Främre Indiens o. Ceylons bergstrakter. E Fåglar IX. Pållare. E Segelsport I. Pålsson, Roland, f. 1922, chef för utbildnings-dep:s kulturavd. 1963, departementsråd där 1965-72, riksantikvarie från 1972. Pålstek. E Knopar. Påsk. 1. Judisk p., pesach, passgh, firas till minne av uttåget ur Egypten i 8 dagar (mars-april). - 2. Kristi uppståndelses högtid; påskdagen infaller l:a söndagen efter 1 :a fullmånen efter vårdagjämningen. Påsklilja, Narcissus pseudonarcissus, lökväxt bland amaryllisväxterna. 6-bladig gul krona med klocklik gul bikrona. Prydnadsväxt från Medelhavsländerna, ofta förvildad. E Blommor IX. Påskön, eng. Easter Island, chilensk vulkanö i ö. Polynesien. 120 km2, ca 600 inv. Upp till 23 m höga stenstatyer av omtvistat urspr. P. upptäcktes påskdagen 1722. Annekterades av Chile 1888. Påssjuka, smittsam akut virussjukdom, särsk. i öronspottkörtlarna, som svullnar kraftigt. Inkubationstid 17-21 dagar. E Virus. Påve, benämning på Roms biskop o. den rom.-katolska kyrkans överhuvud, »den helige fadern», genom dogm 1870 förklarad ofelbar; enl. traditionen Petrus’ efterträdare o. Kristi ställföreträdare på jorden (Matt. 16:16-19). Väljs av kardinalerna i konklav. E Symboler. Påver (av fr. pauvre), fattig, torftig. Pälssälar, detsamma som sjöbjörnar. Pälsverk, klädespersedlar av pälsskinn från vilda el. i pälsfarmer uppfödda djur. Skinnets kvalitet beror på dess slitstyrka, teckning o. glans. Tätast o. värdefullast är djurens vinterpälsar. Det torkade, styva o. sköra skinnet bereds bl.a. genom tvättning, skrapning o. garvning. Många skinn färgas (nedsätter dock hållbarheten). Den starkaste pälsen fås av utter, björn, bäver, säl. Pälsdjursavel sedan slutet av 1800-t. i Canada, från 1912 även i Sv., främst av mink. Pär, eng. peer, under medeltiden hög kronvasall, nu ungefär: lord. Säte i överhuset. Pärk, gotländskt bollspel mellan 7-mannalag. Bollen slås med handen el. sparkas. Pärlbåt, se Bläckfiskar. Pärlemor, hårt, glänsande innerskikt av kalk-salter i skalen hos olika musselarter. Pärlemorfjärilar, flera grupper dagfjärilar med gulbruna, svartfläckiga, på undersidan pärlemor-glänsande vingar. Vingbredd 5-6 cm. E Fjärilar I. Pärlhyacint, Muscari, en grupp odlade liljeväxter. Smala markblad i rosett, pärllika blå, vita el. gulgröna blommor. Våren. Pärlhöns, en grupp afrikanska fasanfåglar. Mörk fjäderdräkt med ljusare prickar. Huvudet o. övre delen av halsen nakna. Huvudet har vanl. hornutskott e.d. Hjälmpärlhönan (53 cm) är stamform till tamformen. Gampärlhönan (72 cm) saknar hornutskott. E Fjäderfä, Fåglar VIII. Pärlor, kulformiga bildningar av pärlemor, som pärlmusslorna avsöndrar kring inträngda främmande partiklar. Värdefullast är pärlorna från havspärlmusslan i Stilla havet o. Indiska oceanen. I Japan odlas musslor, i vilka man för in partiklar som djuren kapslar in, odlade pärlor. Från flodpärlmusslor, som även finns i Sv., fås Pållare - Pöysti sötvattenspärlor. Falska el. imiterade pärlor tillv. bl.a. av glas. E Musslor. Päron, skenfrukt av päronträdet, Pyrus communis, som tillhör rosväxterna, odlat sedan forntiden. 2 600 sorter, varav 26 i Sv. E Frukter. Pöbel, folkhop, massa, pack, mobb. Pöl, cylinderformig (soff)kudde. Pö om pö, försvenskning av fr. peu å peu. Pörte, i finlandssvenskan: dagligstuga, hus med röklucka i st. f. skorsten. Pöysti, Lasse, f.1927, finl. skådesp. Chef för Lilla teatern i Helsingfors från 1967, för Tammerfors arbetarteater från 1974. 613