings- o. utvecklingspsykologi), klinisk p. (främst psykiatri), social-p. (gruppbeteendet), reklam-p., vittnes-p. etc. - Psykolog, person som ägnar sig åt p.; människokännare. Psykopat, person som lider av psykopati, psykisk defekt som medför abnorm utveckling av något karaktärsdrag. - Psykopatologi, läran om rubbningar i själslivet. Psykos. 1. Typ av psykisk sjukdom. - 2. Affekttillstånd med stark suggestibilitet. Psykosomatisk, som rör sambandet mellan själslivet o. kroppen (särsk. betr, sjukdomar). Psykoteknik, tillämpning av psykol. metodik vid personalurval, yrkesrådgivning m.m. särsk. genom testning. Psykoterapi, metod att behandla psykiska el. psykosomatiska åkommor med psykol. påverkan, t.ex. samtalsterapi enskilt el. i grupp, lekterapi el. psykodrama (scenisk gestaltning av konflikter). Psykrometer, fuktighetsmätare. Ptah, egypt. gud, dyrkad i Memfis. P:s heliga djur var tjuren Apis. Ptolem^ios, Klaudios, ca 85-ca 160, grek, astronom o. matematiker i Alexandria. P. utformade den geocentriska världsbilden (jorden som universums orörliga medelpunkt) o. sysslade med plan o. sfärisk trigonometri. Ptoleméerna. 1. Egypt. härskarätt av makedonisk härstamning, 305-30 f.Kr. - 2. Ptolemaiosanhängare. PUB, förk. för Paul U. Bergströms AB, varuhus i Sthlm, gr. 1882, sedan 1935 i kooperativ ägo. Pub [eng. pabb], förk. för public-house, eng., krog, värdshus. Pubertet, könsmognad, inträder i Sv. för flickor i regel i åldern 12-15 år, för pojkar något senare. Pubes, de yttre könsdelarna o. dess behåring. Publicera, offentliggöra, ge ut i tryck. Publicist, tidningsman. Publicistklubben, PK, gr. 1874 i Sthlm, sammanslutning av sv. publicister; vakar över pressens ansvar o. självständighet. Publicitet, offentlighet. Public relations, PR, eng., företags, organisations el. enskilds kontakt med o. påverkan av allmänhet, kunder, press m.fl. Public school. 1. Eng. internatskola för pojkar el. flickor i 13-19 års ålder. Ex: Eton, Harrow, Rugby, Winchester. - 2. Bottenskolan i USA. Publik. 1. Åhörar-, åskådar-, läsekrets; allmänhet (även publikum). - 2. Statlig; offentlig, allmän. Publikener, rom. statliga entreprenörer av bl.a. uppbörd av skatt (tullar), kända för ohederlighet (Matt. 9:10). Publikation, publicering, offentliggörande; tryckalster, (tid)skrift. Puccini [potjini], Giacomo, 1858-1924, ital. operakomp. Melodiskt rik o. sångligt tacksam 610