Sjöröveri - Skara av det privata Sjöräddningssällskapet (gr. 1907). Larm till s. förmedlas av kustradiostationerna. Sjöröveri, plundring av handelsfartyg, förr näringsfång av enskilda, laglösa personer el. organiserade ligor, ibl. även under (halv)statliga former (ex: Barbareskstaterna). Sjöskorpion. E Djurriket II. Sjöskum, poröst gul- el. gråvitt mineral av vattenhaltigt magnesiumsilikat. Sjöstjärnor, en grupp tagghudingar med tillplattad, vanl. i 5 armar utdragen kropp. Bottendjur. Västkusten. E Plankton, Tagghudingar. Sjöström, Victor, 1879-1960, filmregissör o. skådesp., jämte Stiller skaparen av den stora sv. stumfilmsepoken. Körkarlen 1920. Verksam i Hollywood på 1920-t. Senare filmroller bl.a. i Ordet 1943 o. Smultronstället 1957. E Film II, VI. Sjötunga, (äkta sjö)tunga, långsträckt flundra, max. 70 cm. Medelhavet, västkusten. Välsmakande. E Fiskar IV. Sjöwall, Maj, se Wahlöö, P. Sjövärnskåren, SVK, frivillig militär organisation gr. 1942 med uppgift att befrämja rekrytering o. utbildning av värnpliktigt befäl vid flottan. Till aspiranter antas pojkar i åldern 14-17 år. Skabb, av skabbdjur orsakad hudsjukdom med bl.a. små starkt kliande knottror o. blåsor. Skabbdjur, mikroskopiskt kvalster, vars honor gräver gångar i huden, vilket orsakar s. E Parasiter. Skabrps, oanständig, slipprig. Skadegörelse, brottet att avsiktligt förstöra el. skada egendom till men för annans rätt till denna. Mera obetydlig s. kallas åverkan. Skaft, se Textilteknik. Skagen, stad på Jyllands nordspets, Danm. 12 000 inv. Fiskehamn, konservindustri. Konstnärskoloni. Badort. - Längst i norr Skagens fyr. Skagerack, del av Nordsjön mellan Norge, Sv. o. Jylland. Största djup 809 m. Skagerackslaget, Jutlandsslaget, sjöslag 1916 mellan britt, hemmaflottan o. tyska högsjö-flottan. S. slutade oavgjort, ehuru båda parter tillskrev sig segern. De britt, förlusterna var dock större. Skaklar, skacklar, draganordning som består av två stänger fästa vid åkdon el. jordbruksredskap. Skala, ital., 'stege’. - 1. Efter visst system stegvis ordnad följd av toner, vanl. inom en oktav. E Notskrift. - 2. Måttstock; förhållandet mellan bildens o. det avbildade föremålets storlek på karta, ritning o.d. Skalbaggar, en grupp insekter med bitande mundelar o. i regel fasettögon samt vanl. ett par hinnlika flygvingar o. ett par hårda täckvingar. Fullständig förvandling. Ca 250 000 arter, i Sv. ca 3 500. Svåra skadegörare är t.ex. mjölbaggar, ängrar, knäppare, husbockar. E Insekter I, II. Skaldediktning, konstpoesi på 900-t., särsk. i Norge o. på Island, med invecklad form, mytologiska anspelningar o. poetiska omskrivningar. Skaldjur, benämning på vanl. ätliga djur med hårt skal, t.ex. kräftdjur, snäckor. Skalle, kranium, huvudskål, huvudets skelett. Indelas hos människan i hjärnskålen, som omsluter själva hjärnan o. vars botten benämns skallbasen, samt ansiktsskelettet. Flertalet av skallens olika ben är relativt fast förenade, bl.a. genom s.k. sömmar, suturer. Skallerormar, en grupp giftiga huggormar, 2-2,5 m. Hudömsningsrester bildar en »skallra» av hornringar vid stjärtspetsen. Syd- o. Nordamerika. E Kräldjur. Skallgång, drevjakt på rovdjur; uppbåd som genomsöker område, t.ex. då någon gått vilse. Skalmeja, äldre folkligt träblåsinstrument. Skalpell, liten rak operationskniv. Skalpering, bruk särsk. bland Nordamerikas indianer att från en levande el. död fiende skära av skalpen, huvudsvålen, som segertecken. Skalär produkt av två vektorer är produkten av längden av den första vektorn o. längden av den andras projektion på den första. Används inom fysiken bl.a. för att ange arbete (»vägen x kraftens projektion»). Skalär storhet, storhet som anges med ett tal (i mots. till vektor, som kräver två tal). Skampåle, påle med halsjärn, ett straffredskap på offentlig plats vid vilket den brottslige bands till allmänt hån. Avskaffades i Sv. 1864. Skandal, (händelse som väcker) anstöt, förargelse, indignation. Skandalisera, utsätta för s., skämma ut; väcka s. Skandalös, upprörande, anstötlig. Skandera, läsa vers taktmässigt. Skandiakoncernen, Sthlm, Gbg, Malmö o. Sundsvall, försäkringskoncern bestående av Försäkrings AB Skandia (sakförsäkringar), gr. 1855, o. dotterbolagen Skandia Liv (personförsäkringar) o. Skandia Re (återförsäkring) jämte sex utländska bolag. Skandinavien, benämning dels på Skandinaviska halvön, dels på Sv., Norge o. Danm. Skandinaviska Enskilda Banken, S-E-Banken, Sthlm, bildades 1971 genom sammanslagning av Stockholms Enskilda Bank, gr. 1856 av A.O. Wallenberg, o. Skandinaviska Banken, gr. 1864. Nordens största affärsbank. D Bank. Skandinaviska halvön, halvö i n. Europa, omfattar Sverige, Norge o. n.v. Finland. Skandinavism, rörelse som strävar att sammanföra de skandinaviska folken, särsk. den politiska studentskandinavismen, ca 1830-60. Numera bedrivs främst ekonomisk o. kulturell s., t.ex. i lagstiftningen o. genom Föreningen Norden o. Nordiska rådet. Skank, partiet mellan knä o. has på bakbenen hos husdjur. E Häst. Skans. 1. Manskapets bostad ombord i fartyg o. större segelbåtar. Utgörs numera av hytter akterut el. midskepps. E Segelsport I. - 2. Enklare befästning. Skansen, friluftsmuseum på Södra Djurgården, Sthlm, gr. av Artur Hazelius 1891 för att bevara sv. bygdemiljöer. Till 1963 organisatoriskt en avd. av Nordiska museet, därefter en fri stiftelse. Skanåker, Ragnar, f. 1934, pistolskytt. OS-guld i fripistol 1972. 6 SM 1969-72. Skanör med Falsterbo, tätort på Sv:s sydvästligaste udde, 3 130 inv. Gotisk kyrka, Sankt Olof, gr. på 1200-t., slottsruiner. Bad- o. turistort. Jfr Falsterbo. Skara, tätort i mell. Västergötland. 10 285 inv. Urspr. en hednisk kultplats, på 1000-t. Sv:s första biskopssäte. Domkyrka från 1100—1300-t., huvudsaki. i gotik, senare om- o. tillbyggd. 679