Rodium - Romantiken Tänkaren. Huvudparten av R:s verk finns i Musée Rodin i Paris. Rodium, Rh, grundämne. R. är en platinametall, som används bl.a. till termoelement. Rojalism, kungatrohet, politisk riktning som håller på kungadömet. Rokoko [råkåkå], den lätta o. behagfulla konststil som avlöste barocken. Skapades i Frankr. o. härskade där ca 1725-55 under namnet Louis-quinze (Louis XV), i övriga europ. kulturländer ca 1730-70. Typiska dekorativa element är rocaille, blommor, musslor o. kineserier. Pastellfärger o. guld dominerar möbler o. inredningar. Inom måleriet kom pastellen på modet. E Stilar IV. Rolandssången, fornfransk hjältedikt skriven ca 1100. Skildrar en strid mot saracenerna i passet Roncesvalles (fr. Roncevaux) i Pyrenéerna 778, där Roland, en av Karl den stores paladiner, stupar. Rolf, Ernst, eg. Ernst Rolf Johansson, 1891-1932, kuplettsångare, revyskådesp. o. från 1921 ledare för egna revyer. Rolfsen, Katie, 1903-66, revyskådesp. av norsk härkomst, stjärna hos Ernst Rolf o. Karl Gerhard. Drastisk humor. Roll, konstflygningsmanöver: planet vrider sig 360° kring sin längdaxel. Rolland [rålla’], Romain, 1866-1944, fransk förf., nobelpris 1915. Musikerromanen Jean-Christophe, 1-10, 1904-12. Rolling Stones, eng. popgrupp, bildad 1962. Medlemmar: Mick Jagger, Keith Richard, Bill Wyman, Charlie Watts o. Mick Taylor. Rollo, nordisk vikingahövding. Härjade med sin flotta i början av 900-t. i det frankiska riket. Fick Normandie som län. - Den norsk-isl. sago-traditionen identifierar R. med Gånge-Rolf. Rolls-Royce Ltd., eng. industriföretag, gr. 1906, med tillv. av flygmotorer (övertogs 1971 av staten) o. bilar. E Bilen I. Rom, lat. o. ital. Roma, Italiens huvudstad, beläget vid floden Tibern. 2,8 milj. inv. Centrum för den rom.-katolska kyrkan o. dess viktigaste vallfartsort (Vatikanen, Peterskyrkan). Ett av världens största turistcentra med utomordentliga fornminnessamlingar. Rikt utvecklat konsthantverk. Viktig järnvägsknutpunkt; omfattande flygtrafik, flygfält i Fiumicino. Säte för FN:s organ FAO. Univ. i den s.k. univ.staden, Cittä Universitaria, påvligt univ., flera högskolor. En mängd museer, bl.a. i de praktfulla renässans- o. barockpalatsen, med samlingar från antiken, fornkristen tid, renässans o. barock. Ca 400 kyrkor, främst Peterskyrkan. Kring de gamla stadsdelarna finns nybyggda förstäder med enhetlig, djärvt modern arkitektur. - R. grundades enl. traditionen 753 f.Kr.; från 575 f.Kr. enhetlig stadsbildning av samhällena på de sju kullarna. På Capitolium låg stadens borg; torget Forum romanum var den äldsta stadens samlingsplats. Från Roms storhetstid under antiken, l:a-4:e årh. e.Kr., en mängd minnesmärken, bl.a. Colosseum o. Caracallas termer. Efter medeltidens tillbakagång o. förfall en av renässans o. barock präglad återuppbyggnad av staden. 1871 blev R. det enade Italiens huvudstad, 1929 avskildes Vatikanstaten. E Romerska riket. E Rom [råmm]. - 1. Ägg av fisk o.a. vattendjur. -2. R., eng. rum, en främst i Västindien av sockerrör tillverkad spritdryck; i Sv. 40-44% alkohol. Romains [råmä’], Jules, 1885-1972, fransk förf. Den främste representanten för unanimismen, som uppfattar gruppen som en besjälad enhet i analogi med individen. Romanserien Les hommes de bonne volonté (eg. 'Människor med god vilja’) 27 bd, 1932-46. Skådespel: läkarsatiren Knock 1923. Rom$n, längre prosaberättelse av sengrek, ursprung. Tidigare typer: riddar- o. herderoman, pikaresk- el. skälmroman, som utvecklades till den borgerliga r. Under 1800-t. framväxte bl.a. den historiska r. o. den ofta tendentiösa naturalistiska r. Under 1900-t. har särsk. den psykologiska r. utvecklats, delvis i anknytning till Freud, o. berättartekniken har förnyats, bl.a. hos Proust, Kafka, Joyce. Roman, Johann Helmich, 1694-1758, komp., »den svenska musikens fader». Orkestersvit: Drottningholmsmusiken 1744. Kyrkliga verk, sinfonior. Roman de la rose [råma^a la råz], fr., Romanen om rosen, fransk allegorisk dikt om kärleken. Första delen skriven av Guillaume de Lorris ca 1230, andra delen av Jean de Meung ca 1270. Romanesk, romantisk, svärmisk, överspänd. Romani [romm-], zigenarspråket, urspr. ett ny-indiskt språk som i samband med zigenarnas flyttningar uppdelats i dialekter o. uppblandats med flera språk. I Sv. även benämning på tattar-språk. Romanist, kännare av romanska språk. Rom^nov, rysk dynasti, vid makten 1613-1762. Dess förste regent var tsar Mikael R., dess sista Peter II (d. 1730) o. kejsarinnan Elisabet (d. 1762). Romans. 1. Episk-lyrisk folkvisa el. dikt. - 2. Lyrisk komposition, vanl. för sång med ackompanjemang men även enbart instrumental. - 3. Förälskelse, kärlekshistoria. Romanska folk, romaner, latinska folk, folk som talar romanska språk. Romanska språk, språk som utvecklats ur det latin som talades i det romerska väldet: italienska, franska, provensalska, katalanska, spanska, portugisiska, rumänska samt några utdöda språk el. smärre språkgrupper. Talas av ca 450 milj, i Sydeuropa, Central- o. Sydamerika. Romansk stil, strömning inom konsten ca 1000-1200. I arkitektur utmärks den av rundbågen (därav rundbågestil), tunn- o. kryssvalvet. Ex: Lunds domkyrka. I skulptur o. måleri kännetecknad av ornamental stilisering. E Stilar II. Romantiken, dominerande kulturströmning från slutet av 1700 till ca 1850. Betonade känslan o. fantasin i opposition mot tidigare förnuftsdyrkan o. fransk-klassicismens lagbundenhet. Kännetecknades av känslofylld subjektivism, pan-teistisk naturuppfattning, nyväckt nationalism med ökat intresse för folkpoesin, svärmeri för den grek, antiken, den katolska medeltids-mystiken o. för det exotiska. R:s huvudland var Tyskl. - Inom litt: jfr För- resp. Nyromantik samt Sturm und Drang. I måleriet ny känsla för färgen (Delacroix) o. för landskapsmålningen. I musiken (1820-90) friare kompositionsformer, skiftningsrik harmonik o. anknytning till 633