Signore [sinjåre], signgr, ital., herre. Signgra, fru. Signorina, fröken. Signorelli |sinjå-|, Luca, ca 1441-1523, ital. målare. Fresker, Yttersta domen, i katedralen i Orvieto (ca 1500). Signoret [sinjårä], Simone, f. 1921, fransk film-skådesp.a. De djävulska 1955, En plats på toppen 1958, Bekännelsen 1970. Signum, plur. signa, lat., tecken, särmärke. Sigrid Storråda, fornnord. sagodrottning, först g.m. Erik Segersäll o. mor till Olof Skötkonung, därefter med Sven Tveskägg i Danm. Skall ha uppviglat Sven mot Olav Trygvesson i Norge, som brutit sitt äktenskapslöfte till henne. Sig selv nok [sej sell nåkk], no., (att vara) sig själv nog, attityd av självtillräcklighet. Citat ur Ibsens Peer Gynt. Sigtuna, skol- o. kulturcentrum vid Mälaren mellan Sthlm o. Uppsala, 4 200 inv. Flera internatskolor; Sigtuna fornhem med arkeologiska samlingar. Rådhus i trä från 1744; ruiner från medeltiden. - S. kommun se CD Sverige. Sigtunastiftelsen, gr. 1915 med Manfred Björkquist som drivande kraft o. med uppgift att främja ungdomens uppfostran o. utbildning i kristen humanistisk anda. Till S. hör Sigtuna folkhögskola, gr. 1917, o. saminternatet Sigtuna-stiftelsens humanistiska läroverk, gr. 1926 (sedan 1970 riksinternatskola), Sigtunastiftelsens gästhem samt ett bibliotek med omfattande samling tidningsklipp. Sigurd Fgfnesbane, centralgestalt i den fornnord. hjältediktningen; motsvaras av Sigfrid i Nibelungenlied. Hans äventyr, bl.a. nedläggandet av draken Fafner, berättas i Volsungasagan o. Eddasånger. Sigurdsen, Gertrud, f. 1923, riksdagsled. (s) från 1969, konsult (biståndsfrågor) från 1973. Sihanouk, se Norodom Sihanouk. Sikar, en grupp laxfiskar med mörk rygg o. silverglänsande sidor. N. halvklotet, sött o. bräckt vatten. Hit hör vanlig sik, storsik, näbbsik, gråsik, blåsik. Rommen av siklöja säljs som löjrom. E Fiskar VI. Sikher, medlemmar av ett religiöst samfund i Indien, stiftat av Nanak (1469-1539). Tror på själavandringen o. frälsning i nirvana men avvisar kastväsendet. Medelpunkt i staden Amritsar i Punjab. Sikkim, protektorat under Indien på sluttningarna av Himalaya. 7 300 km2, 187 000 inv. Huvudstad Gangtok. Genom S. går sedan gammalt viktiga handelsleder. Sikte, riktmedel för vapen. Siktning, mekaniskt särskiljande av olikstora partiklar i en blandning. Sil^nos, i grek. myt. åldrad skogsdemon, ofta framställd med hästsvans o. hästhovar, ledare för liknande varelser, silener. Silentium [sv. -tsi-], lat., tystnad, tyst! Sileshår, Drpsera, insektätande örter med vita blommor i klase. Bladens långa körtelhår avsöndrar en klibbig vätska i vilken insekter fastnar, varefter de upplöses o. sugs upp. I Sv. 3 arter på mossmark. E Blommor VII. Silfverstolpe, Gunnar Mascoll, 1893-1942, skald, konsthistoriker, överintendent; Sv. akad. 1941. Lyrik: Vardag 1926. Sil(h)u?tt [silu-], skuggbild, kontur, profil(bild el. -porträtt). Signore - Simblåsa Silikat. 1. Kiselsyrans salter. - 2. Silikat (-cement), benvit tandfyllning av metalloxidpulver utrört i kiselsyrq. Silikpner, se Kisel. Silikps, sten(damm)lunga, lungsjukdom hos personer som längre tid inandats kiselhaltigt damm, t.ex. i stenbrott. Siljan, sjö i mell. Dalarna, med Insjön o. Orsa-sjön 354 km2, 161 m ö.h. Största djup 120 m. Trakten kring S. är en av Sv:s främsta turistbygder. Silke, natursilke, »äkta silke», textilmaterial som utgör kokongtrådar (körtelsekret) producerade av olika spinnarfjärilars larver. Larverna av den s.k. äkta silkesfjärilen livnär sig på det vita mullbärsträdets blad. Fjärilen, som är gulvit (vingbredd 40-45 mm), har odlats i Kina sedan ca 2600 f.Kr. S. har hög elasticitet o. skrynkelhärdighet, mjukhet o. vacker glans. Vildsilke fås från andra spinnarfjärilar o. har samma egenskaper men i lägre grad. Vävnader av natursilke kallas ofta helsiden. Vildsilke används huvudsaki. till shantung. E Fjärilar II. Silkessnöret. Att få s. innebär att få en förtäckt uppmaning att begära avsked. Silk screen [skrin], metod för tryckning, varvid färgen pressas genom en finmaskig duk på de partier som lämnats öppna av en schablon. Sill, en max. 40 cm lång sillfisk med rundad buk. Ekonomiskt sett världens viktigaste fisk. N. Atlanten, vid v. Nordamerika, Kurilerna o. Kamtjatka. E Fiskar II. Sillanpää, Frans Eemil, 1888-1964, finl. förf., finskspråkig; nobelpris 1939. Allmogeskildringar med lyrisk ton. Silja 1931. Sillfiskar, en grupp silverfärgade mindre benfiskar. Hit hör bl.a. sill, strömming, skarpsill, sardell o. sardin. Stora stim i varma o. kalla hav. Viktiga matfiskar. Sillitoe, Alan, f. 1928, eng. förf. Realistiska vardagsskildringar med socialt patos: Lördagskväll och söndagsmorgon 1958, Långdistans-löparens ensamhet 1959. Sillkung, bandformig benfisk, max. 7 m lång. En röd ryggfena längs hela kroppen, de främre fen-strålarna förlängda till ett slags krona på huvudet. Nordatlantens djupare delar. E Fiskar III. Silltrut, sillmås, en måsfågel (53 cm) med svart rygg> gul näbb o. gula ben. Utmed kusterna. I allm. flyttfågel. E Fåglar X. Silo, plur. silor el. silos, torn av betong el. plåt för förvaring av spannmål, ensilage m.m. Silone [-lå-], Ignazio, f.1900, ital. romanförf. o. socialistisk politiker. Bröd och vin 1935, En näve björnbär 1952. Silur, geol. period. E Geologi. Silver, Ag, grundämne; en glänsande, mjuk o. tänjbar metall. Förekommer i naturen främst i förening med svavel, ofta tillsammans med blyglans o. kopparkis. Anv. legerat med koppar som myntmetall, till prydnadsföremål o. bestick. Silversalter är ljuskänsliga, dvs. s. utfälls som ett svart pulver vid påverkan av ljus; de anv. därför i fotografiska emulsioner. Silverbröllop firas efter 25 års äktenskap. S'il vous plait [sill vo plä], fr., ’om det behagar er’, var (så) god (och), om jag får be. Simbaggar, detsamma som dykare. Simblåsa, se Fiskar. 25-Lilla Focus 673