Radioaktiv datering - Radiokällor Moduleringen kan utföras som amplitud-modulering, AM, varvid elimpulsernas variationer återfinns i form av amplitudvariationer hos bärvågen, el. som frekvensmodulering, FM, då de återfinns som frekvensvariationer; FM är mindre störningskänslig o. anv. vid ultrakortvåg (UKV). I mottagarens avstämningskretsar, som släpper fram endast en viss bärvågsfrekvens, bortskils bärvågen o. de ursprungliga elimpulserna återfås, vilka efter förstärkning får driva en högtalare. De flesta mottagare är s.k. superheterodynmottagare, i vilka den inkommande högfrekventa signalen omvandlas till en s.k. mellanfrekvens, lika med skillnaden mellan den mottagna signalen o. en avvikande konstant, högfrekvent signal, alstrad i mottagarens lokaloscillator. Mellanfrekvensen förstärks o. demoduleras i en detektor, som frånskiljer den lågfrekventa informationen från bärvågen. Rundradions programsändningar började i USA 1920, i Sv. 1923. Kommunikationsradio, radioförbindelse mellan två parter som båda förfogar över sändare o. mottagare, omfattar olika former av radiotelefoni (t.ex. fartygs-, bil-o. flygradio). Radiotelegrafin använder sig av telegrafitecken. En annan tillämpning av radiotekniken är TV, där radiovågorna görs till bärare av bildinformation. E Radioaktiv datering, metoder att ålders-bestämma föremål innehållande radioaktiva isotoper, bl.a. kol-14-metoden. Radioaktivitet, egenskap hos vissa atomkärnor att spontant sönderfalla under utsändande av en karaktäristisk strålning, som består av atompartiklar el. av mycket kortvågigt ljus (gamma-strålning). R. iakttogs först av H. Becquerel 1896; påvisades sedan hos ett flertal mineral av bl.a. makarna Curie. Numera känner man ett tusental radioaktiva isotoper (radioisotoper eller radionuklider), av vilka de flesta är artificiellt RADAR 1-2 Radarns princip. 1 Fladdermusen utnyttjar ett slags »radar»: den lokaliserar bytet genom att uppfånga ekot av sitt eget skrik. 2 Radarns principschema: A = sändare, B = mottagare, C = gemensam antenn, D=indikator, på vilken ett avlägset föremål uppfattas som ett lysande »eko». 3 Radar till sjöss. 3 Radarstrålen från fartyget a träffar fartyget b, vilket framstår som ett eko på indikatorn c. 4-7 Radar inom luftfarten. 4 Spaningsradar; a. strålningslob. 5 Höjdmätningsradar kompletterar spaningsradar genom att ge också höjden till föremålen. 6 Automatisk målföljningsradar följer med ett lobknippe flygplanet och överför lägesangivelserna till t.ex. luft-värnskanoner. 7 Radartorn med antenn, inbyggd i ett klotformigt väderskydd, en s.k. radom. framställda i acceleratorer el. reaktorer. Många radionuklider används i teknik, forskning o. medicin. E Atomer. Radioastronomi, den gren av astronomin som undersöker radiostrålning från universum; våg-längdsområde ca l cm-20 m. Ett viktigt resultat är upptäckten av de starkt radiostrålande objekt som kallas radiokällor, bl.a. kvasarer o. pulsarer (se dessa ord). E Observatorium. Radioeko, radiovågor som återkastas t.ex. från föremål. Radar bygger på denna princip. Radiofyr, radiosändare som till hjälp för navigering av fartyg el. flygplan utsänder igenkännings- o. pejlsignaler. Radiohjälpen, gr. 1950 (stiftelse 1966), samlar genom vissa av Sv:s Radios program in pengar till förmån för katastrof drabbade, humanitär u-hjälp osv. Viss del går till radiohjälpsfonden, varur organisationer, föreningar o. stiftelser kan söka bidrag. Radiokompass, flyginstrument som fortlöpande anger riktningen till en viss radiosändare (t.ex. radiofyr). Radiokällor, se Radioastronomi. 616