Rosenolja, aromatisk olja som erhålls av rosenblad genom destillation med vattenånga. Ca 4 kg blad ger 1 g olja. Rosenskära. E Blommor XI. Rosenstock, se Horn. Rosenträ, äkta el. brasilianskt r., hårt, ljusrött virke av vissa tropiska träd. Anv. till finare möbler. Jfr Palisanderträ. Rosett, bladrosett, se Blad. Rosettestenen [råsätt-], en sten med trespråkig inskrift, hittad vid staden Rosette, Egypten, 1799. Rosettfönster, rosfönster, rundfönster med masverk i rosettform, ofta på gotiska kyrkor. E Stilar II. Rosettsnitt. E Ädelstenar. Rosi, Francesco, f. 1922, ital. filmregissör. Salvatore Giuliano 1962, Sanningens ögonblick 1964, Fallet Mattei 1971. Roskarl, en småvadare (22 cm) med brokig vit, roströd o. svart dräkt o. orangeröda ben. Alla våra kuster samt Vänern. Flyttfågel. E Fåglar X. Roskilde [råsskilla], stad på Själland, Danm. 35 000 inv. Järnvägsknut, industrier. Domkyrkan (påbörjad ca 1200) är de danska kungarnas gravkyrka. 1658 slöts freden i R. mellan Danm. o. Sv., där Sv. fick Skåne, Blekinge, Halland o. Bohuslän. Roslagen, den inom Sthlms län liggande delen av Upplands kust samt öarna utanför denna. Roslin, Alexander, 1718-93, porträttmålare, bosatt i Paris. Rokokons grace o. klara färgskala. Damen med slöjan. Rosling. E Blommor VII. Rosmarin, Rosmarinus officinglis, läppblommig buske el. halvbuske med blå el. vita blommor i kransar. Krydd- o. läkeväxt i Sydeuropa. Blad o. blommor ger rosmarinolja. E Kryddväxter. Rosor, Rosa, buskar med tornar o. stora, röda, skära, vita el. gula blommor. Köttig skenfrukt (nypon). Av sv. arter, vanl. kallade törnrosor, märks nyponros, R. canjna, allmän på ängsbackar upp till Ångermanland. R. odlas sedan forntiden som prydnadsväxter. Hybridisering har gett upphov till ett stort antal former, vanl. med dubbla blommor. Polygntarosor är grupprosor, park- el. buskrosor storvuxna former. E Blommor III, Träd I. Rosornas krig, det inbördeskrig som 1455-85 rasade i Engl. mellan släkterna Lancaster o. York, vilka hade en röd resp, vit ros i vapenskölden. Rospigg, invånare i Roslagen. Ross, sir James Clark, 1800-62, eng. polar-forskare. E Upptäcktsresor. Rossellini, Roberto, f.1906, ital. filmregissör. Den första neorealistiska filmen Rom, öppen stad 1945. Paiså 1946, Generalen 1959. Rossftti, Dante Gabriel, 1828-82, eng. målare o. skald, den ryktbaraste av prerafaeliterna. Rossini, Gioacchino, 1792-1868, ital. operakomp. Förnyade operan genom sin melodiska o. livfulla stil. Barberaren i Sevilla 1816, Wilhelm Tell 1829. Rost. 1. Rödbrunt överdrag av främst järn-hydroxid på järnföremål, bildat under inverkan av vatten el. fuktig luft. - 2. Underlag (galler) för fast bränsle i en eldstad. - 3. Se Rostsvampar. Rostand [råsta’], Edmond, 1868-1918, fransk dramatiker. Romantisk-lyriskt versdrama: Cyrano de Bergerac 1897. Rosenolja - Rotterdam Rostbiff, (stek av) mellersta ryggstycket av oxe. E Styckning. Rostock, stad i n. Ö-Tyskl. 198 000 inv. Kemisk industri, skeppsbyggen, sockerbruk. Berömt univ. (1419). Under medeltiden stor hansestad. Uthamn Warnemünde, O-Tyskl:s största hamn. Rpstov (vid Don), stad nära Dons mynning i Azovska sjön, Sovj. 789 000 inv. God hamn. Verkstads- o. livsmedelsindustri. »Porten till Kaukasus.» Rostropovitj, Mstislav, f. 1927, rysk violoncellist, en av världens främsta. Rostsvampar, Uredingles, svampar av vilka många är skadegörare på kulturväxter. Den svåraste är svart- el. sädesrost, Puccinia grgminis, på sädesslag o. vilda gräs. Mellanvärd är berberisbusken, varför utrotning av denna är i lag påbjuden. Rosväxter, Rosgceae, tvåhjärtbladig växtfamilj med ca 2 000 arter. Träd, buskar el. örter med ofta sammansatta blad o. stipler samt blommor med dubbelt hylle. Ibl. skenfrukt. E Blommor III. Rot. 1. Ett organ hos fanerogamer o. ormbunks-växter med uppgift att fasthålla växten i marken o. att ur denna uppsuga vatten o. näringssalter. Markvätskan uppsugs genom rothåren strax ovanför rotspetsen, som skyddas av en s.k. rotmössa. E Växtriket III. - 2. Mat: lösning till en godtycklig ekvation. Lösningen till ekvationen x"=a, där n är positivt heltal, kallas n:te roten ur a. (Jfr Kvadratrot, Kubikrot.) Rotary Club, eng., namn på klubbar av skilda yrkesmän, en från varje yrke. Huvudorganisation i Chicago, Rotary International. Rotation, vridning kring en axel, kretslopp. Rotatorier, detsamma som hjuldjur. Rote. 1. Urspr. sammanslutning av närboende (inom del av kommun) för fullgörandet av viss uppgift. Ex: skolrote. - 2. Militär rekryteringsenhet under indelningsverkets tid. - 3. Flygenhet bestående av två flygplan. Rotel, inom förvaltningen avd. för en viss typ av ärenden, t.ex. industri, socialvård. Rotera, snurra, svänga runt, kretsa. Rotfotingar, slemdjur, en grupp urdjur utan bestämd form o. med el. utan skelettbildningar. Kan sträcka ut utskott, s.k. skenfötter. Hit hör bl.a. amöbor, foraminiferer o. radiolarier. E Urdjur. Rotfrukter, benämning på odlade växter med stor, näringsrik rot, som tjänar till föda el. foder, t.ex. betor, morötter. Rotfyllning sker då tandpulpan är inflammerad. Rotkanalen rensas o. fylls. Rothschild [ råtsjilt [, judisk bankirsläkt från Frankfurt a.M., med grenar i bl.a. London, Paris, Wien. Stora internat. affärer på 1800-t. (statslån, järnvägsfinansiering). Rötisserie [-i], fr., matställe där man rotisserar, dvs. grillar på roterande spett. Rotogravyr, se Tryckteknik. Rotor, roterande del i maskin, t.ex. generator; helikopterns bärande organ. Rots, smittsam, dödlig sjukdom hos häst i form av näs-, hud- el. lungrots. Rotskott, skott från knoppar på rötterna, åstadkommer spridning o. könlös förökning. Rotterdam, stad i s.v. Nederl. 750 000 inv. En av världens främsta hamnstäder (ny uthamn, 637